Tulkört

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Svaleört)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Tulkört
Fil:Vincetoxicum hirundinaria1.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Gentianales
Familj: Oleanderväxter
Apocynaceae
Släkte: Tulkörtssläktet
Vincetoxicum
Art: Tulkört
V. incarnata
Vetenskapligt namn
§Vincetoxicum hirundinaria
Auktor: Medik.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria) är en art i familjen tulkörtsväxter.

Innehåll

Synonymer

Vetenskapliga

  • Cunanehum vincetoxicum (1743) [1]

Traditionella

Habitat

Tulkört finns i stora delear av mellersta och sydligaste Europa (ej i Portugal, Storbritannien och Irland; i Spanien bara längst i norr). Den finns också i stora delar av nordvästra Asien. I Nordamerika finns tulkört på några platser öster om Stora sjöarna, men är inte ursprunglig där.

Biotop

Tulkört är en viktig värdväxt för riddarskinnbagge.

Etymologi

  • Förledet sval… i många av de traditionella namnen syftar på fågeln svala, med anledning av att de hårförsedda fröna "flyger såsom svalor", när de sprids av vinden.
  • Svalan kommer igen även i det latinska namnet hirundinaria = "svallik" som har roten hirundo, vilket är svalans namn på latin.
  • Namn som innehåller ledet tulk och liknande kommer av det dialektala namnet tulk (etc), som avser fågeln rödbena, Totanus calidris, förmodligen p g a att rödbena håller till där tulkört växer.
  • Äldre botaniker skiljde ej på gräs och ört, utan kallade även örter för gräs. Det är förklaringen till att somliga traditionella namn för tulkört slutar på gräs, medan andra, av senare ursprung, kallas örter.

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok, Gleerups, Lund 1922, sida 1024 [1]
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, sida 744 [2]

Källor

Personliga verktyg