Från Rilpedia

Johan August Gripenstedt, född 11 augusti 1813, död 13 juli 1874, var en svensk statsman, godsägare, entreprenör och friherre. Han var konsultativt statsråd 1848–1851 och 1851–1856, finansminister (tillförordnad) 1851, finansminister 1856–1866, ledamot av ståndsriksdagen för adelsståndet 1840–1848 och av Sveriges riksdags andra kammare för Stockholms stad 1867–1873. Han var far till riksdagsmannen Carl Gripenstedt.

Johan August Gripenstedt föddes i hertigdömet Holstein, som då var en del av Tyska förbundet. Han inledde sin bana som officer, men genom ingifte i släkten Anckarswärd kom han under 1840-talet att få insyn i såväl godsförvaltning som annan näringsverksamhet. Som politiker ingick Gripenstedt från 1840-talet i riksdagens ”godsliberala” krets, och han var starkt påverkad av Napoleon III:s egenmäktiga patriarkaliska liberalism och den franske nationalekonomen Frédéric Bastiat. Han verkade bland annat för införandet av frihandel, och höll ursprungligen till i de moderatliberala kretsar som ville liberalisera landet, men inte gå lika snabbt fram som de radikala liberalerna. Länge kunde han tänka sig vissa protektionistiska åtgärder. När kung Oscar I ville förnya regeringen blev den blott 35-årige Gripenstedt konsultativt statsråd. Under perioden 1856–1866 var han finansminister och kunde från den posten aktivt verka för en snabb utbyggnad av järnvägens stambanenät med kapital upplånat på den internationella marknaden.

När den schleswig-holsteinska frågan såg ut att leda till krig mellan Preussen och Danmark, avbröt Gripenstedt och dåvarande justitiestatsministern Louis De Geer 1863 Karl XV:s planer på en svensk-dansk allians. Detta har betecknats som dödsstöten för skandinavismen.

Gripenstedt lyckades få riksdagen att sakta men säkert avskaffa tullar och minska tullsatser; bland annat infördes frihandel för spannmål. År 1860 hade Frankrike och Storbritannien ingått en handelstraktat, framförhandlad av den brittiske manchesterliberalen Richard Cobden. Traktaten innebar att ingående länder betraktades som ”mest gynnad nation”, tullsänkningar som beviljades något land, beviljades automatiskt de andra. När fler länder anslöt sig sänktes tullarna för alla, och tullmurarna föll hastigt. Gripenstedt ville att Sverige skulle ansluta sig till traktaten. Den tolvåriga traktaten innebar tullsänkningar på mängder av varor, textilier, hantverk, fabriksvaror, kemiska produkter och lyxvaror. Rader av låga tullsatser låstes fast så att de inte gick att höja. Detta "gripenstedtska system" förändrade Sveriges handelspolitik och inledde en svensk frihandelstraditionen. Åren 1870–1970 har kallats "hundra år av tillväxt", den epok då Sverige industrialiserades och blev en av världens rikaste nationer.

Då kunde den blott 53-årige upphovsmannen dra sig tillbaka, tillfreds med sina insatser. I avskedsorden förklarade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning om Gripenstedt: ”Med okuvligt mod och beundransvärd talang trädde han i spetsen för den sak, han ville genomföra, den förste i breschen och den siste på muren, och segern blev alltid hans.”

Gripenstedt invaldes 1858 som ledamot nummer 542 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Gripenstedt är begravd på Bälinge kyrkogård i Nyköpings kommun, i samma socken där hans bostad Nynäs låg.

Litteratur

• Gasslander, Olle: J.A. Gripenstedt: statsman och företagare, Gleerup, Lund 1949. 
• Ohlsson, Per T.: 100 år av tillväxt: Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen, Bromberg, Stockholm 1994. ISBN 91-7608-650-X (inb.). 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Johan August Gripenstedt
  Bilder & media

Företrädare: Anders Peter Sandströmer	Sveriges finansminister (tillförordnad) 1851	Efterträdare: Carl Otto Palmstierna
Företrädare: Carl Otto Palmstierna	Sveriges finansminister 1856–1866	Efterträdare: Gustaf Lagercrantz