Gustaf Lagercrantz
Från Rilpedia
Carl Gustaf Lagercrantz, född 10 juli 1816 på kronofogdebostället Troxhammar i Skå socken, Stockholms län, död 15 oktober 1867 i Stockholm, militär, statsråd, ämbetsman och politiker.
Lagercrantz blev 1836 officer vid Svea artilleriregemente och förflyttades 1859 till major vid Göta artilleriregemente samt kvarstod som sådan till 1866, dock utan att tjänstgöra.
Lagercrantz, som sedan 1847 hade varit lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1858-1861 dessutom chef för artilleristaben, var därefter guvernör vid krigsakademien på Karlberg (överste i armén från 1862) och från maj 1864 tillika fullmäktig i Riksbanken, tills han i mars 1865 blef t. f. landshöfding i Jämtlands län.
4 september 1866 kallades Lagercrantz till J. A. Gripenstedts efterträdare som statsråd och chef för Finansdepartementet samt lämnade då krigstjänsten. Samma år valdes han till ledamot av riksdagens första kammare för Jämtlands län. Redan 31 maj 1867 tvingades Lagercrantz emellertid begära avsked från statsrådsämbetet på grund av sjuklighet.
Lagercrantz publicerade bl. a. Mekanikens elementer jemte tillägg rörande materiella punkters mekanik (1855). En franskspråkig version av hans lärobok i ballistik fick sådan vidsträckt spridning och uppskattning, att han tilldelades franska Hederslegionen. Lagercrantz var under en period svensk militärattaché i Paris. En misstanke, att han samtidigt var svensk spion, avskrevs snabbt i brist på bevis. Dock lär han ha kommit över visst hemligstämplat material, som hans hustru lyckades gömma vid en husrannsakan i Paris. Hans goda matematiska kunskaper kom honom väl till pass både som artilleriofficer och som finansminister.
Lagercrantz var sedan 1849 ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Han var huvudman för ätten Lagercrantz.
Företrädare: Axel Bennich |
Landshövding i Jämtlands län 1865-1866 (t.f.) |
Efterträdare: Gustaf Asplund |
Företrädare: Johan August Gripenstedt |
Sveriges finansminister 1866-1867 |
Efterträdare: Gustaf af Ugglas |
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl Gustaf L., 1904–1926 (Not).