Från Rilpedia

Skinnskatteberg Siffrorna avser orten
Läge	59°50′N 15°42′O / 59.833, 15.7
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Kommun	Skinnskattebergs kommun
Församling	Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församling
Folkmängd(2005)	2 395 invånare
Area(2005)	285 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Skinnskatteberg är en tätort i norra Västmanland och centralort i Skinnskattebergs kommun, Västmanlands län.

Samhället, som ligger 55 kilometer nordväst om Västerås, är ett gammalt centrum för gruv- och järnhantering. Skinnskattebergs bergslag omnämns tidigast i mitten av 1300-talet. Sedan järnhanteringen nedlagts i början av 1900-talet dominerades näringslivet länge av träindustri. Efter stora nedläggningar och rationaliseringar av träindustrin har fläkttillverkaren Systemair tagit över som den största arbetsgivaren.

Varje sommar hålls här en välbesökt körstämma, med såväl körer som soloartister både från Sverige och andra länder.

Historia

Ortnamnet, Skynzekkeberge, finns belagt redan i mitten av 1300-talet. Vad det ursprungligen åsyftat är omtvistat, men det skulle kunna handla om ett skinnsäcksliknande berg beläget vid kyrkan. Detta har i senare tid omtolkats som 'bergslagen som betalar skatt i skinn'.

Snart kom hamrar och hyttor att anläggas på flera platser i området. 1540 omnämns Kyrkebyhytta och 1570 Hendrichs Skrivares hammare. År 1582 anlades en kronomasugn som 1609 kompletterades med en hammare. År 1611 tillkom även en kopparhytta. På 1620-talet lades både kronohammaren och kronohyttan ned.

Genom den rika tillgången på malm och skog i trakten uppstod under denna tiden en mängd bruk; Riddarhyttan, Uttersberg, Baggå, Färna, Karmansbo och Bernshammar.

Skinnskatteberg kom att bli ett av de yngsta bruken. Skinnskattebergs bruksegendom uppstod genom sammanslagning av flera enskilda hyttor och hammare utmed Baggån / Hedströmmen under förra hälften av 1600-talet, och bland dess grundläggare nämns herrarna Hysing (Hising), borgmästare i Köping.

På 1730-talet började greve Fredrik Gyllenborg (1698-1759), ägare till Uttersbergs och Bernshammars bruk, köpa in delar i Skinnskattebergs bruksegendom. Under hans ledning samordnades och utvidgades bruksrörelsen ytterligare på flera sätt. Efter Gyllenborgs död medförde ekonomiska problem att banken nödgades överta egendomarna. Bankkommissarierna överlät år 1771 Skinnskattebergs bruk med därunder lydande hemman till brukspatron Wilhelm Hising (1727-1790), som redan ägde Baggå. Genom hans son, den berömde kemisten Wilhelm Hisinger (1766-1852), kom bruket senare i familjen Heijkenskjölds ägo.

I slutet av 1880-talet omfattade Skinnskattebergs stångjärnsbruk, sågar, kvarnar och tegelbruk vilka taxerades till 629 000 kronor år 1889. Hammardriften hade dock nedlagts 1880 och då ersatts med ett valsverk. År 1907 övertogs ägandet av ett aktiebolag, Skinnskattebergs Bruks AB. Efter att bruksdriften helt nedlagts 1909 tog trä- och sågverksindustrin över som största arbetsgivare i Skinnskatteberg. De största företagen på orten är idag Skinnskatteberg Trä AB (förädling av träprodukter) och Systemair AB (fläktproduktion).

Sevärdheter

Skinnskattebergs herrgård av sten i två våningar under mansardtak påbörjades av den dåvarande brukspatronen Wilhelm Hising år 1775. Följande år inleddes byggnationen av de båda envåningsflyglarna. Den rokokopräglade huvudbyggnaden stod färdig först vid 1780-talets slut, och har flera välbevarade inredningar, bl.a. stora salen som inreddes efter Erik Palmstedts ritningar. Samtidigt anlades även en stor engelsk park, en av landets främsta, vilken idag tyvärr är borta. I anslutning till herrgården finns även ett stall från 1880 samt ett magasin från 1796. Samtliga byggnader har vit slätputs och svart plåttak. Herrgården är byggnadsminnesmärkt. Till herrgårdsmiljön hör även några timrade arbetarbostäder med faluröd locklistpanel, uppförda 1863. Lämningar efter smedjorna tillhörande Skinnskattebergs bruk finns i form av grunder och ruiner.

Skinnskattebergs kyrka, en välvd korskyrka av sten med torn och smalare tresidigt kor invigdes 1866. Dessförinnan fanns där en karolinsk träkyrka från 1647. Bland inventarier kan nämnas dopfunten av mässing från 1684. Prästgården utgörs av ett bostadshus i timmer klädd med gul locklistpanel, uppfört 1804. Kantorsbostaden, ett timrat hus med faluröd locklistpanel, uppfördes samma år.

Skinnskattebergs stationshus i tegel med putsad fasad uppfördes 1900, troligen efter ritningar av Folke Zettervall.

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005