Från Rilpedia

Den adliga ätten Heijkenskjöld är en tysk släkt, förut Heijke. Släkten adlades 1761 och introducerades på Sveriges riddarhus 1773 som adlig släkt nr. 1983.

Äldste kände stamfader är kopparsmeden och bruksmästaren vid myntverket i Avesta Detlof Heijke d.ä. (nämnd 1643 och död 1682), vilken från Tyskland inflyttat först till Säter och sedan 1644 till Avesta. Hans sonson bergsrådet i Bergskollegium Detlof Heijke (1707-1775), adlades 1761 10/3 på Stockholms slott av Konung Adolf Fredrik med namnet Heijkenskiöld, och efter att ha erhållet återställande av försutten tid för introduktion av Konung Gustav III introducerades han 1774 21/4 under nr 1983. Originalsköldebrevet är sedan 1951 deponerat i Riddarhuset.

Vapenbeskrivning

. . . En blå skiöld i tväran fördelt i tvenne fäldt medelst en bielcke af silfver, som mitt uppå är belagd med ett hermine korss, formerat af fyra med spitsarne sammanvände herminer och beledsagat af tvenne blå billetter, lagde den ena till höger och den andra till vänster. I det öfra fäldtet sees tvänne stellæ chymicæ eller siu uddige stiernor af guld och i det nedra en dylika stierna. Ofvan på den öpne tornerehielmen emellan tvenne utslagne vingar, hvilcka i tväran äro med guld och blått fördelte och omväxlande, sees en uprest bergsmanskihl eller så kallad eisen af guld, äggen vänd till höger och skaftet omvefvat med grönskande lager. Krantsen är af guld och blått, och vapentäcket är till yttra sidan blått men till den inra af guld. Aldeles som det härhos med sina egenteliga färgor afmålat finnes. . .