Science fiction-fandom

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Science fiction-fandom är ett kontaktnät eller informell rörelse av science fiction-intresserade och före detta sf-intresserade, framför allt på science fiction i skriven form, vars medlemmar kallas sf-fans eller bara fans. Nätverket har sina rötter i brevspalterna i de kiosk-sf-magasin, så kallade pulpmagasin, som gavs ut i USA under första halvan av 1900-talet (det första med science fiction, Amazing Stories, kom 1926). Det uppstod då tidskrifterna tryckte namn och adress på dem som publicerades i brevspalterna, varpå de unga, vetgiriga läsarna började skriva direkt till varandra och lärde känna varandra. Umgänget försiggick via korrespondens samt i amatörtidningar, så kallade fanzine och sf-klubbar. Fandom kom till Storbritannien redan före andra världskriget, och spreds efter kriget till de flesta europeiska länder. Det finns även en fandom i bl a Japan, Israel, Australien, Sydamerika och många andra länder och regioner.

Innehåll

Definition av sf-fan

Inom fandom syftar ordet "fan" bara på medlemmarna inom rörelsen. Det finns således gott om science fiction-läsare som inte är fans i denna bemärkelse. Naturligt nog är de flesta läsare sådana. Fandom har betraktats både som ett öppet socialt kontaktnät och en klubb för inbördes beundran. Inom gruppen finns både de som i första hand är intresserade av science fiction och de som i första hand är intresserade av fandom i sig. Som en mer ytterlighet har vi alltså de som läser sf men aldrig träffar andra som gör det, och som en lätt paradoxal mer sällsynt ytterlighet har vi de som visserligen är fans och umgås med fans men sällan eller aldrig läser sf 8. Somliga klassiska fanzine handlade bara om fans och vad de gjorde, och brukade kallas fanniska medan andra som benämndes sercon (serious /and/ constructive) var amatörens försök att prestera sin egna riktiga sf-tidskrift. De flesta fans faller mellan de bägge ytterligheterna, eller rör sig mellan dem.

Fanzinen utgjorde kärnverksamheten

Länge var utgivandet av sf-fanzines fandoms kärnverksamhet. Det var i fanzines man övade upp sina skrivtalanger och det var genom fanzinen och deras brevspalter man höll kontakten med resten av fandom. Kvalitetsmässigt ledande svenska fanzines har bland annat varit Futura (redigerat av Runo Sundin 19541956), Science fiction nytt (redigerat av Sam J Lundwall, 19581971), Science fiction forum (skiftande redaktörer, 1960–nu), Summa (redigerat av Mats Dannewitz Linder, 19751987), Der Leuchtturm (redigerat av Erik Andersson, 19791986), Gafiac (redigerat av John-Henri Holmberg, 19641988), Vheckans Ävfentyr 1978-1980 (redigerat av Ahrvid Engholm och Anders Bellis; efterföljdes av Fanytt/SF-Journalen red av Ahrvid Engholm). I en tid utan Internet, webbplatser, chattande och bloggar hade de en motsvarande funktion. Idag tenderar snarare arrangerandet av sf-kongresser ses som fandoms kärnverksamhet. En annan aspekt av fanzinen är distributionsklubbar i form av s k APAs (från amerikanska Amateur Press Association). APAs startades i USA i början av 1900-talet, utan anknytning till sf-fandom, men kom till fandom i form av amerikanska Fantasy Amateur Press Association 1937. Det mest kända svenska exemplet är Sveriges Fanzine Förening (grundad 1978). I en APA sänder medlemmar in fanzinen till en central distributör, som skickar ut dem i buntar (sändningar) för att spara porto.

Fandom i Sverige

I Sverige bildades fandom av Dénis Lindbohm 1949, som när han våren det året lämnade sin militärtjänstgöring grundade Strate-Organisation, tillsammans med vänner från "lumpen" och folk som Arvid Gyllenberg. Klubben hade 7-9 medlemmar, träffades på möten, diskuterade sf-litteratur (som intill nyligen spritts av den populära Veckans Äventyr/Jules Verne Magasinet, 1940-47), intresserade sig för rymden och byggde till och med modeller av rymdraketer. En sorts "för-fandom" kan man möjligen kalla den grupp ASEA-ingenjörer, som 1945 efter den första atombomben, grundade den ekonomiska föreningen Atom-Noak u.p.a. Föreningen frukade att atomvapen skulle utplåna livet på jorden och sysslade med att försöka göra ritningar till rymdskepp med vilka vi kunde rädda oss till en annan planet. Man höll möten med föredrag. Bland andra talade Harry Martinson inför Atom-Noak och var associerad medlem. (En rad uppgifter om Atom-Noak u.p.a. är kända i litteraturen om Martinson.) Huruvida man yttryckligen intresserade sig för sf-litteratur är okänt, men det bör ha legat nära till hans (VÄ/JVM utgavs varje vecka och bör ha varit känd).

Mer fast form fick svensk fandom i och med utgivandet av tidskriften Häpna!, 1954-66. De första svenska föreningarna existerade då redan några år (Lindbohms grupp är nämnd, men han startade även club /sic/ Meteor 1952; Futura Startades i Stockholm 1950, och Club Cosmos, som fortfarande existerar, i Göteborg 1954), medan många nya startades under 1954 och 1955. De första svenska fanzinen utkom redan 1954 (allra först var Cosmos News, senare modifierades titeln till Cosmos Bulletin, utgivet av de tre Göteborgsfansen Gabriel Setterborg, Lars-Erik Helin och Hans Sidén) och den första svenska kongressen, Luncon, arrangerades i Lund 1956.

Fram till nu har svensk fandom kumulativt sannolikt omfattat tio till femton tusen medlemmar. Över 100 kongresser av mycket skiftande storlek har hållits och över 20.000 nummer av ett drygt tusental olika fanzines har utgivits (att räkna titlar är dock svårt då sf-fans ofta utger tillfällighetsblad, s k oneshots). Kända fans som blivit professionella inom sf-facket var Sam J. Lundwall, Bertil Mårtensson och John-Henri Holmberg. Flera andra ur samma generation blev översättare eller förlagsverksamma, medan åter andra aktiva fans blivit bekanta för kulturverksamhet ibland utanför science fictions ramar; till den gruppen hör bland andra författare som Erik Andersson, Inger Edelfeldt, Helena Eriksson, Stieg Larsson, Steve Sem-Sandberg; TV-producenten Lars Helander utgav ett av 1950-talets bästa fanzines; skådespelaren Reine Brynolfsson var aktiv i Göteborgsföreningen Cosmos Club medan serieskaparen David Nessle var en av 1980-talets mest aktiva svenska fans. Många har blivit aktiva som journalister, översättar eller inom media på annat håll, som exempelvis Malte Andreasson på TV4, Catharina Wrååk förläggare på Bonnier Carlsen och senare på Natur & Kultur, Ahrvid Engholm som IT-journalist med mera, översättaren Ylva Spångberg, med flera.

En kärna för svensk fandom var länge Skandinavisk Förening För Science Fiction med fanzinet Science Fiction Forum, som trots det stolta namnet var en svensk förening med mötesverksamhet huvudsakligen i Stockholm (en kort period även i Göteborg, och dagens klubb i Linköping startades uppenbarligen som en SFSF-avdelning). I Lund startade 1966 astronomistuderanden Leif Andersson och andra LF3, Lunds Fantasy Fan Förening. Sveriges äldsta ännu aktiva sf-förening är dock Club Cosmos i Göteborg, grundad redan 1954, medan däremot andra dominerande föreningar från 1950-talet – fämst Futura i Stockholm och club Meteor i Malmö – sedan länge har upphört, i Futuras fall efter en kort tids nystart under tidigt 1980-tal. Under de senaste decennierna har Linköping och Uppsala trätt fram starkt på kartan. Fisksätra utanför Stockholm har också en liten särställning, med föreningen Sigma TC bildad 1976, som arrangerat ca 15 kongresser, varav en lång rad med namnet Nasacon, där Nasa står för Nacka-Saltsjöbaden. Idag pågår mycket av det informella fandom-nätverkandet på Internet, exempelvis med E-postlistor som Sverifandom, Fanac och SKRIVA (den senare för sf/fantasy-skrivintresserade). Därtill finns också nätzines, -forum och andra nätbaserade fandomresursser av olika slag

Specialinriktningar inom fandom

Föreningar för specifika nischer inom science fiction och fantasy finns det också en hel del av. Tolkien-föreningar har funnits länge såsom Haradrim, Forodrim och Angmar, det finns funnits livaktiga Star Wars- och Star Trek-föreningar (t ex Stockholm Trekkers), för Douglas Adams-fans finns såväl Intergalaktiska Liftarklubben som Galaktiska Liftarrörelsen (med frågetecken för den senares aktivitetsnivå). Man kan i någon mån hävda att den enormt stora spelrörelsen (organiserad under förbundet SVEROK) har ett inte obetydligt intresse för sf. I såväl rollspel som datorspel ingår vanligen många element från sf-litteratur och -film.

Begrepp inom fandom

FIJAGH!, en akronym som står för Fandom Is Just A Goddamn Hobby. Detta att jämföra med FIAWOL! som ska uttydas Fandom Is A Way Of Life. Fijagh! var även namnet på ett sf-fanzine. Den som lämnar fandom gafierar efter GAFIA (Getting Way From It All).

Externa länkar

Science fiction-föreningar

Personliga verktyg