Samiska

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Karta över Sameland

Samiska (tidigare lapska) (Sámegielat) är en grupp av flera finsk-ugriska språk, vars utbredningsområde utgörs av Sameland i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland. De samiska språken är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Klassificering

Samiskan ingår i den finsk-permiska undergruppen och är därmed ett finsk-ugriskt språk. I sin tur ingår finsk-ugriska språk i den uraliska språkfamiljen.

Utbredning

Samiska talas bland samer, men inte alla i denna grupp behärskar språket. Under många år skedde ingen skolundervisning på samiska och i vissa fall straffades barn i skolan då de använde sitt samiska modersmål. Två generationer tillbaka kunde de allra flesta samer i Norrlands inland tala samiska.

Förhistoria

Samerna antas ha bebott Norden i tusentals år, i princip sedan efter istiden, och att de ursprungligen talat ett annat språk av okänt ursprung. De har sagts ha bytt till ett finskliknande språk under järnåldern. Många samiska ord som har med natur och religion att göra antyder det. Se även engelska Wikipedia, inkl källor. Enligt en:Sami people antyder genetiska studier att män av finskliknande ursprung tagit över under någon period. De har i så fall tagit sig an de befintliga samiska kvinnorna och konkurrerat ut männen och infört ett nytt språk. Det genetiska arvet på kvinnosidan (mitokondrie-DNA) liknar nämligen vissa urbefolkningar i södra Europa^[1], medan det manliga genetiska arvet (Y-kromosomer) mer liknar finsk-ugriska folkslag^[2].

Historia

En tvåspråkig (finska och nordsamiska) gatuskylt i Enontekis i Finland

Från att varit enbart talspråk fick de olika språken officiella skriftspråk på 1970-80-talet. Tidigare har det skrivits utan några egentliga regler beträffande stavningen. Praxis har varierat mellan land inte minst för Nordsamiska utan att talspråket varierat mellan länder.

De samiska språken har numera eget skriftspråk och egen ortografi. Moderna operativsystem och ordbehandlare erbjuder val av både samiska tecken och samiskt tangentbord.

Det finns numera ett antal sameskolor (klass ett till sex) i Sverige. Där går barnen och har en stor del av undervisningen på sitt föräldramål. Från sjunde klass smälter barnen in i den vanliga svenska skolan. I Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner äger samisktalande rätt att använda sitt språk vid kontakter med myndigheter.

Grammatik

Samiskan saknar liksom de övriga uraliska språken såväl grammatiskt genus som könsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter till han och hon). Bestämd och obestämd form finns inte. Samiska är ett agglutinerande språk och har 6–8 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ och essiv. Lokativ finns i nordsamiska men inte i syd- och lulesamiska. Dessa språk har istället inessiv och elativ som tillsammans bildar samma funktion som lokativ. I syd- och lulesamiska är dessutom genitiv och ackusativ olika kasus till skillnad mot nordsamiskan där de är sammanslagna. Böjning av ord sker i kasus och numerus, med ändelser, med stadieväxlingar och med omljud. Singular och plural finns, liksom dualis. Verb och negationer böjs i första, andra och tredje person i singular, plural och dualis.

Ordförråd

Eftersom genus saknas används samma ord för en mängd begrepp som i till exempel svenska har genusbestämda varianter. Till exempel används samma ord för "farmor" som för "mormor" och "farfar" och "morfar" likaså. Däremot har vissa andra släktingar olika ord som visar i vilken åldersordning de kommer, som till exempel farbröder och mostrar.

Samiskan innehåller rikligt med ord som har med natur och renskötsel att göra, alltså yrkesuttryck. Det finns många olika ord för snö. Detta för att med ett ord kunna beskriva snöns utseende och egenskaper (se boken "Snö" av Yngve Ryd). Samma sak gäller landskapet, för att kunna beskriva berg, vattendrag etc. I rennäringen finns många ord för ren, för att med ett ord kunna beskriva en rens ålder, kön, färg etc.

Liksom de flesta andra språk så lånas det in ord och under senare år introducerades många nya ord i samiskan i takt med teknik och samhällsutveckling. I till exempel lulesamiskan blir omskrivningen liten och de flesta lånord får ändelsen -a, som t.ex presidentta, departemennta, kultuvrra, studenta, e-boassta (e-påssta), webba.

Dialekter

Det finns sammanlagt tio samiska så kallade dialekter, men skillnaderna mellan dialekterna är så stora att flera av dem snarare skall betraktas som egna språk. Dialekterna skiljer sig minst lika mycket från varandra som de skandinaviska språken, danska, norska och svenska. I Sverige är de tre största samespråken nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Nordsamiska är det dominerande språket, med sina dialektala skillnader. De större språken har var sina skriftspråk. De traditionella gränserna mellan dialekternas områden följer inte någon riksgräns.

Karta över samiska språk: 1.Syd- 2.Ume- 3.Pite- 4.Lule- 5.Nord- 6.Skolt- 7.Enare- 8.Kildin- och 9.Tersamiska

• Samiska
  • Västsamiska
    • lulesamiska
    • nordsamiska
    • pitesamiska eller arjeplogsamiska (nästan utdött)
    • Sydsamiska språk
      • sydsamiska
      • umesamiska (nästan utdött)
  • Östsamiska
    • akkalasamiska†
    • enaresamiska
    • kajanasamiska eller kainuusamiska† (talades i Kajanaland i Finland och dog ut på 1700-talet)
    • kemisamiska†
    • kildinsamiska
    • skoltsamiska
    • tersamiska (nästan utdött)

Exempel:

• Nordsamiska: Leago Bieras beana?
• Lulesamiska: Le gus Bieran bena?
• Svenska: "Har Per en hund?"

Språkkoder

Språkkoder för samiska är enligt ISO 639:

Referenser

1. ↑ Niskanen, Markku (2002). ”The Origin of the Baltic-Finns”. The Mankind Quarterly. http://www.mankindquarterly.org/samples/niskanenbalticcorrected.pdf. Läst 2008-10-06. 
2. ↑ Ingman M, Gyllensten U (January 2007). "A recent genetic link between Sami and the Volga-Ural region of Russia". Eur. J. Hum. Genet. 15 (1): 115–20. DOI:10.1038/sj.ejhg.5201712. PMID 16985502. 

Se även

Wikipedia har en upplaga på Samiska.

• Lista över kommuner där samiska är officiellt språk
• Samiska ord
• Finska
• Samer
• Lappar

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)