Samiska ord
Från Rilpedia
 |
Sidans innehåll har flyttats till Wikipedias systerprojekt Wiktionary för bedömning om informationen kan användas där. Du kan söka efter ordet på Wiktionary och se om ordet har givit upphov till en artikel: Samiska ord Artikeln kan komma att flyttas över till Wiktionary. Du kan diskutera detta på diskussionssidan, men ta inte bort mallen. |
Eftersom samiska, med dess olika dialekter, inte har funnits som skriftspråk mer än några årtionden så finns det i stort sett inga ordböcker i samma bemärkelse som i andra språk. Det finns dock pionjärer som tidigt samlade ord innan ortografi bestämdes, som t.ex samekännaren Harald Grundström.
Numera byggs det sakta men säkert upp seriösa databaser som är tillgängliga för allmänheten, via internet.
Innehåll |
Länkar till korrekta ordlistor
Nordsamisk Språkråd ; en norsk sida som innehåller en sökbar ordbok och lite om nordsamisk grammatik.
Lulesamisk ordlista ; en sökbar ordbok under uppbyggnad. Ligger under Svenska Sametingets hemsida.
Försvenskade ord
Giron; Det samiska ortnamnet "Giron" - fjällripa - har först lånats till finskan som "Kiiruna" och sedan från finska till svenska som "Kiruna". (Mikko Korhonen.)
jokk; heter jåhkå på lulesamiska och betyder å, eller större bäck. På nordsamiska heter det johka.
Jokkmokk; heter jåhkåmåhkke på lule och uttalas jåckåmåckie, som betyder åkrök, eller åkröken eftersom det är ett namn. På nordsamiska heter det Johkamohkki.
Mindre bäck heter jågås på lulesamiska.
jaur, heter javrre på lule och javvri på nord, som betyder sjö. Javrre uttalas ungefär javere.
kåsa; heter guksi på nordsamiska. Uttalas goksi.
kåta; heter goahte på lule och uttalas ungefär gåatie.
ackja kommer från det finska ordet ahkio, som på samiska heter geres och betyder släde
vaja; heter vatjav på lulesamiska och betyder renko.
Saltoluokta; hade kunnat betyda saltviken, men eftersom salt heter sállte på lulesamiska så är betydelsen okänd. Luokta är vik.
Kvikkjokk; det är okänt vad ordet kvikk kommer ifrån. Guojkkajåhkkå heter platsen på lulesamiska och betyder forsbäcken.
Kebnekajse; Heter egentligen Giebnegáisi på nord och Giebnegájsse på lule. Giebne betyder kittel och gáisi betyder högfjälltopp. Numera är giebne detsamma som kastrull i vardagsspråket.
Padjelanta; heter badjelándda på lulesamiska, och betyder ungefär "högre landet" eller "övre landet". Badje ellerBadjel betyder över, som i kloahkka l gålmån badjel - klockan är över tre
Nya fjällkartor
Numera skrivs de samiska namnen på kartorna, för att de åter igen ska ha en betydelse. Mer om det finns att läsa här: Fjällkartan
Några nordsamiska uttryck (ej verifierade)
buorre idit - god morgon buorre beaivi - god dag buorre eahket - god kväll buorre idja - god natt dearvva - hej bures hej - (då man skakar hand) mii gullo? - vad hörs? oaidnaleapmai - på återseende leage buorre, da - var så god dearvvuohtan var så god - (då någon tackar) lean lahppon - jag har gått vilse gos mun lean dan karttas - var är jag på kartan andagassii - förlåt Buorit juovllaid ja buorre ođđajahkki - God jul och gott nytt år
Några lulesamiska uttryck
buorre biejvve - god dag, ha en bra dag buoris - god dag, hej buorre iehket - god kväll, ha en bra kväll gåktå vieso? - hur mår du? gijtto - tack dån la má de jubmel? - du är väl gud? jáhká gus? - tror du det? iv, mån lav mån nåk - nej, jag är bara jag Buorre javlla ja buorre ådåjahke - God jul och gott nytt år
Några sydsamiska uttryck
Lahkoe jåvle jih Buerie orrejaepie - God jul och gott nytt år Buaregh - Hej! (handhälsning) Buerie aerede - God morgon! Buerie biejjie - God dag! Buerie iehkede - God kväll! Nåå-nåå - Adjö! Guktie veasoeh? - Hur mår du? Sijhth prihtjegem? - Vill du ha kaffe?
