Malmbanan
Från Rilpedia
Malmbanan | |
---|---|
Ett IORE-lok efter Malmbanan. På stolparna kan man se att extra ledningar är monterade, för att ge bättre elförsörjning till de kraftfulla loken. |
|
Allmänt | |
Plats | Sverige Norge |
Ändstationer | Luleå–Narvik |
Anslutande järnvägslinjer | Haparandabanan Inlandsbanan Stambanan genom övre Norrland |
Organisation | |
Invigd | 14 juli 1903 |
Ägare | Banverket |
Banoperatör | Banverket |
Trafikoperatör | MTAB, Veolia Transport, Green Cargo, SJ (från 15 juni) |
Tekniska fakta | |
Längd | 473 kilometer |
Antal spår | enkelspår hela sträckan |
Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) |
Största tillåtna axellast | 30 ton |
Största tillåtna vikt per meter | 12 ton/m |
Största lutning | 10-15 ‰ |
Minsta kurvradie | 300 meter |
Högsta tillåtna hastighet | 135 km/h |
Elektrifierad | hela sträckan sedan 1915 |
Tekniska fakta hämtade från [1] | |
Linjekarta | |
Malmbanan kallas den runt 500 kilometer långa järnvägssträcka som går från Narvik i norr till Luleå i söder och är världens nordligaste elektrifierade järnväg. Den del som går i Norge mellan Riksgränsen och Narvik heter egentligen inte Malmbanan utan Ofotbanen. Gruvbolaget LKAB transporterar här sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå för export. Järnvägen tillåter en tågvikt på upp till 8600 ton samt 30 tons axeltryck. Båda siffrorna är högre än någon annan järnväg i Skandinavien. På sträckan mellan Kiruna och Narvik körs 15,9 milj. ton gods per år (mer än alla andra banor i Norge tillsammans[1] och 25 % av godsmängden i Sverige[2]). Banan har max 10‰ uppförslutning i västlig riktning och max 15‰ i östlig riktning (endast väster om Kiruna).
Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har valts till Sveriges vackraste järnvägssträcka.[3]
Innehåll |
Historia
Sträckan mellan Gällivare och Luleå invigdes 1888, och den sista delen mellan Kiruna och Narvik öppnades för trafik 15 november 1902. Den invigdes 14 juli 1903 av kung Oscar II (kungen ville inte resa dit under den mörka vintern).
Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen var den första längre järnväg i Sverige som elektrifierades, vilket skedde redan 1915. Den sträckan kallas även Riksgränsbanan. Före 1984 fanns ingen genomgående väg mellan Kiruna och Narvik, endast järnväg. Biltrafiken åkte då på biltåg över gränsen och det förekom kuriösa spårfordon som spårambulans. Det behövdes många hållplatser när ingen väg fanns, och de finns kvar ännu idag.
Framtid
Under 2008 har flera mötesstationer mellan Kiruna och Narvik förlängts så 750 m långa tåg får plats. Man har börjat köra tåg med 68 nya vagnar (8520 ton inkl IORE-lok, varav 6800 ton last). Ytterligare mötesstationer ska förlängas.
En ny sträcka ska byggas förbi Kiruna, eftersom malmbrytningen orsakar svåra sättningar i marken. Den nya sträckan blir cirka 15 km lång och ska gå väster om Kirunavaara. Man räknar med att bli klar 2012. Se banverket Kirunaprojektet.
Lok
För att klara av de mycket tunga malmtransporterna fick man först införskaffa Sveriges starkaste ånglok och sedan mycket starka ellok, varav det mest kända är det tredelade koppelstångsloket Dm+Dm3+Dm, numera betecknat Dm3. Då dessa trotjänare idag är runt fyrtio år gamla, så har nya tvådelade malmtågslok, IORE, tagits fram i Tyskland åt LKAB:s transportbolag MTAB, och dessa lok ska successivt efterträda Dm3. Även en variant på det vanliga Rc-loket har använts på Malmbanan. Varianten, som hade högre dragkraft och i övrigt var anpassad till Malmbanan fick littera Rm, byggdes i sex exemplar och kördes tre och tre, men den blev inte så långvarig. Man behövde färre lok och Rc-loken kunde användas på andra håll. Två normala Rc-lok räcker till alla andra köruppdrag i Sverige.
Malmbanan är populär bland järnvägs- och lokfantaster, och de mäktiga Dm3-loken, som länge var den starkaste permanent sammansatta dragenheten i världen, lockar fotografer från hela världen. De nya IORE-loken anses dock inte lika vackra eller dramatiska enligt många järnvägsintresserade, men de är starkare (effekten är 10 800 kW).
NaMN | Tjänstgöring | Effekt | Antal | |
---|---|---|---|---|
SJ Ma/Mb (ånga) | 1902-? | 34 | ||
SJ R (ånga) | 1908-? | 18 ton dragkraft | 8 | |
SJ O | 1914-? | |||
NSB El 3 | 1925-67 | 2x 2,134 kW | 10 | |
NSB El 4 | 1925-63 | 2x 2,088 kW | 5 | |
SJ Dm3 | 1953- | 3x 2,400 kW | 97 | |
NSB El 12 | 1954-92 | 2x 2,398 kW | 8 | |
NSB El 15 | 1967-2004 | 2x 5,400 kW | 6 | |
SJ Rm | 1977-85 | 3x 3,600 kW | 6 | |
IORE | 2000- | 2x 5,400 kW | 18 |
Järnvägen har även passagerar trafik och vanliga godståg med varor till och från Norge, de dras av vanliga lok som RC
Torne träsk station |
Källor
- ↑ Källa: Länk från no:Ofotbanen
- ↑ Statistik: gods- och persontransporter
- ↑ Banverket: Malmbanan - Sveriges vackraste järnvägssträcka
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Malmbanan
Sveriges vackraste järnvägssträcka, här med Lapporten i bakgrunden och Torne träsk till vänster. |