Rhenium

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
volfram - rhenium - osmium
Tc
Re
Bh 
 
Re-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer rhenium, Re, 75
Ämnesklass övergångsmetaller
Grupp, period, block 7, 6, d
Densitet 21020 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 7
Utseende Gråaktigt vit
Re,75.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 186 u
Atomradie (beräknad) 135 (188) pm
Kovalent radie 159 pm
Elektronkonfiguration [Xe]4f145d56s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 13, 2
Oxidationstillstånd (oxid) 6, 4, 2, -2 (svag syra)
Kristallstruktur hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 3459 K (3186 °C)
Kokpunkt 5869 K (5596 °C)
Molvolym 8,86 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 715 kJ/mol
Smältvärme 33,2 kJ/mol
Ångtryck 3,24 Pa vid 3453 K
Ljudhastighet 4700 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,9 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 137 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 5,42 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 47,9 W/(m·K)
1a jonisationspotential 760 kJ/mol
2a jonisationspotential 1260 kJ/mol
3e jonisationspotential 2510 kJ/mol
4e jonisationspotential 3640 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
185Re 37,4 % 185Re, stabil isotop med 110 neutron(er)
186mRe syntetisk 2×105 år β-
IT
0,218
0,149
186Os
 
187Re 62,6 % 4,35×1010 år α
β-
1,653
0,003
183Ta
187Os
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Rhenium är ett metalliskt grundämne som har den kemiska beteckningen Re och atomnumret 75. Rhenium är ganska sällsynt men bildas som slaggprodukt vid molybden-framställning. Rhenium har den näst högsta smältpunkten (3186 °C) av grundämnena efter volfram (3422 °C) och följt av osmium (3033 °C).

Innehåll

Historia

Walther Noddak och Ida Tacke (makarna Noddak) började år 1922 leta efter grundämnena nummer 43 (teknetium) och 75 (rhenium). Makarna Noddak utvann 1 mg oxid av det de trodde var grundämne nummer 75 ur platinamalm, och genom röntgenspektroskopi hittade man linjer som tillhörde grundämne nummer 75. Sedan offentliggjorde makarna Noddak upptäckten av grundämne nummer 75 och kallade det rhenium efter floden Rhen. År 1929 upptäckte man att rhenium fanns i en halt av 2-4 mg per kg i molybdenglans och kunde därför utvinnas ur slaggprodukter vid molybdenframställning.

Användning

Det produceras cirka 20 ton rhenium per år (1995). Så stor mängd förbrukas dock inte varför en stor del av produktionen läggs i lager.

Rhenium används tillsammans med platina som katalysator i bilar för att bli av med kväveoxider, kolmonoxid och aromatiska kolväten från avgaserna. Rhenium används även i legeringar med nickel som används i jetmotorer.

Förekomst

Rhenium finns i en medelhalt i jordskorpan av 4×10-4 ppm och i haven av 4×10-6. Rhenium förekommer mest tillsammans med molybden men även i platinamalm, columbit och gandolit.

Framställning

Rhenium framställs ur molybdenglans genom rostning av sulfiderna då molybden(VI)oxid (MoO3) och rhenium(VII)oxid (Re2O7) bildas. Sedan hettas oxidblandningen upp till 625°C och sedan avgår rheniumoxiden som ånga och samlas upp.

Källor

  • Per Enghag: Jordens grundämnen och deras upptäckt (2000, Industrilitteratur)
Personliga verktyg