Rödögd vireo
Från Rilpedia
| ?Rödögd vireo Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 Rödögd vireo
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Vireor Vireonidae |
| Släkte: | Vireo |
| Art: | Rödögd vireo V. olivaceus |
|
|
|
| §Vireo olivaceus Auktor: Linnaeus, 1766 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Rödögd vireo (Vireo olivaceus) är en art i fågelordningen tättingar som tillhör familjen vireor.
Innehåll |
Utseende och läte
Den rödögda vireon är ungefär lika stor som en talgoxe. Fågelns hållning är närmast att beskriva som vågrät. Hos adulta är irisen rödfärgad, därav namnet. Irisen hos fåglar under första kallenderåret (1K) är mer bruna. Fågeln är olivgrön på ryggen med en vit buk. En svart linje går igenom ögat och ovanför den går en vit linje.
Lätet är ett distinkt lite vinande "chór" som repeteras om och om igen, samma "fråga" och samma "svar". Fågeln har rekordet i flesta sånger sjungna under en och samma dag av alla fågelsorter.
Utbredning och taxonomi
Den rödögda vireon delas upp i ett tiotal underarter som i sin tur delas upp i en nordlig och en sydlig grupp. Den nordliga nominatgruppen olivaceus består enbart av underarten V. o. olivaceus som häckar i Kanada och USA. Denna nordliga grupp är en långflyttare som övervintrar i tropiska Sydamerika. Den sydliga gruppen chivi häckar i norra och mellersta Sydamerika. Merparten av den norra häckningspopulationen av chivi är stannfåglar medan den sydligare flyttar norrut, till Amazonas och södra Venezuela, om vintern. På grund av dessa två gruppers vitt skillda häckningsområden så behandlas ibland chivi som en egen art men morfologiskt och biokemiskt är de båda grupperna mycket lika.[2]
Häckning
Boet är skålformat och placerat i klykan på en trädgren. Den rödögda vireon blir ibland offer för häckningsparasiter, framförallt brunhuvad kostare (M. ater) i de norra delarna av Amerika och av glanskostare (M. bonariensis) längre söderut. Parasitism av endoparasiter och trypanosomans, ett släkte som bland annat kan ge människan sömnsjuka och andra djur blodbrist, påverkar inte sällan dessa fåglar, enligt en studie av arten i Colombia. Endast 3 fåglar samlades in, men alla 3 visade sig bära på någon av parasiterna.[3]
Beteende
Den rödögda vireon lever av insekter som den plockar från trädets bladverk, och då främst larver. Den äter också bär, särskilt före flytten, och vid övervintring, där träden Alchornea glandulosa och Bursera simaruba till och med kan locka dem till trädgårdar och parker. De är inte tillräckligt snabba för att snappa upp frukten i flykten men kan ses utföra akrobatiska konster eller till och med hänga upp och ner för att få tag på frukten.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter
- ↑ Vireo Olivaceus på IUCN:s rödlista, auktor: Bird, J & Butchart, S. 2008, besökt 25 april 2009.
- ↑ Ridgely & Tudor (1989) The Birds of South America; The Oscine Passerines, vol.1
- ↑ Pascotto, Márcia Cristina, 2006
Källor
- Jonsson, Lars (1992) Fåglar i Europa
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Rödögd vireo
