Rättviks församling
Från Rilpedia
| Rättviks församling | |
| Län | Dalarnas län |
|---|---|
| Kommun | Rättviks kommun |
| Stift | Västerås stift |
| Kontrakt | Nedansiljans kontrakt |
| Folkmängd | 8549 |
| Församlingskod | 203101 |
| Pastoratskod | 050807 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2007. | |
Rättviks församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Nedansiljans kontrakt av Västerås stift i Dalarna, Rättviks kommun.
Innehåll |
Allmänt
Rättviks församling ingår, tillsammans med Boda församling, i Rättviks pastorat och tillhör gamla Rättviks tingslag. Församlingskyrkan heter Rättviks kyrka. Största ort är Rättvik.
Församlingen omfattar ett relativt stort område med en areal av cirka 1010 kvkm mellan Rättviken av Siljan i sydväst och gränsen mot Hälsingland i nordost och öster.
Vid Rättviken och i området nordost om Rättvik, i den s.k. siljanssilurens sänka, ligger folkrika byar och bygder med tät s.k. strand- och lidbebyggelse.
I övrigt består församlingen av vidsträckta, mjukt kuperade skogsvidder med fäbodar, enstaka byar samt en del gamla bruk. Större byar är Dådran, som ligger invid sjön Ljugaren, Bingsjö samt Dalstuga i trakten av sjön Amungen. De östra delarna av församlingen koloniserades under 1600-talet, varvid s.k. finnbyar anledes.
Före 1991 utgjorde Bingsjö-Dådrans församling egen församling. Detta år sammanslogs området med Rättviks församling, under vilken den även tidigare varit kapellförsamling.
Församlingens högsta berg är Södra Vålberget (491 möh) söder om Bingsjö.
Rättviks kyrka är en gråstenskyrka och ligger på en udde i Siljan. Den är omgiven av gamla timmerbodar. Miljön har ansetts vara en av de mest genuint svenska.
Söder om Rättviks tätort, på Lerdalshöjdens sluttning, ligger förorten Lerdal (800 invånare år 1931). Cirka 7 km mot nordväst ligger Vikarbyn.
Geografisk avgränsning etc
Rättviks församling kan sägas bestå av två huvuddelar, dels en västlig med bland annat Vikarbyn, Stumsnäs, Västbjörka, Röjeråsen och Tammeråsen, dels en östlig del med Mårtanberg längst i sydost samt bl.a. Dådran, Bingsjö och Dalstuga. Dessa två huvuddelar skiljs åt genom Enåns dalgång innanför Rättvik. Rakt norr om huvudorten ligger i den centrala delen av församlingen bl.a. Nittsjö, Backa, Västberg och Östbjörka. Även Ingels samt Gärdsjö ligger i denna centrala del.
Församlingens västligaste punkt ligger vid ödetorpet Åmot vid Ickån. Här gränsar församlingen mot Mora församling i Mora kommun. Gränsen mot Mora församling ligger för övrigt i nordväst samt i väster och utgår från sjön Draggen (323 möh) i nordväst. I denna sjö ligger ett "fyrsockenmöte" Rättvik-Ore-Orsa-Mora. Gränsen mot Mora går norr om Icksjön (284 möh) via Ickberget samt Åmot och följer sedan Ickån nedströms mot Siljan. Närmast Siljan gränsar Rättviks församling mot en del enklaver av Leksands församling (Leksands kommun). Väster om Stumsnäs ligger ordinarie gräns mot Leksands församling, vilken sedan faller ut i Siljan.
I nordväst (norra delen av den västra församlingsdelen) gränsar Rättviks församling mot Ore församling på en sträcka av några kilometer mellan Draggen och "tresockenmötet" Rättvik-Ore-Boda strax öster om Vargmyren. Mellan Draggen och Vargmyren ligger en liten enklav av Boda församling (Myrslogen).
Församlingens avgränsning mot Boda församling sker främst i den centrala delen, men även i nordost (se nedan). Boda ligger i norr och i nordlig riktning från Rättvik. Den sydligaste punkten av Boda församling ligger i sjön Ensen (192 möh), cirka 8 km nordost om Rättvik. Gränsen mellan Rättvik och Boda korsar länsväg 301 cirka 1 km norr om Ingels.
Rättviks församlings östra huvuddel kan sägas börja vid sjön Ljugaren (213-216 möh) och sträcker sig österut.
I söder avgränsas församlingen mot Leksands församling. Gränsen går från Östanholsviken av Siljan och in i mynningen på Saluån vid Skansen. Den följer Saluån uppströms till Salutjärnen (263 möh) och passerar riksväg 70 mellan Kullsbjörken ( i Leksand) och Utby (i Rättvik). Förutom Utby ligger även Västgärdet och Söderås i denna del av församlingen.
Församlingens sydligaste punkt ligger i sjön Brossen (263 möh), belägen strax söder om Mårtanberg. Strax sydost om denna by passerar gränsen riksväg 80.
Vid byn Ärtled stöter församlingsgränsen för första gången på Bjursås församling (Falu kommun). Rättviks församling gränsar härifrån österut i ett relativt komplicerat mönster omväxlande mot Bjurås respektive Leksands församlingar, vilka här har en mängd enklaver.
Strax nordväst om byn Marnäs i Envikens församling ligger "tresockenmötet" Rättvik-Leksand/Bjursås-Enviken. Gränsen mellan Rättvik och Leksand/Bjursås går från Södra Ungsjön (ca 5 km sydost om Dådran) nedströms Marnäsån till ovan nämnda "tresockenmöte".
I öster avgränsas Rättviks församling på en ganska lång sträcka av Envikens församling (Falu kommun). I sydspetsen av sjön Amungen, vid Bruksåns mynning, ligger "tresockenmötet" Rättvik-Enviken-Alfta. Punkten är belägen cirka 1 km väster om Svabensverk (i Alfta församling).
I detta område ligger Dalstuga vid Amungen. Bingsjö ligger också i trakten.
I nordost gränsar Rättviks församlings östra huvuddel mot Alfta församling i Ovanåkers kommun (Hälsingland). Gränsen utgör samtidigt gräns mellan Svealand och Norrland. Gränsen mot Alfta går från trakten av Svabensverk mot nordväst, upp genom Amungen, och når församlingens nordligaste punkt på Ormberget längst i nordost. På berget ligger "fyrsockenmötet" Rättvik-Alfta-Ovanåker-Ore.
Från Ormberget och mot sydväst löper gränsen mellan Rättviks och Ore församlingar. Den korsar Amungen söder om Snörnäset och går upp bl.a. på Halgonberget (496 möh).
I detta nordöstra område ligger en del större enklaver av Boda församling. I övrigt gränsar församlingen här i norr mot Ore församling.
Historik
Inom Rättviks församling har man funnit cirka 80 fornlämningar. Dessa består bland annat av gravar och gravfält från järnåldern, belägna vid skogssjöarna, främst Amungen. I området förekonmmer även boplatser från stenåldern samt järnslagg. I området runt Rättvik har man anträffat fynd från vikingatiden.
Från Rättviks kyrkvall talade Gustav Vasa för första gången till dalfolket. Om detta vittnar den s.k. Vasastenen vid Rättviks kyrka. Stenen omges av tolv mindre stenar. I de upproriska rörelserna under Gustav Vasa deltog många Rättvikskarlar, liksom även i det s.k. Nävtåget år 1598 samt i Dalupproret 1743.
År 1932 hade Rättviks socken 8548 invånare på 1009,9 kvkm. Samma år hade socknen 3770 hektar åker och 57840 hektar skogsmark.
Rättviks municipalsamhälle angavs 1932 ha 725 invånare och ligga med en järnvägsstation längs Södra Dalarnas- samt Gävle-Dala järnvägar. Rättvik är även känt för sin gamla ångbåtsbrygga.
Rättviks folkdräkt är välkänd och används ofta.
Rättviks hembygdsförening
Rättviks hembygdsförening vårdar äldre och nutida allmogekultur. Föreningen grundades 1908 av S.G.H Ankarcrona. Föreningen hade under många år en karaktärsfull gammalstuga invid Rättviks järnvägsstation.
Kyrkor
Ortnamnet
År 1442 skrevs Rættawik, vilket betyder "den raka viken". Det är dock oklart vilken vik som åsyftas.
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 17 1932
- Nationalencyklopedin
- Gröna kartan (Terrängkartan)
Litteratur
- Åberg, S.A.; Rättvik, 2 band, 1921-1922
- Forsslund, Karl-Erik; Med Dalälven från källorna till havet, bok 8, 1922
- Garmo, Sune; Kyrkudden berättar - om Rättviks kyrka och dess omgivning, Rättviks pastorat, Rättvik, 1990
Se även
Externa länkar
- Rättviks församling (pastorat)
- Rättviks kommun
- Svenska Kyrkan i Västerås stift
- Rättviks hembygdsförening
|
|||||||
