Rättviks kyrka
Från Rilpedia
Rättviks kyrka är till sina äldsta delar från 1400-talet. Dess nuvarande form fick den genom flera utvidgningar under 1700-talet (1703, 1781, 1793).
Altaruppsatsen från 1703 Framställer den uppståndne Kristus. Det fyra meter höga Triumfkrucifixet dominerar kyrkan. Det är möjligen ett tyskt arbete från senare delen av 1300-talet.
Predikstolen tillverkades av träsnidaren Johan Matzon och Anders Persson Målare 1636. Bilderna framställer Kristus (med jordglob i ena handen och en välsignande gest med den andra), flankerad av evangelisterna.
Dopfunten, av kalksten, är från 1652. I den medeltida kyrkan finns muralmålningar, som förstördes och överkalkades 1682. Resterna togs åter fram 1950. På läktarskrankens speglar är bildsviter målade. På den västra (orgelläktaren): Kristus och de tolv apostlarna av falukonstnären Bernt Håkansson 1741. På den södra: En skildring i symboliska bilder av den Helige Andes verk i människohjärtat av Hållams Nils Nilsson, Färnäs och på den norra: Kristi pinas historia av samme konstnär. I kyrkan finns flera medeltida träskulpturer, Bl.a Sankt Olof och Sankt Stefan. [1]
Vid portalen som leder in till kyrkogården från norr, finns en Fattigbössa med text från Psaltaren 41:2 och 2 Kor 9:7.
På insidan av samma portal sitter den s.k Munkstenen, en ovanlig gravsten av granit från tidigt 1500-tal. Ristningen lyder "gud nadi erix nicliss' siäl et ceteris amen" (Gud nåde Erik Niclissons själ och de övriga. Amen.) Under texten finns en sköld med slända, kalk och hostia, samt dolk. Sländan torde vara en symbol för kvinna, Kalk med hostia för präst och dolk för dråp. Stenen är sannolikt rest över kyrkoherde Erik Nilsson, som dödades vid böndernas stormning av prästgården i januari 1521, efter att han tagit emot Gustav Vasas förföljare.[2]
Utanför kyrkogården finns klasar av kyrkstallar. Inte långt från kyrkan ligger Stiftsgården i Rättvik, som har eget kapell. Även S:t Davidsgården lite längre bort har ett eget kapell.
Delar av beskrivning från 1849
Från Rättviks kyrkogård har man en utsikt över Rättviken och Lerdalsberget. Kyrkogården är vacker. Omgiven av träd ligger den jämn och hög utmed Siljan i lövdungen, och gräsmattor skiljer den på ett bösshålls avstånd från stranden. Här är flertalet av församlingens lärare begravda. En minnessten, som ännu 1760 var 2 alnar hög, men senare sjunkit till hälften, har följande inskription i munkskrift: Gud hade Erik Nicule pax in terris amen. Traditionen säger att Erik Nicule är densamme Empertus eller Empernus, som vid altaret dödades av en full soldat 1509 och som vanligen antas vara församlingens första pastor. Här finns också den 90-årige komministern Burelius, som hade samma prästtjänst i 66 år, ett i sanning ovanligt exempel. Vid korets västra kyrkodörr är i kyrkomuren fästat ett epitafium över en av församlingens mest uppskattade kyrkoherdar. Monumentet är gjort av enkel tälgsten, med följande inhuggna, något besynnerliga inskription:
Sex alnar härifrån söderut fick prosten magister Olof Olofsson Kumbaeus sin wilo d: 4 aug. 1765 och vid hans sida har dess maka fru prostinnan Margreta Elisab: Lemoine äfven beslutat Ruth: I. C: 16: 17: W. tå Gud bahagar låta sina ben multna när denne herdens nit och flit i ämbetet ordentlighet i församlingen och noggrann hushållning med kyrckia och prästebord samt prostinnans däremot svarande dygd dör med de nu lefvande så tålkas åminnelsen av detta wärda par för efterwelden i denna stenen.
Vid kyrkoporten står fattigbössan, även kallad Lazarus med anledning av en träbild som pryder den. Några verser finns målade på en tavla över bilden och hela epigrafen avslutas med dessa ord: Upphjelpt år 1833 ut ur ett förfallet tillstånd till ytterligare stöd för olycklige och nödlidande.
Strax bredvid kyrkan ligger Mastgården. I den så kallade Kungsbyggningen logerade kung Fredrik på sin dalaresa och roade sig med att skjuta till måls genom rummen. Däremot är konung Carl XI:s loft nedrivet, så kallat för att han på en av sina resor bott där. Taket hade målningar och loftet var byggt av rundtimmer som inte hade blivit avtäljt. En mycket obekväm trappa ledde upp till loftet, som i sina sista dagar fungerade som prostkullornas klädstuga.
Referenser
- ↑ Sune Garmo: Rättviks kyrka (litet informationsblad tillgängligt i kyrkan, tryckår etc saknas)
- ↑ Informationstavla vid stenen vid Rättviks kyrka (läst maj 2007). Observera att beskrivningen från 1849 föreslår en annan (mindre välunderbyggd?) tolkning av texten.
- Wikimedia Commons har media som rör Rättviks kyrka
