Massa- och pappersindustri
Från Rilpedia
Massa- och pappersindustrin kallas den gren av skogsindustrin som utifrån ved tillverkar pappersmassa och utifrån pappersmassan papper. Tillverkningen av massa och papper kan ske vid samma bruk, så kallade integrerade bruk, eller vid skilda massa- och pappersbruk (ointegrerade bruk).
De flesta trädslag kan utnyttjas för pappersmassaframställning, vanliga är bland andra gran, tall, björk, asp och eukalyptus. I genomsnitt så får man fram 3 kg papper av ett träd, men det kan variera något kg beroende på trädets storlek. Pappersmassan kan framställas kemiskt, då främst med genom sulfatprocessen, tidigare genom sulfitprocessen. Papper kan även framställas mekaniskt med bland annat kvarnar eller slipar. I ett integrerat bruk kan pappersmassan pumpas direkt till en pappersmaskin, annars torkas massan i en torkmaskin.
Pappret tillverkas i en pappersmaskin.
Innehåll |
Historia
- Se huvudartikeln papprets historia
Sverige
Historia
Sveriges första pappersbruk kan ha anlagts redan på 1520-talet av Biskop Brask i Linköping. Säkert vet man att Gustav Vasa anlade ett bruk i Norrström, men som Gustav II Adolf senare flyttades till Uppsala.
Pappret framställdes ursprungligen av textillump, och placeringen av pappersbruken bestämdes mycket av tillgången på råvaran, liksom på krafttillförseln. Fram till mitten av 1800-talet låg därför de flesta pappersbruket vid vattendrag i södra Sverige. Speciella lumpsamlare var anställda av pappersbruken för att samla in den viktiga råvaran.
År 1799 markerade fransmannen Louis Roberts uppfinning av den första primitiva pappersmaskinen starten på industrialiseringen av det tidigare hantverksmässigt utförda papperstillverkningen.
År 1831 fanns 91 pappersbruk i Sverige, samtliga fortfarande handpappersbruk. Året efter installerades landets första pappersmaskin vid Klippans pappersbruk, inköpt från en specialverkstad i England.
I Sverige började industrin i slutet av 1850-talet använda massa som tillverkats av massaved istället för den traditionella lumpen. Det gjordes möjligt genom den tyske vävaren Friedrich Gottlob Kellers uppfinning av den s k slipmetoden för tillverkning av mekanisk trämassa. Det första träsliperiet i Sverige anlades år 1857. Under 1870-talet kom nya processer för tillverkning av kemisk massa vilket ledde till en kraftig kvalitetshöjning av slutprodukten. År 1886 fanns 35 svenska pappersbruk med sammanlagt 2 878 arbetare. 41 massafabriker försörjde dem vid samma tid med råvara.
Pappersbruken expanderade under 1900-talet men industrikriserna under 1970- och 1980-talet ledde till en våg av nedläggningar och antalet arbetare minskade.
Idag
Fördelningen mellan Sveriges 57 massa- och pappersbruk med integration och råvaruanvändning på bruksnivå såg år 2006 ut enligt följande:
- Ointegrerade pappersbruk - 11 st (950 000 ton)
- Pappersbruk med returpappersanvändning - 8 st (620 000 ton)
- Pappersbruk integrerade med massatillverkning - 18 st (6 620 000 ton)
- Pappersbruk integrerade med massatillverkning och med returpappersanvändning - 7 st (4 150 000 ton)
- Massabruk för tillverkning av avsalumassa - 13 st (4 010 000 ton)
Det idag största svenska pappersbruket är Holmen Papers anläggningar. Vid massa- och pappersbruket som tillverkar över 2.1miljoner ton papper varje år arbetar ca 2 700 personer.
Se även
- Ved
- Papper
- Pappersmassa
- Pappersmaskin
- Sulfatprocessen
- Sulfitprocessen
- Mekanisk pappersmassaframställning
- Träindustri
