Pappersmaskin
Från Rilpedia
En pappersmaskin är en typ av maskin som används på pappersbruk för att framställa papper av en suspension bestående av cellulosafibrer (pappersmassa) dispergerade i en vattenlösning. Denna suspension kallas mäld och kan även innehålla diverse kemikalier, färgämnen och fyllmedel.
En modern pappersmaskin är en kolossal anläggning som är upp till runt tio meter bred och flera hundra meter lång (om det är en mångcylindermaskin). Det finns maskiner som producerar hundratusentals ton papper per år. De allra flesta pappersmaskiner körs kontinuerligt dygnet runt och styrs därför av operatörer som arbetar i skift.
Innehåll |
Pappersmaskinens partier
Vira
Den absolut vanligaste typen av pappersmaskin är fourdriniermaskinen, där mälden via en inloppslåda tillåts att rinna ut över en ändlös perforerad duk, en så kallad vira. Förr i tiden var virorna tillverkade av brons eller andra metaller; i modern tid har de ersatts av plastviror som är avsevärt mera hållbara.
Viran passerar en rad valsar (bröstvals, guskvals och återgångsvalsar samt foilslister och suglådor. På viran dräneras merparten av vattnet i mälden bort, och fibrerna fogas till varandra. Förr var det vanligt med oscillerande bröstvalsar, något som än i dag återfinns på långsamtgående maskiner; syftet med detta är att skapa en virarörelse även i tvärsled, för att förbättra papprets formation och öka avvattningen.
På vissa maskiner finns en egouttör, en perforerad vals som vilar mot viran och förbättrar formationen genom att jämna ut fiberfördelningen. Egouttörer används även i de fall då man vill skapa en vattenstämpel i arket.
Många pappersmaskiner i dag är flerskiktsmaskiner med flera viror och inloppslådor. Detta är användbart om man vill skapa ett papper med olika egenskaper i samma ark, till exempel en blekt och en oblekt sida.
Pressparti
Efter viran förs arket över till presspartiet, där arket avvattnas ytterligare genom att det pressas mellan två filtklädda pressvalsar. En del maskiner har flera pressar, varav en del bara har en filtbeklädd vals för att få en slätare yta på den sida av arket som pressas mot den obeklädda valsen. På senare år har även skopressar vunnit popularitet, där pressnypet förlängs genom att en vals pressar pappret mot en sko i stället för mot en annan vals.
Torkparti
Efter presspartiet så förs pappersbanan in i torkpartiet, där den torkas genom att ledas förbi uppvärmda torkcylindrar. En del maskiner har många mindre torkcylindrar (så kallade mångcylindermaskiner), en del har en stor yankeecylinder (så kallade yankeemaskiner och en del har en kombination av båda (så kallade kombinationsmaskiner. Torkcylindrarna är vanligen uppvärmda av ånga.
Bestrykning
Maskiner som tillverkar papper av högre kvalitet har även ett bestrykningssteg där pappret bestryks med en suspension av pigment. Pigment minskar ytråheten och förbättrar tryckbarheten. Vanliga pigment är malt eller utfällt kalciumkarbonat, kaolin och talk. Bestrykningen kan också ske i skilda bestrykningsmaskiner.
Upprullning och glättning
Pappret rullas upp till en så kallad tambour på ett tambourjärn som roterar mot en popecylinder. När tambouren är lagom stor lyfts den ut ur pappersmaskinen och förflyttas till en rullmaskin där den skärs ned till kundrullar med den bredd och längd som kunden har beställt.
Om pappret skall glättas passerar det en glätt som ett sista steg innan det rullas upp till en tambour. En glätt består vanligen av en uppvärmd stålvals och en gummivals, mellan vilka pappret pressas för att minska ytråheten.
Papper som skall vara extremt glansigt glättas i superkalandrar, som fungerar som en vanlig glätt med den skillnaden att de består av en hel stapel med många valsar.
Övrigt
För att ge överblick över papprets beskaffenhet placeras ofta mätramar i pappersmaskiner, där ett mäthuvud förflyttas tvärs över pappersbanan och ger besked om papprets egenskaper såsom ytvikt, tjocklek, fukthalt, densitet, opacitet, porositet och ljushet.