Mervärdesskatt
Från Rilpedia
Mervärdesskatt, har tidigare hetat mervärdesomsättningsskatt (förkortat moms) och allmän omsättningsskatt (oms). Vardagligt kallas mervärdesskatten nästan alltid moms. Innan 29 maj 1968 hette det bara "oms".
Momsreglerna är i stort sett desamma i samtliga länder inom Europeiska unionen, eftersom momslagstiftningen bygger på gemensamma EG-direktiv. Momssatserna skiljer sig dock åt och olika länder kan ha något olika regler om vilka varor och tjänster som har lägre momssatser. Även i länder utanför EU finns ofta omsättningsskatter som liknar den gemenskapsrättsliga momsen.
Innehåll |
Översikt
Moms betalar en näringsidkare endast på den kostnad denne tillför en vara eller tjänst, genom att näringsidkaren får dra av betald moms på inköpta varor och tjänster. Om en näringsidkare köper trä för 50 kronor, gör en stol och säljer den för 200 kronor så betalar näringsidkaren moms till staten på beloppet 150 kr – det vill säga det mervärde som har tillförts träet. Den som sålde trä till näringsidkaren betalar moms på 50 kronor, men drar först av sina utgifter. Skolbranschen och ideella föreningar skall oftast inte redovisa moms.
Den moms som en näringsidkare lägger på varan som säljs till någon annan kallas utgående moms, medan den moms som näringsidkaren betalar (och får göra avdrag för) för den vara som köps in kallas ingående moms. Momsen deklareras normalt i skattedeklarationen.
Moms kan redovisas med två metoder, med faktureringsmetoden alternativt bokslutsmetoden (även kallad kontantmetoden). Faktureringsmetoden innebär att moms på ingående och utgående fakturor tas upp i redovisningen per fakturadatum. Vid bokslutsmetoden redovisas moms istället vid betalning av ingående och utgående fakturor, undantag är sista månaden i räkenskapsåret då även obetalda fakturor tas upp till redovisning.
En moms-sats på 25 procent innebär att 100 kronor exklusive moms motsvarar 125 kronor inklusive moms (100 kronor till näringsidkaren och 25 kronor till staten). För att omvandla från exklusive moms (ofta uttalat "ex moms" och utskrivet "exkl. moms") till inklusive moms (ofta uttalat "ink moms" och utskrivet "inkl. moms") lägger man till 25 procent, men för att omvandla från inklusive moms till exklusive moms ska man istället dra av 20 procent (detta kallas även baklängesmoms, jämför även begreppet marginalmoms).
Fastighetsmoms
Uthyrning av fastigheter är enligt huvudregeln inte momspliktig verksamhet inom EU. Detta innebär att moms inte skall tas ut på uthyrning av fastighet eller lägenhet i sådan.
Fastighetsbolag inom EU-länder får göra avdrag för moms endast om bolaget särskilt har anmält sig för registrering till så kallad frivillig skattskyldighet. Avdrag får bara göras för kostnader avseende de lokaler där fastighetsbolaget har momspliktiga hyresgäster. Moms skall i dessa fall läggas på den hyra som dessa hyresgäster betalar.
Beräkningsgrunden för momsavdraget skiljer sig mellan olika fastighetsbolag samt mellan fastigheter som bolaget äger, och kan exempelvis vara hyresgästens yta i förhållande till fastighetens totala yta, hyresgästens andel av intäkterna eller hyresgästens andel av fastighetens totala volym. Inom en fastighet får inte beräkningsgrunderna skilja sig mellan olika hyresgäster. Om hyresgästens andel av beräkningsgrunden utgör mer än 95 procent av fastigheten medges 100 procent avdrag. För fastighetsbolaget som helhet beräknas momsavdraget enligt samma princip men totalt för hela bolaget. Detta gäller samtliga kostnader, det vill säga även administrationskostnader.
Reglerna för fastighetsbolag innebär att bostadsbolag som till största delen har privata hyresgäster, ofta redovisar ingående moms som kostnader.
Omsättningsskatt på aktier
Under åren 1984-1991 hade Sverige även en omsättningsskatt på aktier med mera. Resultatet var att omsättningen minskade kraftigt, till exempel minskade handeln med räntebärande värdepapper med 80 procent. En stor del av den svenska aktiehandeln flyttade således utomlands. Man tvingades därför att ta bort omsättningsskatten för att få tillbaka handeln till den svenska börsen.[1]
Moms inom olika geografiska områden
Namnet på mervärdesskatten är olika på olika språk. I följande länder används dessa begrepp:
- Sverige: Mervärdesskatt (moms)
- Finland: Mervärdesskatt (moms) eller arvonlisävero (alv)
- Belgien: Taxe sur la valeur ajouté (TVA) (franska) eller BTW (nederländska)
- Danmark: Meromsætningsafgift (moms)
- Frankrike: Taxe sur la valeur ajouté (TVA)
- Irland: Value Added Tax (VAT)
- Italien: Imposta sul Valore Aggiunto (IVA)
- Japan: Shōhizei (消費税)
- Kanada: GST (engelska) eller TPS (franska)
- Nederländerna: Belasting over de Toegevoegde Waarde (BTW)
- Norge: Merverdiavgift (moms)
- Spanien: Impuesto sobre el valor añadido (IVA)
- Storbritannien och Nordirland: Value Added Tax (VAT)
- Tyskland: Mehrwertsteuer (MWSt)
VAT (Value Added Tax), sales tax och GST (Goods and Services Tax) är tre vanliga benämningar på momsliknande (exakta regler varierar naturligtvis mellan länderna) skatt i engelskspråkiga länder.
EU
Det finns en momsunion inom EU, EG:s mervärdesskatteområde, som omfattar merparten av EU:s territorium. Det gemensamma regelverket innebär att försäljning av varor och tjänster till andra medlemsländer i grunden sker med det egna landets moms. Försäljning inom gemenskapen räknas därmed inte som export.
Under vissa förutsättningar kan dock försäljning av varor och tjänster till företag i andra medlemsländer ske utan att moms läggs på försäljningsvärdet, trots att varan eller tjänsten som säljs i grunden är momspliktig. Momsen ska då istället redovisas av köparen i köparens hemland, alternativt i annat land där köpet är momspliktigt.
Det gemensamma regelverket har utvecklats för att flytta över ansvaret till företagarna och kontrollavstämningar sker främst utifrån alltmer komplexa momsdeklarationer samt övrig rapportering av handel. Regelverket ger även visst utrymme för olikheter i medlemsstaternas mervärdesskattelagstiftning, och tillsammans med tolkningsskillnader i olika länder ger det upphov till ett totalt sett mycket komplext regelverk. Det innebär att besparingar för minskad byråkrati för gränskontroller i realiteten givit högre kostnader för många företag, såväl säljande och köpande[källa behövs].
Privatpersoner har inget eget ansvar för momsen, och kan köpa fritt inom gemenskapen för eget bruk, både vid resa och postorder. Vid försäljning till privatpersoner är det alltid säljaren som har det fulla ansvaret för momsen. Endast vid import (införsel), det vill säga när varor kommer in i gemenskapen, ska moms (införselmoms) betalas särskilt. Undantag för vissa små mängder vid resa, till exempel 1 liter sprit.
Vissa tydligt geografiskt avgränsade delar av EG-länderna är undantagna från de gemensamma momsreglerna och ingår således inte i det gemensamma momsområdet. Bland de områden som är undantagna finns till exempel Åland. För Åland är ett motiv att man omfattas av taxfree på båttrafiken till och från ön, vilket gynnar turismen i stort, även om den egna momsen i land är hög. För övriga områden är det främsta motivet att kunna utesluta moms eller att hålla en mycket låg egen momssats. På så sätt gynnas invånarna och turismen, och merkostnader relaterade till geografiskt läge, till exempel för transporter, kan kompenseras något. För närmare uppgifter, se Europeiska gemenskapens mervärdesskatteområde.
I Sverige är momsen 25 procent på de allra flesta varor och tjänster. Lägre momssatser förekommer, till exempel för resor, matvaror och böcker. Det finns även vissa tjänster som är momsbefriade, exempel på detta är bostadshyror och avgifter för läkarbesök. Momssatsen för livsmedel, hotell- och campingverksamhet är 12 procent. Momssatsen för nyhetstidningar, konserter, teaterbiljetter, biobiljetter, böcker, resor samt idrottsverksamhet är 6 procent.
Momssatser i EU-länder
| Land | Momssats | Förkort- ning |
Namn | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Allmän sats |
Reducerad sats |
Starkt reducerad sats |
Mellansats | Nollsats möjlig |
|||
| Mall:Landsdata Belgien Belgien | 21 % | 6 % | – | 12 % | ja | BTW TVA MWSt |
Belasting over de toegevoegde waarde Taxe sur la Valeur Ajoutée Mehrwertsteuer |
| Mall:Landsdata Bulgarien Bulgarien | 20 % | – | – | -- | ДДС | Данък върху добавената стойност | |
| Mall:Landsdata Cypern Cypern | 16 % | 8 % | 5 % | – | ja | ΦΠΑ | Φόρος Προστιθέμενης Αξίας |
| Mall:Landsdata Danmark Danmark | 25 % | – | – | – | ja | moms | Meromsætningsafgift |
| Mall:Landsdata Estland Estland | 18 % | 5 % | – | – | -- | km | Käibemaks |
| Mall:Landsdata Finland Finland | 22 % | 17 % | 8 % | – | ja | ALV moms |
Arvonlisävero mervärdesskatt |
| Mall:Landsdata Frankrike Frankrike | 19,6 % | 5,5 % | 2,1 % | – | -- | TVA | Taxe sur la Valeur Ajoutée |
| Mall:Landsdata Grekland Grekland | 19 % (på öar: 13 %) |
9 % (på öar: 6 %) |
4,5 % (på öar: 3 %) |
– | -- | ΦΠΑ | Φόρος Προστιθέμενης Αξίας |
| Mall:Landsdata Irland Irland | 21 % | 13,5 % | 4,4 % | – | ja | VAT CBL |
Value Added Tax (engelska) Cáin Bhreisluacha (gaeliska) |
| Mall:Landsdata Italien Italien | 20 % | 10 % | 4 % | 6 % | ja | IVA | Imposta sul Valore Aggiunto |
| Mall:Landsdata Lettland Lettland | 18 % | 5 % | – | – | -- | PVN | Pievienotās vērtības nodoklis |
| Mall:Landsdata Litauen Litauen | 18 % | 9 % | 5 % | – | -- | PVM | Pridėtinės vertės mokestis |
| Mall:Landsdata Luxemburg Luxemburg | 15 % | 6 % | 3 % | 12 % | -- | TVA | Taxe sur la Valeur Ajoutée |
| Mall:Landsdata Malta Malta | 18 % | 5 % | – | – | ja | VAT | Taxxa tal-Valur Miżjud |
| Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna | 19 % | 6 % | – | – | -- | BTW | Belasting toegevoegde waarde |
| Mall:Landsdata Polen Polen | 22 % | 7 % | 3 % | – | ja | PTU/VAT | Podatek od towarów i usług |
| Mall:Landsdata Portugal Portugal | 21 % (på Madeira: 15 %) |
12 % | 5 % | – | -- | IVA | Imposto sobre o Valor Acrescentado |
| Mall:Landsdata Rumänien Rumänien | 19 % | 9 % | – | – | -- | TVA | Taxa pe valoarea adăugată |
| Mall:Landsdata Slovakien Slovakien | 19 % | – | – | – | -- | DPH | Daň z pridanej hodnoty |
| Mall:Landsdata Slovenien Slovenien | 20 % | 8,5 % | – | – | -- | DDV | Davek na dodano vrednost |
| Mall:Landsdata Spanien Spanien | 16 % (på Kanarieöarna: 5 %) |
7 % | 4 % | – | -- | IVA IGIC |
Impuesto sobre el valor añadido Impuesto General Indirecto Canario |
| Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien | 15 % (på Kanalöarna och Gibraltar: 0 %) |
5 % | – | – | ja | VAT | Value Added Tax |
 Sverige |
25 % | 12 % | 6 % | – | ja | moms | Mervärdesskatt |
| Mall:Landsdata Tjeckien Tjeckien | 19 % | 9 % | – | – | -- | DPH | Daň z přidané hodnoty |
| Mall:Landsdata Tyskland Tyskland | 19 % | 7 % | – | – | ja | MwSt/USt. | Mehrwertsteuer/Umsatzsteuer |
| Mall:Landsdata Ungern Ungern | 20 % (före 2006-01-01: 25 %) |
15 % | 5 % | – | -- | ÁFA | Általános forgalmi adó |
| Mall:Landsdata Österrike Österrike | 20 % | 10 % | – | 12 % | -- | USt. | Umsatzsteuer |
Uppgifterna är från februari 2006
Ålands momssatser bestäms av Finlands riksdag. De har samma nivåer och tillämpningsområden som för övriga Finland, även om möjlighet finns att utfärda särskilda regler för Åland.
Momssatser i länder utanför EU
Historia
Konsumtionsskatter har funnits åtminstone sedan antiken, men fram till 1900-talets första halva bestod sådana skatter i allmänhet av olika tullar och punktskatter. En mer allmän konsumtionsskatt av det slag som omsättningsskatt eller mervärdesskatt är, är däremot en modern företeelse. Första gången en skatt utformad som den nuvarande mervärdesskatten föreslogs, var på 1920-talet.[2]
I Sverige infördes en omsättningsskatt för första gången från och med den 1 januari 1941. Skälet till skatten var att man behövde ökade inkomster till staten med anledning av andra världskriget, som skapade stora kostnader trots att Sverige stod utanför kriget. Denna omsättningsskatt avskaffades efter kriget, 1947. En ny omsättningsskatt, oms, infördes 1960[3] men ersattes 1969 av momsen. Oms togs endast ut av slutkonsumenten, medan momsen tas ut i samtliga produktionsled.[4]
Första gången som mervärdesskatt i dess nuvarande form infördes, var i Frankrike 1954, och då i en mycket begränsad form.[5] Redan i Romfördraget, som skapade EG 1957, beslöts att en av kommissionens uppgifter skulle vara att sträva efter en harmoniserad lagstiftning bland annat avseende indirekta skatter (Artikel 99), vilket ledde till den senare gemenskapsrättsliga momslagstiftningen.[6] Inom det dåvarande EG beslöts att samtliga länder skulle ha mervärdesskatt 1967. Med detta som förebild ersattes i Sverige omsättningsskatten från och med 1969 med mervärdesskatt. Från och med inträde i EU – för Sveriges och Finlands del således från och med 1995 – gäller de gemenskapsrättsliga momsreglerna i varje medlemsland.[7]
Jämförelse 1976–2006
| Land | Momssats | |
|---|---|---|
| Normalsats 1976 | Normalsats 2006 | |
| Tyskland | 11,0 % | 16,0 % |
| Belgien | 18,0 % (lyxvaror 25,0 %) | 21,0 % |
| Danmark | 15,0 % | 25,0 % |
| Frankrike | 20,0 % (lyxvaror 33,33 %) | 19,6 % |
| Storbritannien | 8,0 % (lyxvaror 25,0 %) | 17,5 % |
| Irland | 19,5 % (lyxvaror 36,75 %) | 21,0 % |
| Italien | 12,0 % | 20,0 % |
| Nederländerna | 16,0 % | 19,0 % |
| Norge | 20,0 % | 25,0 % |
| Österrike | 18,0 % | 20,0 % |
| Sverige | 17,65 % | 25,0 % |
Källor
Allmänna källor
- Mervärdesskattelagen (1994:200)
- Mervärdesskatteförordningen (1994:223) /dock ej refererad i artikeln/
- Handledning för mervärdesskatt 2005, Fritzes, Stockholm 2005 (SKV 553 utg. 16; ISBN 91-38-32177-7; ISSN 0281-6423)
- Skatteverket - Momsen - hur fungerar den?
Noter
- ↑ Riksbanken
- ↑ Peter Melz: Mervärdesskatt, Iustus förlag, 14:e upplagan, Uppsala 2006, ISBN 91-7678-631-5, s. 26
- ↑ Handledning för mervärdesskatt 2007, Del 1, Skatteverket/Fritzes 2007 (SKV 553 utg. 18), ISBN 978-91-38-32376-2; ISSN 0281-6423, s. 49
- ↑ Ekonomifakta - Moms, läst 6 januari 2009]
- ↑ VAT & Sales Taxes Worldwide, Ernst & Young/John Wiley & Sons, Chicester/New York/Brisbane/Toronto/Singapore 1995, ISBN 0-471-95573-6, s. 7
- ↑ VAT & Sales Taxes Worldwide, Ernst & Young/John Wiley & Sons, Chicester/New York/Brisbane/Toronto/Singapore 1995, ISBN 0-471-95573-6, s. 8
- ↑ Handledning för mervärdesskatt 2007, Del 1, Skatteverket/Fritzes 2007 (SKV 553 utg. 18), s. 50
