Norra Halland
Från Rilpedia
Norra Halland (da. Nørrehalland) var under drygt 80 år under medeltiden lossbrutet ur Halland. Förvecklingarna mellan de tre nordiska länderna, ledde till att området gick egna vägar från 1280-talet till 1360-talet.
Norra Halland bestod av de fyra häraderna norr om Ätran (där Falkenberg ligger idag): Fjäre, Viske, Himle och Faurås. Enda staden i landsändan var vid denna tid Getakär, föregångare till Varberg.
1283 förlänades Norra Halland som grevskap till Jacob Nielsen (död ca 1310). Tidigare hade hans far Niels Nielsen innehaft samma grevskap under 1240-talet. Dennes far Niels Valdemarsen, son till den danske kungen Valdemar Sejr (1170-1240), innehade hela Halland som grevskap under några år på 1210-talet.
1287 dömdes greve Jacob som fredlös för delaktighet i mordet på Danmarks kung Erik Klipping (ca 1249-1286) i Finderup. Han fick beskydd av Norges kung Håkon V Magnusson (1270-1319) och anlade fästningarna Hunehals och Varberg.
1305 tvingades greven avstå sitt län till Håkon, som förlänade det åt den svenske hertigen Erik Magnusson (ca1282-1318). Från freden i Helsingborg 1310 tills hertigen fängslades vid det s.k. Nyköpings gästabud 1317 var Norra Halland del av det hertigdöme som till sin största omfattning bestod av Västergötland, Dal och Värmland (d.v.s. motsvarande dåvarande Skara stift) samt Älvsyssel i södra Bohuslän.
1319 blev Norra Halland en del av underhållslandet för Eriks änka Ingeborg (1301 - ca 1360), sedan hennes och Eriks son Magnus Eriksson (1316-1374) som treåring blivit kung i både Norge och Sverige.
Också för hertiginnan Ingeborg var Norra Halland en del av ett större län; hon innehade även Lödöse och Axevalla hus med fem härader i Västergötland och Värmland samt Älvsyssel.
Ingeborg kom i konflikt med såväl det norska som det svenska riksrådet och 1327 tvingades hon lämna sina norska län, detsamma hade hon fått göra i Sverige redan året innan. Norra Halland räknades till Magnus Erikssons farsarv och 1326 avträddes provinsen officiellt som danskt län under Sverige.
Ingeborgs halländska äventyr var dock inte över. 1327 gifte hon om sig med den halländske frälsemannen Knud Porse (död 1330) som av den tillfällige danske kungen Valdemar III (ca 1314-1364) året innan hade fått Södra Halland, som hertigdöme.
1353-1356 återförenades Norra och Södra Halland då Magnus Eriksson utnämnde Bengt Algotsson (död 1360) till hertig. Södra Halland intogs 1360 av Valdemar Atterdag (ca 1321-1375) och landskapet blev åter delat till 1366 då även Norra Halland återerövrades av danskarna.
Referenser
Källor
- Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885-86
- Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
- Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: "Den svenska historien", Stockholm 1966-68 (senare upplaga finns)
- Alf Henriksson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
- Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
- Sveriges Nationalatlas
- Carl Frederik Bricka (utg): Dansk biografisk Lexikon, København 1887-1905
