Natrium
Från Rilpedia
|
|||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | natrium, Na, 11 | ||||||||||||||||||||||||
Ämnesklass | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 1, 3, s | ||||||||||||||||||||||||
Densitet | 948 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 0,52 | ||||||||||||||||||||||||
Utseende | silvrigt vit |
||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 22,949271 u | ||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 180 (190) pm | ||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 254 pm | ||||||||||||||||||||||||
van der Waalsradie | 227 pm | ||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [ Ne ]3s1 | ||||||||||||||||||||||||
e− per skal | 2,8,1 | ||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||
Magnetiska egenskaper | paramagnetisk | ||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 370,87 K (98 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 1156 K (883 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 23,78 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 96,96 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 598 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 1,43·10-5 Pa vid 1234 K | ||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 3200 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 0,98 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 1337 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 21·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 44 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 495,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 4562 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 6910,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 9543 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | 13354 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | 16613 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
7e jonisationspotential | 20117 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
8e jonisationspotential | 25496 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
9e jonisationspotential | 28932 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
10e jonisationspotential | 141362 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Natrium är ett mjukt, metalliskt grundämne. Natrium tillhör gruppen alkalimetaller och är ganska vanligt i jordskorpan. Natriummetall är ytterst reaktivt och föreligger därför alltid i form av salter. Natriumjoner, Na+ är den vanligaste katjonen i havsvatten och har viktiga biologiska roller i allt liv.
Innehåll |
Föreningar
I sina föreningar är natrium alltid envärt, alltså i vattenlösning av ett lösligt natriumsalt bildas jonen Na+.
- Natriummanganat (Na2MnO4) och natriumpermanganat (NaMnO4) är två oxiderande natriumsalt.
- Natriumklorid (NaCl) är ett mycket vanligt ämne i hemmet mer känt som bordssalt.
- Natriumnitrat (NaNO3) är ett konserveringsmedel mer känt som natronsalpeter eller salpeter.
- Natriumhydroxid (NaOH) är en frätande bas som används vid rensning av avlopp.
Förekomst
Natrium är det 6:e vanligaste grundämnet i jordskorpan och är ganska vanligt i havet i form av natriumklorid.
Framställning
Natrium framställs nu för tiden genom elektrolys av smält natriumklorid.
Vid anoden: 2Cl- = Cl2 + 2e-
Vid katoden: 2Na+ + 2e- = 2Na
År 1807 framställdes för första gången natrium av Humphry Davy, genom elektrolys av natriumhydroxid.