Litium

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För litium som används i medicinskt syfte, se litiumbehandling.
helium - litium - beryllium
H
Li
Na 
 
Li-TableImage.svg
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer litium, Li, 3
Ämnesklass alkalimetaller
Grupp, period, block 1, 2, s
Densitet 535 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 0,7
Utseende silvrigt vit/grå
Lithium paraffin.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 6,9349 u
Atomradie (beräknad) 145 (167) pm
Kovalent radie 134 pm
van der Waalsradie 182 pm
Elektronkonfiguration [ He ]2s1
e per skal 2,3
Oxidationstillstånd (oxid) 1, (stark bas)
Kristallstruktur kubisk rymdcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 453,69 K (181 °C)
Kokpunkt 1615 K (1347 °C)
Molvolym 13,03 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 145,92 kJ/mol
Smältvärme 3 kJ/mol
Ångtryck 1,63·10-8 Pa vid 453,7 K
Ljudhastighet 7000 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 0,98 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 3582 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 10,8·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 88,1 W/(m·K)
1a jonisationspotential 520,2 kJ/mol
2a jonisationspotential 7142,1 kJ/mol
3e jonisationspotential 11215,0 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
6Li 4,5 % 6Li, stabil isotop med 3 neutron(er)
7Li 95,5 % 7Li, stabil isotop med 4 neutron(er)
8Li syntetisk 1248 ms β-
β- + 2 α
16,004
 
8Be
ingen
9Li syntetisk 132 ms β- 2,4065 9Be
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Litium är grundämne nummer 3 i det periodiska systemet. Litium tillhör gruppen alkalimetaller. I ren form är litium en silvervit mjuk metall som oxideras snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i syrefria vätskor som till exempel fotogen eller mineralolja. Litium är det lättaste grundämnet som är fast vid normal rumstemperatur.

Vid upphettning i en låga avger litium en karminröd färg på grund av att litiumet lätt joniseras.

Litium används främst i olika legeringar, i batterier och i mediciner mot bipolärt syndrom. Litiumklorid och litiumbromid (LiCl, LiBr) är starkt vattenupptagande och används i många vetenskapliga sammanhang som torkmedel. Litium har även tidigare använts för framställning av vätebomber - under termonukleära förhållanden sönderdelas litiumet till tritium vilket bidrar till fusionsreaktionens styrka.

Historia

Litium upptäcktes av svensken Johan August Arfwedson 1817 i mineralet petalit från Utö. Namnet litium kommer av det grekiska ordet λίθεος [litheos], sten. Metallen litium framställdes i ren form först av de engelska kemisterna William Thomas Brande och Humphry Davy år 1818 genom elektrolys av litiumoxid.

Läkemedel

Litium används som läkemedel med förebyggande verkan mot manier och manodepressiv (bipolär-) sjukdom. Verkningsmekanismen är ännu inte helt känd, men en trolig teori är att metabolismen av inositolfosfater påverkas vid intag av litium. Vid dosering är preparatet svårt att avväga p.g.a. dess snäva terapeutiska index. Eliminering av litium sker i njurens tubuli och vid filtration tävlar litium med natrium. Om patienten ifråga har brist på natriumklorid sker ett passivt upptag av litium eftersom jonerna påminner mycket om varandra (monovalenta katjoner).

Se även

Personliga verktyg