Litium
Från Rilpedia
- För litium som används i medicinskt syfte, se litiumbehandling.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | litium, Li, 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnesklass | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 1, 2, s | ||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 535 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 0,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | silvrigt vit/grå |
||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 6,9349 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 145 (167) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 134 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalsradie | 182 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [ He ]2s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||
e− per skal | 2,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 453,69 K (181 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 1615 K (1347 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 13,03 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 145,92 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 1,63·10-8 Pa vid 453,7 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 7000 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 0,98 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 3582 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 10,8·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 88,1 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 520,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 7142,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 11215,0 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Litium är grundämne nummer 3 i det periodiska systemet. Litium tillhör gruppen alkalimetaller. I ren form är litium en silvervit mjuk metall som oxideras snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i syrefria vätskor som till exempel fotogen eller mineralolja. Litium är det lättaste grundämnet som är fast vid normal rumstemperatur.
Vid upphettning i en låga avger litium en karminröd färg på grund av att litiumet lätt joniseras.
Litium används främst i olika legeringar, i batterier och i mediciner mot bipolärt syndrom. Litiumklorid och litiumbromid (LiCl, LiBr) är starkt vattenupptagande och används i många vetenskapliga sammanhang som torkmedel. Litium har även tidigare använts för framställning av vätebomber - under termonukleära förhållanden sönderdelas litiumet till tritium vilket bidrar till fusionsreaktionens styrka.
Historia
Litium upptäcktes av svensken Johan August Arfwedson 1817 i mineralet petalit från Utö. Namnet litium kommer av det grekiska ordet λίθεος [litheos], sten. Metallen litium framställdes i ren form först av de engelska kemisterna William Thomas Brande och Humphry Davy år 1818 genom elektrolys av litiumoxid.
Läkemedel
Litium används som läkemedel med förebyggande verkan mot manier och manodepressiv (bipolär-) sjukdom. Verkningsmekanismen är ännu inte helt känd, men en trolig teori är att metabolismen av inositolfosfater påverkas vid intag av litium. Vid dosering är preparatet svårt att avväga p.g.a. dess snäva terapeutiska index. Eliminering av litium sker i njurens tubuli och vid filtration tävlar litium med natrium. Om patienten ifråga har brist på natriumklorid sker ett passivt upptag av litium eftersom jonerna påminner mycket om varandra (monovalenta katjoner).
Se även
- Periodiska systemet
- Litiumbatteri
- Litiumjonackumulator (Li-jonbatteri)