Studentexamen
Från Rilpedia
- Se studenten för gymnasieskolavslutning i Sverige efter 1968.
Studentexamen kallades den examen som avläggs vid avslutad gymnasieutbildning och som ofta utgör ett villkor för högre studier.
Studentexamen bör inte förväxlas med nutida gymnasieavslutningstraditioner i Sverige, se studenten för dessa. Studentexamen hette mogenhetsexamen i Sverige från 1878 till 1905 och avskaffades 1968.
Innehåll |
Finland
Studentbetyget, som baserar sig på studentexamen, är skilt från det egentliga avgångsbetyget från gymnasiet, också om de två uppfattas höra ihop. Studentprovet administreras centralt av studentexamensnämnden och hålls samtidigt i alla gymnasier. De enskilda proven är sex timmar långa och hålls i allmänhet varannan dag, utom proven i hörförståelse. Provet får delas upp på högst tre tillfällen, frivilliga ämnen får skrivas också senare, efter godkänd examen.
Ämnena vid studentexamensproven är modersmålet (finska, svenska eller samiska) eller, för invandrare, svenska eller finska som andra språk, det andra inhemska språket (finska eller svenska), främmande språk (engelska, tyska, franska, ryska, spanska), matematik och realämnen.
Abiturienten skall vid studentexamnensanmälan utöver modersmålet välja minst tre ämnen som "obligatoriska", varav högst ett främmande språk och högst ett realämne. Fler ämnen kan skrivas som frivilliga. Mängden ämnen som kan skrivas begränsas i praktiken av att vissa av språkproven hålls samma dag, liksom vissa av realproven. Ett underkänt prov i ett obligatoriskt ämne kan kompenseras med tillräckligt goda resultat i andra ämnen, medan underkänt resultat i frivilliga ämnen inte noteras.
Modersmålsprovet hålls två olika dagar och består av ett prov i textkompetens och ett essäprov, båda i form av uppgifter utgående från utdelat material. Fram till 1990-talet bestod proven av uppsatser. För språken hålls en hörförståelse en dag och den skriftliga delen med läsförståelse, grammatik och uppsats en annan dag. För språk finns olika prov för kort, medellång eller lång lärokurs och för matematik för lång eller kort lärokurs. Sedan 2006 består realproven av skilda prov för de olika ämnena. Tidigare skrevs "realen" som ett prov och abiturienten kunde då fritt välja frågor från olika realämnen.
Betyg
Följande vitsord (motsvarar betyg) utdelas i studentexamina i Finland[1]:
| Vitsord | Förkortning | Poäng |
|---|---|---|
| laudatur | L | 7 |
| eximia cum laude approbatur | E | 6 |
| magna cum laude approbatur | M | 5 |
| cum laude approbatur | C | 4 |
| lubenter approbatur | B | 3 |
| approbatur | A | 2 |
| improbatur | I | 0 |
Relaterade traditioner
Traditionellt slutar gymnasiekurserna på tredje klassen inför sportlovet, varefter man är fri att förbereda sig för studentskrivningarna. Skolans slut firas med bänkskuddardag, då abiturienterna kör omkring på hemorten i lastbilar dekorerade med mer eller mindre fyndiga skämt och slagord. Därefter firar andra klassen, som nu blivit de äldsta, de gamlas dag, då man klär ut eller upp sig enligt den nyvunna värdigheten och samlas till bal.
Den egentliga skolavslutningen inför sommaren är för de nyblivna studenterna en särskild högtid, som firas med tal och övrigt program samt utdelning av studentmössor och betyg. Efter den officiella delen får studenterna rosor av anhöriga och bjuder på studentfest hemma hos sig för vänner och släktingar. På kvällen fortsätter festligheterna de nyblivna studenterna emellan.
Numera betyder det årskurslösa gymnasiet att kopplingen mellan bänkskuddardag, studentskrivningar och skolavslutning inte är lika klar. En del elever skriver en del av studentproven innan de gått alla kurserna och fler skriver studenten på hösten. Tidigare skrevs studentprov på hösten främst av dem som blivit underkända eller ville höja sina betyg, numera är det vanligaste att dela upp proven mellan vår och höst och att skriva proven i tre delar är numera vanligare än att skriva alla ämnen samtidigt.[2]
Tidigare i Sverige
I Sverige infördes studentexamen 1864 vid högre läroverk, efter att tidigare ha ägt rum vid de högre lärosätena för dem som önskade skriva in sig för att bedriva högre studier. Examen avskaffades 1968, och den som från och med läroplanen Lgy 70 slutför utbildning på svensk gymnasieskola får sedan dess endast ett slutbetyg ("avgångsbetyg efter slutförd lärokurs i gymnasieskolan"). Genom Kungl. Maj:ts beslut anordnades dock den sista studentexamen efter gamla ordningen ett år senare, 1969, vid det privata läroverket Fjellstedtska skolan i Uppsala.
Då avlagd studentexamen innebar att man fick behörighet till studier vid universitet eller högskola, kunde man kallas student så snart man hade "tagit studenten". Det var vanligt att en person med studentexamen, men som ännu inte hade påbörjat universitetsstudier, titulerades "kandidaten".
Benämning i olika länder/system
- Studentexamen (fi. ylioppilastutkinto), "studenten" (Finland)
- Abitur, "Abi" (Tyskland)
- Baccalauréat, "le bac" (Frankrike)
- A-level, Advanced Level (Storbritannien utom Skottland)
- Final exam (International Baccalaureate)
- Advanced Higher Grade (Skottland)
- Leaving Certificate (Irland)
- High school graduation (USA)
- Matura (Sydtyrolen i Italien, Liechtenstein, Polen, tyskspråkiga Schweiz, Österrike och flera andra europeiska länder)
- La Maturité, "La Matu" (franskspråkiga Schweiz)
- Maturita (Tjeckien)
- "(Centraal Schriftelijk) Eindexamen Nederländerna"
Referenser
- ↑ ”Studentexamen i Finland” (på sv). http://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/studentexamen/info/. Läst 29 september 2008.
- ↑ Statistikpublikation 2007 (pdf), sid 23: 13 % respektive 11 % år 2007
