Studentmössa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Studentmössa, mössa som bärs av studenter i Norden, och i vissa fall av gymnasieelever i omedelbar anslutning till avslutning av gymnasieskolans sista årskurs.

Innehåll

Historik

Den äldsta bevarade studentmössan är från 1847. Den tillhörde E. Flygare i Uppsala. Skärmen är av läder och fodret av rött siden.

Mössan började användas i mitten av 1800-talet som en symbol för den skandinavistiska studentrörelsen. Den grundade sig på mjölnarens arbetsmössa (förmodligen för att kontrastera mot den mer borgerliga hatten) och användes ofta till vardags; på den tiden var huvudbonaden en viktig del av klädseln. Eftersom mycket snarlika modeller av studentmössa bars i Tyskland och sedermera Danmark innan de infördes i Sverige, torde det vara synnerligen troligt att modellen lånats in därifrån. Den första svenska studentmössan bars av Uppsalastudenterna år 1843.

Olika lärosäten utvecklade egna versioner av mössan. Ofta hade man en vintermössa och en sommarmössa och bytte till sommarmössan vid en ceremonivalborgsmässoafton - "mösspåtagning". Mösspåtagningen i universitetsmiljö finns kvar på sina håll än i dag, och det har blivit ett av få tillfällen då de studerande bär mössan. Vid gymnasierna är det normalt med ett mösspåtagningstillfälle i slutet av april, då sistaårseleverna börjar använda den vita mössan.

Mössan utvecklades snart till att bli ett förtjänsttecken för studentexamen, och bars av de nybakade studenterna under tiden närmast efter denna. Under revoltåret 1968 och därefter betraktade många mössan som en symbol för klassamhället, och den förlorade i popularitet. Samtidigt togs studentexamen bort. Från 1980-talet och framåt har studentmössan i sin klassiska vita form framför allt kommit att associeras med gymnasieelever och firandet av "studenten", det vill säga skolavslutningen efter sista året i gymnasiet.

Studentmössans delar

Studentmössa av uppsalamodell
Studentmössa av lundaamodell från cirka 1910 (buren av Ture Sjögren, sedermera grundare av AFs Arkiv & Studentmuseum).

Studentmössan består av

  • skärm
  • foder - innertyg; ursprungligen rött, vilket det dock numera endast är i lundamodellen medan de uppsvenska modellerna övergått till blågult
  • kulle - tyget på ovansidan; ofta vit sammet för sommar- och festmodell, och mörkt enklare tyg för vintermodell
  • strimmel - mössans "ram", ursprungligen svart (Uppsala) respektive mörkblå (Lund) sammet, men numera förekommande i en mängd olika färger för olika gymnasieutbildningar.
  • kokard - den blågula "blomman" symboliserande den svenska flaggans färger

Mängden tyg i kullen skiljer de två modellerna åt Uppsalamodellen med en pösig kulle och Lundamodellen med en betydligt stramare kulle. Det finns även en Halmstadsmodell som befinner sig någonstans mellan de andra två i tygmängd. Emellertid har mängden tyg i Uppsalamodellen minskat kraftigt genom åren, varför skillnaderna mellan modellerna inte längre är så stora.

Teknologmössan har också en tofs som hänger i ett snöre på höger sida av mössan. Oftast är kullen utdragen i en flik på sidan, i vilken tofsen är fäst. Färgen på mössan varierar beroende på högskola och utbildning. Teknologmössan kan bäras vid högtidliga eller studentikosa tillfällen under hela utbildningen.

Studerande som fullbordat 4-årig teknisk gymnasieutbildning, (gymnasieingenjör), hade, åtminstone på vissa studieorter, en vanlig vit studentmössa med liten svart tofs på höger sida på examensdagen. Vid vidare studier på universitet eller högskola brukade emellertid den lilla tofsen tas av.

Akademiska studentmössor

Som sagt har flera av Sveriges högskolor egna mössmodeller och olika traditioner. Mössan kan bäras till olika typer av klädsel och är en av få huvudbonader som får bäras inomhus - förutsatt att bäraren är iklädd högtidsdräkt. (Andra huvudbonader som får bäras inomhus i svensk tradition är till exempel hjälmen och den militära baskern, även om vi sannolikt kommer att uppleva en snar förändring i reglementet då basker dels tilldelas samtliga i den svenska armén, dels spelat ut sin ursprungliga roll som skyddsplagg.[källa behövs]) Detta visar att man fullbordat något som ansågs oövervinneligt svårt.

Uppsala

I Uppsala får enligt studenttraditionen studentmössa endast bäras mellan den tidpunkt, klockan 15 sista april, (valborgsmässoafton), när rector magnificus från balkongen på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva signalerar "mösspåtagning", till den 1 oktober.

Lund

I Lund skedde i äldre tider bytet från den blå vintermössan till den vita sommarditon i samband med mösspåtagningen inne på (senare utanför) Akademiska Föreningen den Siste april, ursprungligen vid midnatt, numera kl 18.00. Återbytet till vintermodell ägde rum den 4 oktober i samband med Hälsningsgillet. Undantaget från denna regel var större festligheter då man alltid bar vit mössa oavsett tid på året. I dag bärs vintermössa sällan och närmast bara av teknologer och den vita mössan i regel endast just kring Siste april samt vid högtidligheter såsom promotion med mera.

Finland

Finsk studentmössa

I Finland har man, till skillnad från i Sverige, inte en blågul kokard utan i stället använder man ett märke i guldfärgad metall som föreställer Helsingfors universitets studentkårs symbol, Apollos lyra. Svenskspråkiga studenter bär ett aningen större märke med diametern 20 millimeter, medan finskspråkiga bär ett märke med diameter på 16 millimeter. Detta märke härstammar från då den nuvarande studentexamen egentligen var inträdesprovet till Helsingfors Universitet. Idag bärs dock studentmössor endast av de som avlagt studentexamen, har man inte avlagt den betyder det otur att bära en studentmössa. Svenskspråkigas studentmössor har en aning högre kulle än de finskspråkigas. Fodret är för de finskspråkigas mössor delat i två fält med de finska färgerna blått och ett vitt, medan de svenskspråkiga har sina foder enligt landskapsfärgerna.

Studentmössa för gymnasieelever

År 1968 var sista året för studentexamen, då ny läroplan för gymnasiet infördes 1966, samtidigt med en gemensam läroplan för fackskolan. I och med att de som gick ut det nya gymnasiet fortsatte traditionen med studentmössor, bildades en tradition för elever vid gymnasieskolans praktiska tvååriga program att sätta på sig en liknande mössa, men med grått kantband i stället för svart. Fyraårig teknisk linje hade på motsvarande sätt mörkblått band.

När på senare tid studentmössor kommit i bruk igen som tecken på fullbordade studier vid gymnasieskola har det grå bandet för de tvååriga linjerna inte tagits till heders, utan även de yrkesinriktade programmens elever sätter på sig en vit mössa.

I dag brukar svenska gymnasieelever skaffa studentmössor inför avslutningen. Vissa skolor, framför allt i storstadsregionerna, brukar ha en mösspåtagningsceremoni kring valborgsmässoafton, liknande den som universiteten har. Eleverna bär sedan mössorna fram till avslutningsdagen (studenten). Sveriges nationella gymnasieprogram har egna varianter av studentmössan. De senaste trenderna är brodyr med skolans eller elevens namn, varvid mössan liknar den gamla sångarmössan från skandinavismens tid. Studentmössan associeras i dag allt mer till studentexamen och till det gymnasium man gått på, och allt mindre till den universitetsvärld man är på väg till.

Se även

Personliga verktyg