Mexico City
Från Rilpedia
| Mexico City | |
|---|---|
 |
|
| Statistik | |
| Smeknamn | La Ciudad de los Palacios |
| Delstat | Distrito Federal |
| Geografiskt läge | Koordinater: |
| Höjd | 2 308 meter |
| Area | 1 485,49 km² |
| Invånare | 8 836 045 (stad) 19 826 928 (storstadsområde) (2008) |
| Befolkningstäthet | 5948 invånare/km² |
| Tidszon | UTC−6 |
| Postnummer | 01000 - 16999 |
| Riktnummer | (+52) 55 |
| Stadsindelning | 16 stadsdelar |
| ISO 3166-2 | MX-DIF |
| Officiell webbplats | www.df.gob.mx |
| Politik | |
| Regeringschef | Marcelo Ebrard |
| Stadsvapen | |
| 150px | |
Mexico City (på spanska ciudad de México, D.F., Distrito Federal eller México)[1], är Mexikos huvudstad. Det är det viktigaste ekonomiska, industriella och kulturella centret i landet, och den största staden med cirka 8,8 miljoner invånare 2008.[2] Storstadsområdet (Zona Metropolitana del Valle de México) hade 19,8 miljoner invånare år 2008,[2] vilket gör det till ett av de folkrikaste i världen.
Innehåll |
Namn och namnbruk
Namnet Mexico kommer från det namnet som aztekerna använde om sig själva, "Mexica", uttalat mesjíka. Efter den spanska erövringen blev Mexico (uttalat mékjikå) namnet på huvudstaden, och långt senare blev det namnet för hela landet.
Vanligtvis kallar mexikanarna staden för Mexico. När det finns risk för förväxlingar används Distrito Federal, förkortat DF (uttalat "De effe"), eller det mer officiellt klingande Ciudad de México, Mexiko stad. När mexikanerna önskar precisera att de talar om landet Mexiko, används oftast "La República Mexicana".
Mexico City har fått namnet Ciudad de los palacios, "palatsens stad". Informellt kallas staden också Anahuac villtet är på nahuatl betyder vattenhimmel och är namnet för Mexikodalen. Invånarna kallas "capitalinos" (huvudstadsborna) eller "defeño". Ett despektiv för inflyttad är chilango.[3]
Geografi
Mexico City är beläget centralt i inlandet i den södra halvan av Mexiko, på en platå ca 2 200 meter över havet. Staden omges av flera vulkaner med toppar på över 5 500 meter över havet; högst är Popocatépetl i syd. Bergen stänger inne luftföroreningarna i storstaden och bidrar därmed till försämring av luftkvaliteten.
Från början låg staden på öar ute i Texcocosjön, men sjön är idag nästan uttorkad. Bara i sydost, i Xochimilco, finns rester kvar av sjön. Uttappningen av sjön och sänkningen av grundvattennivån har medfört att vissa äldre hus sjunker eller drabbas av sättningar, och stora summor pengar satsas på att ta vara på husen. Det finns, trots folkmängden, plats för grönområden innanför stadsgränsen och hela den södra delen av Distrito Federal utgörs av skogsområden.
Stadsdelar
Mexico City är indelat i 16 stadsdelar (delegaciones).
| Nr. | Delegación | Invånare 2008[2] |
Yta (km²)[4] | Invånare/km² |
|---|---|---|---|---|
| 01 | Álvaro Obregón | 718 602 | 96,03 | 7 483 |
| 02 | Azcapotzalco | 421 700 | 33,54 | 12 573 |
| 03 | Benito Juárez | 362 264 | 26,72 | 13 558 |
| 04 | Coyoacán | 626 835 | 54,03 | 11 602 |
| 05 | Cuajimalpa de Morelos | 186 087 | 70,73 | 2 631 |
| 06 | Cuauhtémoc | 530 565 | 32,69 | 16 230 |
| 07 | Gustavo A. Madero | 1 178 903 | 87,65 | 13 450 |
| 08 | Iztacalco | 389 938 | 23,21 | 16 800 |
| 09 | Iztapalapa | 1 852 251 | 113,45 | 16 327 |
| 10 | La Magdalena Contreras | 234 026 | 63,51 | 3 685 |
| 11 | Miguel Hidalgo | 357 918 | 46,39 | 7 715 |
| 12 | Milpa Alta | 126 691 | 288,13 | 440 |
| 13 | Tláhuac | 367 127 | 85,91 | 4 273 |
| 14 | Tlalpan | 619 250 | 311,62 | 1 987 |
| 15 | Venustiano Carranza | 442 155 | 33,77 | 13 093 |
| 16 | Xochimilco | 421 733 | 118,13 | 3 570 |
| Totalt | 8 836 045 | 1 485,49 | 5 948 |
Storstadsområde
Storstadsområdet, Zona Metropolitana del Valle de México, består av Mexico City samt ytterligare 59 kommuner.[5] Området breder i huvudsak ut sig norr och öster om staden och omfattar många stora förorter, bland annat Chimalhuacán, Ciudad López Mateos, Ciudad Nezahualcóyotl, Cuautitlán Izcalli, Ecatepec de Morelos, Naucalpan de Juárez och Tlalnepantla.
Området hade enligt senaste officiella befolkningsprognos totalt 19 826 918 invånare år (2008) på en yta av 7 854 km².[2][4] Ibland brukar högre befolkningssiffror anges, vilka ofta baseras på äldre prognoser från perioder när området räknades som världens kanske snabbast växande storstadsområde. Befolkningstillväxten har avtagit kraftigt under de senaste två decennierna och ligger nu på en ökning av ungefär 160 000 invånare per år, jämfört med en ökning på uppåt en halv miljon invånare per år som mest.
Klimat
På grund av höjden över havet har Mexico City ett behagligt tempererat klimat. Endast mellan april och juni blir det mycket varmt mitt på dagen, tidvis över 30°C, resten av året ligger dagstemperaturen runt 20°C, något lägre vintertid, något högre sommartid. På sommaren ligger nattemperaturen på 10-12°C, på vintern kan den gå ned mot noll. Från oktober till maj är det torrperiod, och från juni till september är det regntid då det kan komma kraftiga men kortvariga regn.
Årsmedeltemperaturen ligger på 16,5°C. Årsnederbörden är i genomsnitt ca 900 millimeter. Maj är den varmaste månaden med 18,6°C, medan det i december och januari är kallast med 13,8°C. Mest regn faller i augusti med ett snitt på 194 millimeter, medan det i januari ligger på 10 millimeter.
Historia
Mexico City ligger i ett område präglat av 3 000 år gammal precolumbiansk (före Columbus) kultur. Själva stadens historia går dock bara tillbaka till perioden motsvarande europeisk medeltid.
Tenochtitlán
Staden grundlades 1326 med namnet Tenochtitlán. Enligt legenden skulle aztekernas långa vandring avslutas på den plats där de såg en örn äta en orm på en kaktus, vilket kan ses i Mexikos flagga. Detta observerades på en ö i Texcocosjön, och där anlade aztekerna sin huvudstad. Där kunde de driva ett rikt jordbruk på öar och anlagda öar sk chinampas.
Den stad som mötte de spanska erövrarna år 1519 kunde mäta sig med de största europeiska städerna och dominerades av en rad pyramider, den största vigd till guden Huizilopochtli. Diken anlades för att skydda staden mot översvämningar och broar byggdes för att få kontakt med förstäderna på fastlandet. Grannön Tlatelolco fungerade som den stora marknaden i staden. Invånarantalet vid denna tid beräknas till omkring 200 000 till 300 000.
Den spanska erövringen
Spanjorerna ankom området år 1519. Efter några inledande militärangrepp mot spanjorerna beslutade aztekkungen Moctezuma att inbjuda dem till huvudstaden. Spanjorerna under Hernán Cortés samt flera tusen allierade krigare från Tlaxcala och Golfkusten tillbringade vintern mellan 1519 och 1520 som Moctezumas gäster. Förhållandet mellan dem och aztekerna blev emellertid allt mer påfrestat, både på grund av spanjorernas törst efter rikedomar och då spanjorerna reagerade negativt på de människooffer som pågick. Det slutade med att Moctezuma först blev tagen som gisslan och därefter dödades av antingen spanjorer eller av missnöjda azteker. Efter Moctezumas död flydde spanjorerna från staden den 30 juni 1520 och två tredjedelar av dessa blev mördade eller offrade till gudarna i det som kallas La noche triste, den sorgliga natten. Cortés kom emellertid undan till sina allierade i Tlaxcala. Samtidigt härjades staden av smittkoppor, en då okänd sjukdom i Amerika, som tog livet av en stor andel av befolkningen. I april 1521 angreps staden av Cortés och ett hundratal spanjorer samt cirka 100 000 stamkrigare från Tlaxcala, Golfkusten och andra fiender till aztekerna. Båtar bars över bergen i delar och blev sammansatta och sjösatta i havet[källa behövs]. Aztekerna satte sig till motangrepp, och östaden blev belägrad och långsamt nedkämpad. Först den 13 augusti 1521 upphörde striderna, och kanske 40 000 dödades i stadsdelen Tlatelolco, försvararnas sista skans.
Huvudstad i Nya Spanien
Staden låg fullständigt i ruiner och blev återuppbyggd från grunden av spanjorerna. Sten från den stora pyramiden användes till att bygga den första katedralen som stod på samma plats. Staden döptes till México och var spanjorernas utgångspunkt vid vidare erövring mot söder, väst och norr. Staden var huvudstad för vicekungdömet Nya Spanien, och tillsammans med Lima i Peru den viktigaste av alla spanska kolonistäder i Amerika. Hela Mexiko, sydvästra delen av nutidens USA, Centralamerika, öarna i Karibien och Filippinerna styrdes från Mexico City. Universitetet grundades 1551 och är bland de äldsta i Amerika. Den första katedralen ersattes av den enorma Catedral Metropolitana från 1573. Under erövringen var emellertid dikena ödelagda varför staden ofta blev utsatt för översvämning. De fuktiga förhållandena gjorde också Mexico City till en osund stad.
Befrielsekriget
Upproret mot spanjorerna år 1810 startade i delstaten Guanajuato. Den 30 oktober 1810 slog emellertid upprorsstyrkorna de spanska trupperna vid Monte de las Cruces nära Mexico City och gavs möjlighet att erövra staden. Ledaren Miguel Hidalgo valde senare att inte angripa staden. Först år 1821 blev staden erövrad av Agustín de Iturbide. Under denna tiden hade staden 160 000 invånare och var den största i Amerika.
Självständighet
De första årtiondena i Mexico Citys historia som huvudstad i det självständiga Mexiko var ganska turbulenta och staden utvecklades mycket långsamt. Under kejsar Ferdinand Maximilian och president Porfirio Díaz från 1860-talet blev staden förskönad och utbyggd och ett exempel är den enorma avenyn Paseo de la Reforma och kulturpalatset Bellas Artes. Den mexikanska revolutionen från 1910 ledde till stopp i tillväxten och stor nöd bland befolkningen. Från 1920-talet fortsatte staden växa kraftigt, och staden blev förskönad av de stora freskomålningarna skapade i revolutionär glöd.
Staden har under 1900-talet haft en explosiv tillväxt i invånarantalet. År 1950 hade Mexico City 3 miljoner invånare, år 2000 20 miljoner. Idag är dock tillväxten inte lika stark.
Mexico City var värdort för Olympiska sommarspelen i oktober 1968. Spelen hotades av massakern på protesterande studenter i Tlatelolco den 2 oktober, några få dagar före öppningsceremonin. År 1985 dödades 20 000 människor i ett jordskalv som mätte 8,5 på Richterskalan.
Befolkningsutveckling
|
|
Sevärdheter
Berömda sevärdheter i Mexico City är dess Zócalo, den centrala platsen med spansk domkyrka och aztekiska ruiner, de eleganta boulevarderna Paseo de la Reforma och Insurgentes, palatsmuseet Chapultépec som ligger på toppen av en backe och omringad av en park med många attraktioner, det Nationella Antropologiska Museet, Finare konstpalatset, Tre kulturers torg i Tlatelolcoområdet, samt helgedomen och basilikan Frun av Guadalupe.
Staden har omkring 160 museer, över hundra konstgallerier och cirka 30 konserthallar.
Centro historico
Centralt i Mexico City ligger Zócalotorget. Vid torget ligger stadens gamla katedral, ruiner från den gamla Tenochtitlan och Palacio Nacional. Runt detta ligger Centro histórico, det historiska centrumet, ett område fyllt av kyrkor, palats och hus i kolonialstil. Det historiska centrumet finns uppsatt på UNESCOs världsarvslista. Mot väst ligger Alameda, ett öppet parkområde med palatset Bellas Artes, huvudscenen för scenkonst i Mexiko.
La Reforma
Stadens centrala gata är Paseo de la Reforma. Denna 12 kilometer långa aveny anlades från början av kejsare Maximilian på 1860-talet. Längs denna aveny ligger flera berömda monument, bland annat det mest kända, El Ángel de la Independencia. "Självständighetsängeln" byggdes år 1910 för att fira hundraårsjubileet för Mexikos självständighet, och är starkt inspirerat av Siegessäule i Berlin. Söder om Reforma finns nöjeskvarteret Zona Rosa, med gator uppkallade efter europeiska storstäder (Calle Oslo är en liten bakgata), och elegant shopping och uteliv.
Chapultepec
Den berömda höjden Chapultepec, "gräshoppskullen", ligger i utkanten av centrumet. På höjden ligger den 6 km²stora parken med samma namn, med Chapultepecslottet i mitten. Chapultepec var en viktig plats redan under aztektiden, och har sedan dess haft en central roll i landets historia. Idag är parken ett populärt rekreationsområde för stadens invånare och innehåller bland annat stadens historiska museum och en djurpark.
Det nationella antropologiska museet har en bred representation av landets precolumbianska kultur (före Columbus) på första våningen. I andra våningen presenteras hur dessa kulturer ser ut idag. Detta är ett av världens finaste arkeologiska museer och ofta kan besökare få se representanter för totonacfolket visa fram "voladores"-ceremonin.
Coyoacán
Området Coyoacán i söder, som tidigare var en egen stad, är ett annat trivsamt område med restauranger. Här finns både målarparet Diego Rivera och Frida Kahlos hus, och huset där Leon Trotskij mördades år 1940. I söder ligger också universitetsområdet UNAM, med monumentala väggmålningar från denna konstforms blomstringstid under den första halvan av 1900-talet.
Guadalupe
I den norra delen av staden ligger Guadalupebasilikan, den viktigaste pilgrimsplatsen i Amerika. Här visade sig Jungfru Maria sig år 1531 och idag räknas den mörkhyade Vår Fru av Guadalope som Mexikos och hela den amerikanska dubbelkontinentens skyddshelgon men även som skyddshelgon för Filippinerna. Hennes katolska minnesdag är den 12 december.
Xochimilco
I det sydöstra hörnet av staden ligger stadsdelen Xochimilco. Här är delar av Texcocosjön ännu bevarade och här finns kanaler mellan så kallade chinampas, parker som ligger på konstgjorda öar. Här är det populärt att hyra färgrika båtar så kallade trajineras för att åka på kanalturer.
Teotihuacán
Utanför staden ligger ruinerna av staden Teotihuacán som blomstrade mellan omkring år 100 och 600, och mest känd är sol- och månpyramiderna. Platsen finns med på UNESCOs världsarvslista.
Kommunikationer
Denna stora stad är överraskande lätt att ta sig fram i. Ett av världens största tunnelbanesystem, Mexico Citys tunnelbana, förbinder alla delar av Distrito Federal med varandra, och når också ut i förorterna. Tunnelbanan har totalt 201,7 kilometer spår och 175 stationer, varav de flesta är underjordiska. För att underlätta för analfabeterna har alla stationer sin egen symbol som lätt kan igenkännas. Längs de långa, räta, avenyerna går bussar. Den internationella flygplatsen, Benito Juarez, ligger i den östra delen av stadsområdet och kan nås med tunnelbanan.
Utländska turister bör undvika att vinka in oregistrerade taxibilar från gatan, då det finns risk för de blir rånade eller i värsta fall kidnappnade. "Sitios" från hållplatser eller radiotaxibilar är tryggast.
I juni 2005 blev så kallade "Metrobús" infört efter förebild från Leon (Guanajuato). Dessa bussar har en reserverad fil längs med Avenida de los Insurgentes, vilket medför att de undgår all biltrafik. Mikrobussarna blev borttagna från denna aveny, och myndigheterna hoppas därmed att reducera föroreningarna och samtidigt ge passagerarna kortare resetider.
Storstadsproblem
Som en av världens största städer har Mexico City många problem, bland annat fattigdom, kraftig trafik och föroreningar. Stadens många gatubarn är också ett stort problem.
Föroreningarna i Mexico City är ökända. På grund av de höga bergen runt staden lägger sig föroreningarna som ett lock över staden. Värst är föroreningarna mellan februari och juni medan det är bäst förhållanden i juli och augusti, under regnperioden. Olika försök för att få bukt med problemen genomförs hela tiden, några är mer lyckade än andra. Under en tid förbjöds bilar med vissa registreringsnummer att köra i staden vissa perioder. Istället skaffade sig invånarna då två bilar. Mer lyckat har det varit att ställa strängare krav på motorerna och bensinen.
Kriminaliteten exploderade i staden som följd av den ekonomiska krisen år 1994 och otryggheten spred sig. En större polisstyrka och ett mer effektivt polisarbete har emellertid reducerat kriminaliteten betydligt, och nivån kan nu jämföras med storstäder i USA. Kidnappning är ett stort problem i Mexico City. År 2003 blev över 3 000 tillfällen av kidnappning polisanmälda. Detta gör Mexico City till den stad i världen med flest kidnappningar. Med enkla regler kan dock turister känna sig ganska trygga och de flesta kidnappningsoffren tillhör landets medel- eller överklass.
Staden ligger i ett jordskalvsområde och mest utsatt för ödeläggelser är området som ligger på den gamla sjöbottnen, däribland stadens centrum. Något tryggare är de stadsdelar som ligger i den södra delen, då de ligger på en fastare grund.
Demografi
Mexico City har en stor andel immigranter, speciellt européer (fem miljoner). Den största europeiska gruppen är spanjorer, som består av 2,5 miljoner. Judar (50 000), östasiater (600 000), amerikaner från USA (500 000), centralamerikaner och karibier (1 miljon), sydamerikaner (800 000) (då främst argentinier, 470 000) är de största grupperna i landet[källa behövs]. I Mexico City finns också en stor andel araber, främst från Libanon.
Politik
Eftersom Mexico City är säte för den federala regeringen i Mexiko har staden en speciell styrelseform. Traditionellt har det inte funnits några ordförande, stadsråd eller stadsstyre i staden då den har styrts direkt av presidenten.
Detta system gjordes om under 1980-talet på grund av ökande missnöje med den lokala demokratin. Det politiska systemet reformerades och staden fick sin egen ordförande.
Dagens ordförande är den vänsterorienterade Andrés Manuel López Obrador. Ordförandens makt är dock begränsad så en annan viktig politisk figur i stadens styre är landets president Felipe Calderón.
Utbildning
Universitet
Mexico City är staden för Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM). UNAM är Nordamerikas äldsta universitet (grundat 1551) och många av landets presidenter har studerat där. Enligt The Times Higher Education Supplement 2005 edition är skolan det bästa universitetet i den spansktalande delen av världen.
Andra universitet i staden är Universidad Autónoma Metropolitana (UAM), Instituto Politécnico Nacional (IPN), Instituto Tecnológico Autónomo de México (ITAM), Universidad del Nuevo Mundo (UNUM), Tecnológico de Monterrey, Universidad La Salle, Universidad del Valle de Mexico (UVM), Universidad Anáhuac och Universidad Iberoamericana. I staden finns också ett campus tillhörigt det internationella universitetet Alliant International University.
Kommunala skolor
Läroplanen för Mexico Citys kommunala skolor sköts av den federala nivån Secretaría de Educación Pública (SEP). Finansieringen tilldelas av Mexico Citys regering.
Sport
"Fútbol" (fotboll), är Mexico Citys främsta sport, och flera lag som Club América, Cruz Azul och Club Universidad Nacional har sin huvudarena i Mexico City. Aztekstadion (Estadio Azteca), hemarena för Club América, är en av de största arenorna i världen med en kapacitet för över 110 000 åskådare. CF Atlante, stadens fjärde största klubb, spelar också där. Mexico City har också en olympisk arena vid Ciudad Universitaria som är hemarena för Pumas.
Mexico City var värdort för världsmästerskapet i fotboll år 1970 och 1986. Azteca är den enda arena i världen som har hållt finalspelet undet VM två gånger.
En annan stor, och växande, sport i Mexico city är baseboll. Staden har klubbar som Diablos Rojos de Mexico (Röda djävlarna) i Liga Mexicana de Beisbol, ett lag som spelar hemmamatcherna på Foro Sol-stadion. Röda djävlarna delade tidigare arena med klubben "Tigres" tills klubben flyttade till närbelägna Puebla.
Vänorter
- Mall:Landsdata Peru Arequipa, Peru
- Mall:Landsdata Kina Beijing, Kina
- Mall:Landsdata Libanon Beirut, Libanon
- Mall:Landsdata Colombia Bogotá, Colombia
- Mall:Landsdata Argentina Buenos Aires, Argentina
- Mall:Landsdata Tyskland Berlin i Tyskland
- Mall:Landsdata USA Chicago i USA
- Mall:Landsdata Peru Cuzco i Peru
- Mall:Landsdata USA Los Angeles i USA
- Mall:Landsdata Spanien Madrid i Spanien
- Mall:Landsdata Japan Nagoya i Japan
- Mall:Landsdata El Salvador San Salvador i El Salvador
- Mall:Landsdata Sydkorea Seoul i Sydkorea[6]
Stockholm i Sverige- Mall:Landsdata Cypern Nicosia, Cypern
- Mall:Landsdata Guatemala Guatemala City, Guatemala
- Mall:Landsdata Ryssland Kaliningrad, Ryssland
- Mall:Landsdata Peru Lima, Peru
- Mall:Landsdata Panama Panama City, Panama
Källor
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från danskspråkiga Wikipedia.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från norskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ↑ I vissa spanskspråkiga länder används ibland stavningen Méjico. Real Academia Española rekommenderar stavningen "México", men båda formerna accepteras.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 Consejo Nacional de Población, México; Proyecciones de la Población de México 2005-2050 Hämtad 2 april 2009.
- ↑ 1994 års Oxford Spanish-English Dictionary
- ↑ 4,0 4,1 Consejo Nacional de Población, México; Delimitación de las zonas metropolitanas de México 2005
- ↑ Gobierno del Estado de México, Secretaría de Desarrollo Metropolitano; Municipios Metropolitanos del Valle de México
- ↑ http://english.seoul.go.kr/gover/cooper/coo_02sis.html
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Mexico City
- Mexico City sedd från luften, en samling översiktsbilder av staden
- Mexico City på WikiTravel (engelska)
