Malmöhus läns valkrets
Från Rilpedia
Malmöhus läns valkrets var fram till valet 1991 en valkrets vid val till riksdagen.
Innehåll |
Enkammarriksdagen
Vid riksdagsvalen 1970-1991 till enkammarriksdagen omfattade valkretsen hela Malmöhus län utom fyrstadskretsen, det vill säga Malmö, Helsingborgs, Lunds och Landskrona kommuner. Antalet fasta mandat var tio i riksdagsvalen 1970-1976 och elva i valen 1979-1991. Antalet utjämningsmandat varierade mellan ett 1970, två 1973, ett 1976, noll 1979, två 1982, ett 1985 samt två i valen 1988 och 1991.
Inför riksdagsvalet 1994 avskaffades valkretsen och uppgick, tillsammans med delar av fyrstadskretsen, i de två nybildade valkretsarna Malmöhus läns norra valkrets och Malmöhus läns södra valkrets.
Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)
1971-1973
1974-1975/76
1976/77-1978/79
1979/80-1981/82
1982/83-1984/85
1985/86-1987/88
1988/89-1990/91
1991/92-1993/94
Tvåkammarriksdagen
Första kammaren
När första kammaren inrättades 1866 var hela Malmöhus län en gemensam valkrets. Sedan Malmö stad lämnat landstinget 1871 bröts Malmö ut och bildade egen förstakammarvalkrets samma år. År 1919 lämnade även Helsingborgs stad landstinget, och under perioden 1919-1921 var även Helsingborg egen förstakammarvalkrets. Från och med 1921 års val var Malmöhus län åter en samlad valkrets i första kammaren. Det formella namnet var fram till 1964 Malmöhus läns valkrets med Malmö och Helsingborg, för att markera vilka städer som stod utanför landstinget. Efter att Helsingborg återinträtt i landstinget ändrades det formella namnet 1965 till Malmöhus läns valkrets med Malmö.
Antalet förstakammarledamöter var tio vid tvåkammarsystemets införande 1867. När Malmö bröt sig ur valkretsen 1871 minskades antalet till nio, men vid 1877 års riksdag återfick länets valkrets sitt tionde mandat. Då Helsingborg utträdde 1919 sjönk antalet mandat på nytt till nio. När både Malmö och Helsingborg återfördes till valkretsen 1921 blev det sammanlagda antalet tolv mandat, ett antal som ökades till tretton hösten 1964.
Riksdagsledamöter i första kammaren (ej komplett lista)
1867-1911 (löpande nyval)
- Magnus Hallenborg (1867-1892)
- Nils Axel Arvid Trolle (1895-1911)
- Jules Stjernblad (1867-1877)
- Pehr Sörensson (1895-1911)
- Ludvig Kockum (1876-1885)
- Ludvig Kockum (1887-1896)
- Hjalmar Lindgren (1896-1911)
- Ludvig Kockum (1887-1896)
- Lars Billström (1867-1871)
- Henrik Cavalli (1890-1911)
- Christen Christenson (1885-1889)
- Johan Wolmer Wrangel von Brehmer (1889-)
- Paul Paulson (1893-1896)
- Paul Paulson (1900-1911)
- Per Bondesson (1892-1907)
- Oscar Trapp (1908-1911)
- Rudolf Tornérhjelm (1867-1884)
- Måns Hansson (1884-1886)
- Werner von Schwerin (1902-1911)
- Måns Hansson (1884-1886)
- Per Olof Liedberg (1902-1910)
- Per Lundsten (1902-1908)
- Olof Tonning (1908-)
1912-1917
- Henrik Cavalli
- Paul Paulson
- Olof Olsson
- Nils Axel Arvid Trolle (till 1913)
- Knut von Geijer
- Carl Fredrik Beckman
- Helge Bäckström, s
- Olof Bruce, lib s
- Sam Stadener, lib s
- Oscar Trapp
1918-1919 (lagtima riksmöte)
Urtima riksmöte 1919-1921
- Jacob Larsson, lib s 1919, vilde 1920, s 1921
- Jöns Pålsson, lib s
1922-1928
- Anders Antonsson, n
- Jacob Larsson, s
- Jöns Pålsson, lib s 1922-1923, lib 1924-1928
1929-1936
- Edwin Berling, s
- Jöns Pålsson, lib 1929-1934, fp 1935-1936
1937-1944
1945-1952
- Edwin Berling, s
- Alfred Nilsson, fp (från 1949)
1953-1960
- Ragnar Huss, fp (till 1957)
- Alfred Nilsson, fp (till 1956)
- Gunnar Edström, fp (från 1957)
1961-1968
1969-1970
- Karl-Axel Levin, fp
- Nils Persson, fp (avled 8 december 1969)
- Hans Petersson, fp (1970)
Andra kammaren
När andra kammaren inrättades 1866 var i princip varje härad på landsbygden en egen valkrets 1866, det vill säga Luggude domsagas valkrets, Harjagers och Rönnebergs häraders valkrets, Onsjö härads valkrets, Frosta domsagas valkrets, Torna härads valkrets, Bara härads valkrets, Färs domsagas valkrets, Skytts och Oxie domsagas valkrets, Vemmenhögs härads valkrets samt Herrestads och Ljunits häraders valkrets. I valet 1869 var Torna och Bara sammanförda till Bara och Torna domsagas valkrets, men redan 1872 återgick de båda häraderna till att vara skilda valkretsar. I valet 1869 delades också Luggude domsagas valkrets upp i Luggude domsagas norra valkrets och Luggude domsagas södra valkrets. Från och med 1890 var Vemmenhög, Ljunits och Herrestad förenade till Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsagas valkrets, och från valet 1896 var Skytts och Oxie härader delade i Skytts härads valkrets och Oxie härads valkrets. Denna indelning av landsbygden bestod sedan till och med valet 1908.
Städerna i länet var 1866 indelade i Malmö stads valkrets, Lunds stads valkrets, Landskrona stads valkrets, Helsingborgs och Ängelholms valkrets samt Ystads och Skanör-Falsterbo valkrets. Efter att Trelleborg återfått stadsrättigheterna utvidgades den sistnämnda i valet 1869 till Ystads, Trelleborgs och Skanör-Falsterbo valkrets. Vid valet 1878 bröts Helsingborg ut till Helsingborgs stads valkrets medan Ängelholm gick till Halmstads och Ängelholms valkrets, och inför valet 1896 bröts Ystad ut till Ystads stads valkrets medan Trelleborg och Skanör-Falsterbo överfördes till Trelleborgs, Skanör-Falsterbo, Simrishamns och Ängelholms valkrets. Städernas valkretsindelning förblev sedan oförändrad till och med 1908.
Vid övergången till proportionellt valsystem vid valet 1911 ombildades hela länet till fem valkretsar: Malmö stads valkrets, Helsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets (trestadskretsen), Malmöhus läns norra valkrets, Malmöhus läns mellersta valkrets och Malmöhus läns södra valkrets. De båda stadskretsarna sammanslogs i valet 1921 till fyrstadskretsen, medan övriga länet blev en samlad valkrets i andra kammaren.
Antalet mandat i den sammanhållna valkretsen var elva 1921, men antalet sjönk till tio i valet 1936, nio i valet 1944 och slutligen åtta i valet 1952.
Riksdagsmän under mandatperioderna (ej komplett lista)
1922-1924
- Johan Jönsson, lib s 1922-1923, lib 1924
1925-1928
1929-1932
1933-1936
- Johan Jönsson, lib (till 8 april 1933)
- Alfred Nilsson, lib 1933-1934, fp 1935-1936 (från 24 april 1933)
- Axel Pehrsson-Bramstorp, bf
1937-1940
1941-1944
1945-1948
1949-1952
- Axel Pehrsson-Bramstorp, bf (till 31 maj 1949)
- Nils Persson, fp
1953-1956
1957-1958 (första riksmötet)
1958 (andra riksmötet)-1960
1961-1964
1965-1968
1969-1970
Källor
Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 3 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 1, s. 165 ff.