Helge Bäckström
Från Rilpedia
Helge Mattias Bäckström, född 6 oktober 1865 i Örebro, död 1932, var en svensk professor och riksdagsman.
Bäckström studerade 1884–93 i Stockholm, Uppsala, Heidelberg och Paris samt blev filosofie doktor i Heidelberg 1891. Samma år kallades han till docent i mineralogi och petrografi vid Stockholms högskola, blev 1898 t.f. lärare, och var 1908-14 professor i nämnda ämnen därstädes.
Hans ganska omfattande författarskap rörde sig på kristallografins, mineralogins och särskilt petrografins områden, däribland hans "petrogenetiska" studie Vestanå-fältet (Vetenskapsakademiens handlingar, 1897) samt åtskilliga uppsatser i bihanget till Vetenskapsakademiens handlingar (bl.a. Über angeschwemmte Bimsteine und Schlacken der nordeuropäischen Küsten (1890) och i Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (bland annat om klotgraniter och om vulkaniska bergarter). Han var mycket verksam för 10:e internationella geologkongressen i Stockholm, vars skattmästare han var. Han företog många studieresor, bl.a. till Frankrike, Tyskland, Italien och Ryssland.
Bäckström var riksdagsledamot i första kammaren 1912-1921, fram till lagtima riksmötet 1919 för Malmöhus läns valkrets och därefter för Stockholms läns valkrets, med arbetet förlagt till bevillningsutskottet (1912-19) och statsutskottet (1920-21). Han var 1917 ledamot av bankkommittén och 1920-21 fullmäktig i Riksbanken.
Han intog en framskjuten ställning inom Djursholms kommunala representation, bl.a. som ordförande i drätselkammaren, kommunalvald medlem av Djursholms AB:s styrelse m.m., varjämte han var styrelseordförande i flera större affärsföretag. År 1913 blev han hedersdoktor vid universitetet i Montreal. Han gjorde donationer till Stockholms högskola, Ingenjörsvetenskapsakademien m.m.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bäckström, Helge Mattias, 1904–1926 (Not).