Från Rilpedia

Olof Olsson, född 18 juni 1872 i Smedstorps församling, död 1939 i Stockholm, politiker (socialdemokrat); riksdagsledamot (från 1912), ecklesiastikminister 1919-1920, 1921-1923 och 1924-1926. Far till Jan-Erik Garland (Rit-Ola), geografen Sven-Olof Garland och radiojournalisten Gabriella Garland. Föräldrar var smedmästare Nils Olsson och Mätta, född Svensdotter.

Olsson avlade filosofie kandidatexamen 1900 i Lund och anställdes 1907 vid Göteborgs västra realskola som adjunkt i tyska, historia och geografi. Han inträdde 1912 som riksdagsledamot i första kammaren, invald av Malmöhus län, men var i riksdagen känd som Olof Olsson i Göteborg, eftersom han var bosatt där. Olsson hade tidigt engagerat sig i arbetarrörelsen och var en av de första socialdemokraterna som erhöll en ministerpost då han 1919 blev ecklesiastikminister första gången. År 1931 valdes han till 1:e vice talman i första kammaren. För övrigt var Olsson ledamot av konstitutionsutskottet, hemliga utskottet och av riksdagspartiernas förtroenderåd.^[1]

Företrädare: Värner Rydén	Sveriges ecklesiastikminister 1919–1920	Efterträdare: Bengt J:son Bergqvist
Företrädare: Bengt J:son Bergqvist	Sveriges ecklesiastikminister 1921–1923	Efterträdare: Sam Clason
Företrädare: Sam Clason	Sveriges ecklesiastikminister 1924–1926	Efterträdare: John Almkvist

Referenser

1. ↑ 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.146