Magnus Bäckstedt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Magnus Bäckstedt
BäckstedtC.jpg
Personlig information
Namn Magnus Bäckstedt
Smeknamn Magnus Maximus
Född 30 januari 1975 (49 år)
Hemland Sverige Sverige
Längd 1.93 m
Vikt 94 kg
Stallinformation
Nuvarande stall Avslutad karriär
Disciplin Landsväg
Roll Cyklist
Amatörstall
2002–2003 Rabobank TT3
Proffsstall
1996–1997
1998–2001
2002–2003
2004
2005–2007
2008
Collstrop-Palmans
Crédit Agricole
Team Fakta
Alessio-Bianchi
Liquigas
Slipstream
Väsentliga vinster
Paris-Roubaix (2004)
Tour de France, 1 etapp
Senast uppdaterad:
6 februari 2009

Magnus Bäckstedt, född 30 januari 1975 i Linköping, är en tidigare svensk professionell cyklist. Han startade sin karriär i Cykelklubben Hymer, Linköping. Bäckstedt bor för närvarande i Cardiff, Wales.

Innehåll

Karriär

Den 31 juli 1998 blev han förste svensk att vinna en etapp i Tour de France. Den 11 april 2004 vann han det prestigefyllda endagsloppet Paris - Roubaix, även detta som första svensk. I hans tredje år som professionell, 1998, blev han sjua i kullerstensloppet. I början på juli 2007 tog han sin första seger, som professionell, på det svenska mästerskapet på landsväg.

Magnus Bäckstedt debuterade i det belgiska stallet Collstrop-Lystex 1996, som 21-åring, efter ett framgångsrikt första år som amatör. Under debutåret som professionell vann han totalsegern i den sydafrikanska tävlingen Boland Bank Tour och han tog andraplatsen i det franska endagsloppet GP d'Isbergues. Året därpå vann han också den sistnämnde tävlingen och de stora stallen fick upp ögonen för honom. Bland annat GAN-stallet, numera Crédit Agricole, ville ha honom i sin laguppställning och svensken skrev på ett kontrakt med stallet och fortsatte att tävla för det franska stallet till 2001. Under sitt första år i GAN tävlade han i sitt första Paris-Roubaix och slutade som sjunde man. Han blev också uttagen till Tour de France av stallet och överraskade alla ytterligare när han vann den 19:e etappen med målgång i Autun.

Åren därpå skadade han sitt knä och efter ett svagt 2001 bestämde ledningen i stallet som nu hette Crédit Agricole att inte förlänga kontraktet. Det dröjde en lång tid innan han slutligen hittade ett nytt proffskontrakt men till slut erbjöds han ett något sämre kontrakt med det lilla danska laget Team Fakta. Under sina två år i stallet vann han intergirotävlingen och slutat tvåa på den ena tempoetappen under Giro d'Italia 2003, trots en punktering. Han slutade också tvåa i endagsloppen GP d'Ouverture La Marseillaise och Nokere-Koerse. Team Fakta lade ner sin verksamhet i slutet av 2003 och han kontaktad av flera italienska stall som ville ha honom i sin laguppställning. Till säsongen 2004 stod det klart att det var den italienska fälgtillverkaren Alessio som hade fått svensken kontrakterad.

I april 2004 vann svensken, som första skandinav, vårklassikern Paris-Roubaix, det största endagsloppet inom cykelsporten, och blev genast ett känt namn inom cykelsporten. När Alessio-Bianchi lade ner i slutet av 2004 skrev Bäckstedt på ett kontrakt med det nya italienska ProTour-stallet Liquigas-Bianchi. Säsongen startade med en del sjukfrånvaro från cykeltävlingarna, men Bäckstedt kom tillbaka innan vårklassikerna startade för året. Han var bland annat ute i en lång utbrytning under Flandern runt. Bäckstedt slutade som fjärde man i Paris-Roubaix det året.

Magnus Bäckstedt tävlade för Team Liquigas mellan 2005 och 2007. Under Tour de France 2005 slutade han tvåa på etapp sju efter Robbie McEwen.

Inför säsongen 2008 blev han kontrakterad av Garmin-Chipotle. Under sin första tävling, på den femte etappen av Tour of Qatar, med det nya stallet bröt han nyckelbenet i en vurpa. På Tour of Qatars första etapp slutade han och Garmin-Chipotle på andra plats i lagtempoloppet efter QuickStep. Några veckor senare var Bäckstedt tillbaka från sin skada. I april 2008 slutade han tvåa efter Joost Posthuma på etapp 3b under Panne tredagars.

Garmin-Chipotle, med Magnus Bäckstedt i truppen, vann lagtempoloppet på Giro d'Italia 2008.

Avslutad karriär

I februari 2009 berättade Magnus Bäckstedt i ett pressmeddelande att han tänkte avsluta sin karriär och i stället fortsätta arbeta med sitt egna utvecklingslag Cyclesport.se-MagnusMaximusCoffee.com och att dessutom stanna i Garmin-Slipstream som rådgivare till stallets unga cyklister.

Att ta steget tillbaka från den högsta nivån i den sport jag älskar och från ett team som jag älskat att vara en del av är det svåraste beslut jag någonsin tagit, samtidigt är jag förväntansfull över de nya utmaningar som ligger för mig. Man kommer till en punkt i livet då man tvingas inse att den dagliga prestationen som man utsätter sin kropp för tar ut sin rätt. Jag har fått kämpa för att komma tillbaka flera gånger sedan jag vann Paris-Roubaix 2004, men min nya kamp kommer att handla om att fokusera min energi på mitt svenska utvecklingslag.

— Magnus Bäckstedt

Under sina sista år i karriären hade svensken flera problem, bland annat med en knäskada, malignt melanom, en separerad axel och ett nyckelbensbrott, vilka också var faktorer till varför han avslutade sin karriär som cyklist.[1]

Främsta Meriter

2008
Etapp 1, Giro d'Italia 2008, (lagtempolopp)
2:a, etapp 1, Tour of Qatar, (lagtempolopp)
2:a, etapp 3b, Panne tredagars
2007
1:a, Svenska mästerskapen i landsväg
2:a, Etapp 7, Tour de France 2007
2005
2:a, Etapp 7, Tour de France 2005
4:a, Paris-Roubaix
2004
1:a, Paris-Roubaix
2:a, Gent-Wevelgem
2:a, CSC Classic
2003
1:a, Svenska Tempomästerskapen
1:a, Intergirotävlingen i Giro d'Italia
2:a, Svenska Linjemästerskapen
2:a, Nokere - Koerse
2:a, GP d'Ouverture la Marseillaise
2002
1:a, Fayt-le-Franc
2000
2:a, Svenska Linjemästerskapen
5:a, Four Days of Dunkirk
9:a, Hew Cyclassic
1998
1:a, Etapp 19, Tour de France 1998
1:a, Etapp 4B, Postgirot Open Tempolopp
1:a, Sprinttävlingen, Four Days of Dunkirk
2:a, Postgirot Open
7:a, Paris-Roubaix
1997
1:a, Grand Prix D'Isbergues
1996
2:a Grand Prix D'Isbergues

Stall

Källor

  1. Bäckstedt retires, Feb. 6, 2009, velonews.com

Externa länkar

Personliga verktyg