Mårdaklevs socken
Från Rilpedia
| Mårdaklevs socken | |
|---|---|
| Sockenfakta | |
| Läge | |
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län (Älvsborgs län) |
| Kommun | Svenljunga kommun |
| Härad/tingslag | Kinds härad |
| Stift | Göteborgs stift |
| Församling | Kindaholms församling |
| Yta km2 SCB 1931 | 70 kvkm |
| Folkmängd SCB 1993 | 374 |
| Kyrkor | Mårdaklevs kyrka |
| Sevärdheter | <sevärdheter> |
| Platser | Mårdaklev |
| Grannsocknar | Östra Frölunda,Kalv, Gunnarp, Älvsered, Mjöbäck |
Mårdaklevs socken, före detta territoriell församling (socken) inom Svenska kyrkan i Göteborgs stift och Svenljunga kommun. Sedan den 1 januari 2006 ingår området i Kindaholms församling.
Innehåll |
Allmänt
Mårdaklevs sockenområde ligger i sydligaste Västergötland på gränsen mot Halland (Gunnarps socken) resp Hallands län (Älvsereds socken).
Området har en smal dalgångsbygd längs Ätran. Bygden omges av skogsmark som är bruten och glesbebyggd.
Socknen har skogiga bergsplatåer, mellan vilka det ligger sjöar samt skogs- och myrmarker.
Sockenkyrkan heter Mårdaklevs kyrka och ligger i kyrkbyn cirka 2 km nordost om Mårdaklevs samhälle.
Historik
Inom Mårdaklevs socken har man funnit några boplatser från stenåldern. Vidare finns spridda rösen från bronsåldern. Järnåldern märks genom ett litet gravfält med domarringar.
Tre s.k. skansar från sen medeltid finns vid Ätran. Dessa var ett typiskt inslag i den gamla gränsbygden mot Danmark (Halland).
År 1931 hade Mårdaklevs socken 609 invånare på ytan 70 kvkm. Samma år fanns 577 hektar åker och 3894 hektar skogsmark. Socknen ingick (1931) i Kalvs, Håcksviks, Mårdaklevs och Östra Frölunda pastorat och Kinds kontrakt. Den ingick i Kinds härad.
Ortnamnet
År 1351 skrevs in Marthakelf. Detta ord består av klev = "brant stig uppför berg" eller liknande. Förledet tros innehålla beteckningen på djuret mård. Inom forskningen har man emellertid även övervägt betydelsen mardher, vilket betcknar ett skogsområde, som t.ex. Kolmården etc.
Kyrkbyns äldre namnform Mardha- kan möjligen ha fogats till ett äldre Klev. I trakten finns även namnet Kleven och Högklev, vilka avser gårdar.
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 14, 1931
- Nationalencyklopedin
Se även
Externa länkar
|
|||||||
