Från Rilpedia

Laurentius Paulinus Gothus, född 10 november 1565 i Söderköping, död 29 november 1646 i Uppsala. Professor, biskop i Strängnäs, ärkebiskop.

Laurentius Paulinus Gothus var son till guldsmeden och borgmästaren Påwel Pedersson (som var ärkebiskop Laurentius Petri Gothus bror) och Karin Pedersdotter. Han studerade först i Söderköping, därefter på högskolan på Riddarholmens gråmunkekloster som uppförts av Johan III, och var lärare därstädes 1587.

1588 reste Laurentius till Rostock, där han fick utbildning av David Chytraeus. I Rostock blev han anhängare till ramismen, en humansitisk filosofisk och pedagogisk strömning som uppkommit i polemik med aristotelismen och skolastiken. han blev magister i Helmstedt 1592, och var aktuarie vid Uppsala möte 1593. Samma år utsågs han till professor vid Uppsala universitet i logik, matematik, och astronomi. Sin utbildning i astronomi hade Laurentius fått vid Rostocks universitet av Duncan Lidell, och bestod av studier av Copernicus, Tycho Brahe, och Klaudios Ptolemaios. Denna utbildning var ovanlig i Sverige vid den tiden, och gav Laurentius ett högt anseende. Han var den förste kände professorn i astronomi vid Uppsala universitet. Som lärobok använde Laurentius Georg Purbachs Theoricae novae planetarum. Han var universitetets rektor 1599, 1601 och 1604.

1604 utnämndes Laurentius till professor i teologi. P g a politiska intriger i vilka hans bror var inblandad, degraderades han dock till kyrkoherde 1606, men 1608 utnämndes han till biskop i Skara, senare Strängnäs. Han var en av de fyra som promoverades vid Uppsala universitets första teologiska doktorspromotion 1617.

Den främste förkämpen för de aristoteliska strömningarnas var Johannes Rudbeckius, och Laurentius Paulinus, som var för ramismen, gjorde sig inte populär vare sig i akademiska eller kyrkliga kretsar; 5 juli 1637 blev han ändå utnämnd till ärkebiskop i stället för den mer berömde Rudbeckius genom Axel Oxenstiernas försorg. Som ärkebiskop verkade han för att inskränka biskoparnas makt. Sin slutliga dust med aristotelismen hade Laurentius med Rudbeckius när de skulle enas om Skolordningen 1611 där det stagades att de båda strömningarna skulle visa varandra ömsesidig respekt.

Gift med 1. Catharina Olofsdotter, 2. Brita Eriksdotter. Tre barn adlades under namnet Olivecrantz. Laurentius ligger begravd i Strängnäs domkyrka.

Teologiska arbeten och influenser

Laurentius Paulinus Gothus har ofta blivit jämförd med Johannes Rudbeckius, och den allmänna uppfattningen har varit att Rudbeckius visade större intellektuell självständighet. Laurentius bidrag beröms för tre kvaliteter: för det första att dessa är omfattande och ett resultat av träget arbete, för det andra att det sammanställer flera betydande idéer som florerade i hans samtid, och för det tredje att han ägde ett personligt engagemang för folkets väl.

Under senare delen av sitt liv skulle Laurentius bli hätsk mot klassicismen och verka för en renodlad kristen kultur: i egenskap av ärkebiskop och dessförinnan professor och rektor vid universitetet var han en av de mäktigaste när det gäller vad de lärde skulle lära sig. Efter 1611 bytte han ut hedniska, det vill säga klassiska, poeter mot kristen litteratur; endast Cicero och Vergilius fortsattes läsas vid universitet.

För att fylla det litterära tomrummet skrev Laurentius själv Etica christiana, ett teologiskt mastodontverk på 3700 sidor som utgjordes av kommentarer till katekesen på svenska, och vidare Clenodium som var en omarbetning av den förra för folkbruk, samt Thesaurus catechticus.

Hans teologiska arbeten har i hög grad format den svenska lutherdomen, bl a ställningstagandet till folktron som han beskriver utförligt. Han förespråkade dödsstraff för djävulsdyrkan och avguderi, menade att domedagen var nära, och strävade efter en enhetlig nationalkyrka bl a genom katekesläsning och utgivandet av en psalmbok. Som pedagog trodde han på kunskapens makt: kunskapen var vägen till himmelriket och ett sant kristet liv. De ramistiska dragen i hans åskådning tilltog med åren, men han har samtidigt anklagats för att ha missförstått Pierre de la Ramée grundligt; främst verkar ramismen ha fungerat som ett argument mot aristotelismen som Laurentius allmera skulle uppfatta som antikristlig. I statsvetenskapligt avseende ställde han sig emot den lutherske vördnaden för monarkin, för att se kungamakten som vilande på folkets villkor.

Psalmer

Som tur är, får man väl nästan säga, slapp en annan psalm igenom med författarnamnet i begynnelsebokstäverna när biskoparna refuserade Jesper Swedbergs psalmbok från 1694. 1695 års psalm nr 302 Lof, prijs och tack ske tigh, o Fader käre! är skriven 1633 av Laurentius Paulinus Gothus. Åtminstone sedan 1834 och in i våra dagar är det belagt att just de orden avslutat december månad i Den vanliga almanackan (med solens upp- och nedgång). Eftersom psalmen försvann från 1819 års psalmbok torde strofen antingen funnits med i någon kalender ännu tidigare, eller att psalmen fortsatte att användas även sen den tagits bort ur psalmboken.

Sveriges ärkebiskopar
Företrädare | Efterträdare
Petrus Kenicius | Johannes Canuti Lenaeus

Företrädare: Petrus Kenicius

Biskop i Skara stift 1609

Efterträdare: Paulus Pauli, 1612 - 1616, Sveno Svenonis, 1618 - 1639, Jonas Magni