Lövsångare
Från Rilpedia
| ?Lövsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Phylloscopidae (Sylviidae) se text |
| Släkte: | Phylloscopus |
| Art: | Lövsångare P. trochilus |
|
|
|
| §Phylloscopus trochilus Auktor: Linné, 1758 |
|
 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Lövsångare (Phylloscopus trochilus) är en fågel inom familjen Phylloscopidae och som tidigare placerades i familjen sångare. Den är en av norra Europas vanligaste fåglar och man räknar med att det i Europa finns mellan 110 och 200 miljoner individer.[1]
Innehåll |
Utseende och läte
Lövsångaren är en liten och nätt fågel med ljust gröngul fjäderdräkt och en smal spetsig näbb. Dess rygg och hjässa är olivgrön och den har ett kraftigt markerat ljusgult ögonbrynsstreck. Strupen är ljust gröngult och bröstet, buken och undergumpen vit eller gulvit. Vingarna saknar vingband. Handpenneprojektionen är ungefär lika lång som tertiallängden. Benen är brunskära men kan också ha en mörkare brun ton.
För den ovana lyssnaren kan sången påminna om bofinkens, en annan nästan lika vanlig fågel i Sverige. Lövsångaren har emellertid en betydligt mjukare, vemodigare röst och dess sång saknar bofinkens avslutande, crescenderande "knorr". Lövsångarstrofen inleds med några höga toner, för att sedan avrundas med ett graciöst försvinnande musikalisk gest ut i intet. Sången hörs flitigt under vår och försommar.
Dess vanligaste lockläte är en mjukt tvåstavig uppåtvissling huit, och oftast med betoning på första stavelsen. Lätet påminner om rödstjärtens som dock ofta avslutar med smackande läten.
Utbredning, biotop och taxonomi
Lövsångare häckar i Storbritannien, i centrala och norra Europa (dess sydligaste häckningsplatser återfinns i norra Spanien) i hela Skandinavien, i Ryssland nästan ända bort till Berings sund. Den har sina vinterlokaler i södra och mellersta Afrika.
Lövsångaren häckar i all slags skogsmark; barr- bland- löv- och fjällbjörkskog, i dungar, parker och trädgårdar. Dock föredrar den lövskog och häckar oftare i ljusare partier av skogen, till skillnad från gransångare, och återfinns ofta vid gläntor och skogsbryn.
Lövsångaren brukar delas upp i tre underarter.
- Phylloscopus trochilus trochilus (sydlig lövsångare) - nominatformen häckar på brittiska öarna, i centrala och södra Europa, norr ut till södra Skandinavien och österut till Rumänien och Balkan.
- Phylloscopus trochilus acredula (nordlig lövsångare) - häckar i centrala och norra Skandinavien, österut till Jenisejfloden, och söderut till Volgas nedre lopp, i norra Kazakhstan och i Sajanbergen i södra Sibirien.
- Phylloscopus trochilus yakutensis (östlig lövsångare) - häckar i centrala och östra Sibirien
Lövsångaren i Sverige
Lövsångaren är tillsammans med bofinken Sveriges vanligaste fågel och populationen har uppskattats från 10 till 15 miljoner häckande par (1976).
Två av lövsångarens tre undrarter häckar i Sverige. Den sydliga lövsångaren P. t. trochilus och den nordliga P. t. acredula. Dessa båda populationers utbredningsområden möts i södra Norrland och de har helt olika flyttvägar och afrikanska övervintringslokaler. De sydskandinaviska fåglarna flyttar mot sydväst till tropiska västafrika. De nordliga flyttar mot sydöst till östra Afrika.
Den tredje underarten P. t. yahutensis har observerats och ringmärkts i Sverige.
Häckning
Den bygger oftast sitt bo på marken eller i en tuva, inte sällan i skydd av en nedhängande gren eller på annat sätt väl dolt. Boet är i det närmaste sfäriskt, byggs av grövre grässtrån och mossa, och fodras med fjädrar. Merparten lägger 4 till 8 ägg i början av juni, som honan ruvar i 12 till 14 dygn. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygfärdiga efter 11 till 15 dygn efter att de kläckts. Lövsångaren lägger ofta två kullar per häckningssäsong.
Beteende
Trots att lövsångaren är allmän är den ganska okänd hos allmänheten. Mest uppehåller den sig dold i vegetationen, dock visar han sig mer än andra sångare. Lövsångaren är rastlös; rör sig snabbt vid födosök både i de nedre och övre delarna av vegetationen. Ibland ses den göra utfall i luften när den får syn på en flygande insekt. I sitt revir har lövsångaren särskilda sångplatser, dit fågeln återvänder för att sjunga. I reviret kan han också aggressivt jaga bort inkräktande hanar.
Lövsångaren lever av olika insekter och spindlar. Under hösten kan den även inta bär.
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 <BirdLife International 2004. Phylloscopus trochilus. I: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 11 december 2006
Källor
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
- Lars Larsson, Birds of the world, CD-rom, 2001
- Nordens fåglar, Roland Staav och Thord Fransson 1991. Andra upplagan. Sid. 393-394.
Externa länkar
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Lövsångare - Läte
- Sveriges Ornitologiska Förening
- Dansk ornitologisk forening
- Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder
- Wikimedia Commons har media som rör Lövsångare
