Konceptkonst

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se concept art för illustrationer av en massmedial produkt.

Konceptkonst eller konceptuell konst är konst där själva idén tar överhanden över traditionella estetiska eller materiella överväganden.

I vissa fall förekommer det inom konceptkonsten inget konstobjekt alls utan istället manifesteras verket genom en dokumenation av idén. I andra inte lika extrema fall innebär konceptkonstens metod att konstnären i sitt bild- eller objektskapande kan avhålla sig ifrån vissa estetiska val i och med att konstnären från början ställer upp en rad specifika premisser för utförandet av verket.

En viktig distinktion mellan det man kan kalla traditionell konst och konceptkonst är den medvetna strategin att vända sig från hantverket och behovet av skicklighet. Detta ställningstagande grundade sig bland annat i viljan att skapa konst som inte skulle bli fetischer eller varor på konstmarknaden. Historien har senare dock visat att många av de artefakter som dessa konstnärer skapade i högsta grad blivit högt värderade konstobjekt.

Historik

Fountain av Marcel Duchamp, 1917, fotograferad av Alfred Stieglitz.

Historiskt kan man se Marcel Duchamps pissoar från 1917 som ett tidigt exempel på konceptkonst och vidare i verk av den amerikanska Fluxusrörelsen som under 1950- och 60-talet till stor del fokuserade på den konstnärliga idén och där gränsen för konstskapandet och konstnärens privatliv totalt löstes upp. Konceptkonsten har viss förankring både i popkonst och minimalism. Termen konceptkonst myntades så tidigt som 1961 av en amerikansk Fluxus-konstnär men det var först 1967 som konceptkonsten definierades i och med att konstnären Sol LeWitt i tidskriften Art Forum beskrev konsceptkonst på följande sätt:

Inom konceptuell konst är idén eller konceptet den viktigaste aspekten för konstskapandet. När konstnären använder sig av en konceptuell metod innebär det att all planering och alla beslut görs i förväg och utförandet är enbart mekanisk. Idén blir till en maskin som gör konst.

— Sol LeWitt, "Paragraphs on Conceptual Art", Art Forum, 1967.

Konstverket kan bestå av till synes hastigt utförda fotodokumentationer eller minnesanteckningar, ord- och bildutsagor, ofta poetiska och humoristiska, men också av målad eller tecknad bild etc. Konceptkonst utgår, trots sina romantiska inslag, från en delvis annan intellektuell och emotionell referensram än tidigare konst, som mera betonat uttrycket, utförandet och produktens estetiska finish. De traditionella kvalitetskriterierna är ofta inte tillämpliga, och gränserna mellan olika konstströmningar (bl.a. Fluxus, jord- och kroppskonst) är i detta sammanhang flytande. I de fall där t.ex. land art (jordkonst) övergår till att bli en dokumentation av en geologisk/antropologisk fantasi, prövad i det verbala konceptets och fotocollagets form, istället för ett verkligt förflyttande av jord m.m., kan detta betraktas som ett nytt slags bruk och utforskande av bildkonstens möjligheter.

Generellt sett gäller för konceptkonst att konstnären kan ange riktlinjerna för ett projekt som inte behöver förverkligas eller ens vara möjligt att utföra. Koncepttanken leder till ett experimenterande med alla sorters material, såväl idémässiga som materiella. Konstverket kan således inte identifieras med ett speciellt slags objekt, t.ex. en målning eller en skulptur, och ej heller återfinnas i någon speciell lokal eller institution. Konceptkonst är inte på samma sätt som annan bildkonst beroende av gallerier och museer; den förutsätter en jämbördig publik med en specifik medvetenhet om livet och samhället, där i princip alla kan vara konceptkonstnärer. Konstnärens roll är likväl viktig, eftersom det är denne som sätter igång processen. Konceptkonsten vill uttryckligen undanröja gränserna mellan konst och annan verklighet och kan ibland bestå enbart t.ex. av matematiska demonstrationer, filosofiska påståenden och ställningstaganden i sociala och politiska frågor.

Introduktionen av konceptkonst för en svensk allmänhet skedde framför allt vid Galerie S:t Petri i Lund 1971-1982 och för en större publik på Malmö Konsthall 1975.


Personliga verktyg