Kommun
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En kommun är ett territoriellt avgränsat område och en administrativ enhet för lokal självstyrelse. Ordet kommer av latinets communis, som betyder gemensam, och används också i andra sammanhang, såsom i fråga om arbetarekommuner.
Innehåll |
Historik
Den första historiskt belagda formen av kommun i modern mening uppstod i Romarriket. Kommunbegreppet har utvecklats sedan dess och ser olika ut i olika länder.
Kommuner i olika länder
Finland
I Finland finns 348 kommuner. Medan man i Sverige haft flera kommunreformer, har man i Finland valt att gå saktare fram i den frågan.
Kommunens politiska styre består överst av fullmäktige som väljs genom direkta val på samma valdag i samtliga kommuner men skilt från de dagar då riksdag och president väljs.
Frankrike
Italien
Norge
Storbritannien
Kommunindelningen skiljer sig mellan Storbritanniens fyra riksdelar. Wales, Skottland och Nordirland har liknande system, med en huvudsaklig indelning under riksdelsnivå, se Wales kommuner (unitary authorities eller principal areas), Skottlands kommuner (council areas) och Nordirlands distrikt (districts). I England finns fyra huvudtyper av kommuner (principal areas): non-metropolitan districts, metropolitan districts, London boroughs och enhetskommuner (unitary authorities). Non-metropolitan districts ingår i administrativa grevskap (non-metropolitan counties) som är sekundärkommuner. Metropolitan districts ingår i storstadsområden (metropolitan counties), som dock saknar kommunal funktion sedan 1986, och London boroughs ingår i Greater London. Enhetskommuner är lagtekniskt sett både non-metropolitan districts och non-metropolitan counties. City of London och Scillyöarna är specialfall. Under kommunnivå finns i vissa områden i England, Wales och Skottland community councils, town councils eller parish councils, som har hand om vissa lokala frågor.
Sverige
I Sverige görs indelningen enligt regeringsformen i ”primärkommuner” och ”landstingskommuner”, även om den senare benämningen (för landsting) numera sällan brukas (liksom sekundärkommun). Kommunen är till för sina medlemmar.
Länge fanns socknar i Sverige, som tog hand om såväl världsliga som andliga frågor, men 1843 skedde en första uppdelning mellan sockennämnd och kyrkoråd. År 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet och kommuner i dagens mening infördes. Därefter fanns det flera olika kommunformer i Sverige: städer, köpingar och landskommuner. En särskild form var municipalsamhället.
De nutida kommunerna infördes 1971, då begreppen stad och köping utmönstrades och ett generellt kommunbegrepp infördes. Idag finns det 290 kommuner i Sverige.
Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmäktige, som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden.
Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter.
Den största kommunen till ytan i Sverige är Kiruna kommun. Den kommun som har flest invånare är Stockholms kommun, därefter kommer Göteborgs kommun.
Österrike
Begreppet kommun i andra sammanhang
- Som en kvarleva från tiden då den världsliga och den kyrkliga indelningen sammanföll, har Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter fram till relationsförändringen 1 januari 2000, även benämnts kyrkliga kommuner och deras arbete reglerades då delvis av kommunallagen. Den världsliga grundenheten kallas kommun (primärkommun); vill man poängtera att det rör sig om denna och inte om den kyrkliga, kan man använda termen borgerlig kommun.
- Inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti kallas huvudorganisationenerna på lokal nivå för arbetarekommuner.
- I andra länder används ordet commune, Kommune etcetera ofta om frivilliga samhällsbildningar med kollektivt ägande.
Se även
- Kommunreform
- Kommunvapen
- Folkmängd i Sveriges kommuner den 31 december 2007
- Pariskommunen (1792) och Pariskommunen (1871)
