Klippsparv
Från Rilpedia
| ?Klippsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 Hanne av klippsparv
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte: | Emberiza |
| Art: | Klippsparv E. cia |
|
|
|
| §Emberiza cia Auktor: L., 1766 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Klippsparv (Emberiza cia) är en fågel i familjen fältsparvar.
Innehåll |
Utbredning och taxonomi
Den häckar från nordvästra Afrika och Sydeuropa österut till Centralasien och Himalaya. De nordliga populationerna är flyttfåglar och beger sig till de sydliga populationernas breddgrader. Enstaka fynd har gjorts i Västeuropa.
Klippsparven brukar delas upp i fem till nio underarter[2][3]:
- Emberiza cia cia inkl E. c. africana, E. c. callensis & E. c. hordei - häckar i centrala och södra Europa, västra och södra Turkiet, västra Syrien, Libanon, Marocko, Algeriet och Tunisien.
- Emberiza cia prageri inkl E. c. mokrzechyi
- Emberiza cia par
- Emberiza cia stracheyi -
- Emberiza cia flemingorum - häckar i västra Nepal.
Ibland kategoriseras klippsparven som varande samma art som mongolsparv (Emberiza godlewskii) som till största delen lever öster om klippsparven. Dock lever de sympatriskt i Centralasien och ingen hybridisering har kunnat påvisas. Mongolsparven delas i sin tur upp i minst fem underarter.
Merparten av världspopulationen av klippsparv är stannfåglar. Vissa populationer gör årliga höjdförflyttningar och vissa populationer i centralasien flyttar söderut om vintern
Utseende
Den är en tämligen stor sparv som blir cirka 16 cm lång. Den är kortvingad och långstjärtad. I alla dräkter har den en mycket kontrastrik huvudteckning i grått med svarta streck på vardera sidan om hjässan, genom ögat och ett förlängt mustaschstreck som ramar i kinden. Övriga delar av kroppen är brunröd. Honan har en något blekare teckning än hanen.
Biotop , häckning och föda
Klippsparven häckar i öppna, torra bergsområden vid branta, ofta blockrika bergssluttningar strax ovan trädgränsen eller i gläntor och på alpängar strax nedom trädgränsen. Lokalt vid kusttrakter ända ned till havsnivå. Boet byggs på marken eller i enstaka fall i en låg buske. Äggen är 3-5 i antal och grå till färgen. Ungarna matas med insekter, i övrigt äter sparven frön.
Status
Arten är globalt sett livskraftig, men inom Europeiska unionen klassas den som unfavourable av EU25 och SPEC3 i Species of European Conservation Concern[4]. I Schweiz är man orolig att anläggandet av skidsportanläggningar ska tränga ut sparven[5].
Referenser
Noter
- ↑ BirdLife International 2004. Emberiza cia. I: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 30 maj 2007.
- ↑ Avibase: Klippsparv. Läst 30 maj 2007
- ↑ Lars Larsson, Birds of the World, 2001, Cd-rom
- ↑ http://www.birdlife.org/action/science/species/birds_in_europe/birds_in%20_the_eu.pdf
- ↑ http://www.birdlife.org/news/news/2007/02/alpine_pistes.html
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan, sid. 376-377.
- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
