Livgardet till häst

Från Rilpedia

(Omdirigerad från K1(1770–1927))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
colspan="2" style="background:#

6b8e23; color:white; text-align: center;" | Kungliga Livgardet till häst
(K 1)

Aktiv: 1806–1928
Land: Sverige Sverige
Lojalitet: Krigsmakten
Försvarsgren: Armén
Typ: Kavalleri
Storlek: Regemente
Förläggningsort: Stockholm
Årsdagar: 28 februari Karldagen

Kungliga Livgardet till häst, K 1 bildades 1806 genom att Lätta livdragonregementet namnändrades till Kungliga Livgardet till häst. Regementet tillhörde Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper och kom att sammanslås 1928 med Livregementets dragoner (K 2)

Innehåll

Historia

Kongl. Lifgardet till häst i Parad 1913.


Regementet leder sina anor till Finska lätta dragonkåren som sattes upp 1770 som en värvad dragonkår i Nylands län i Finland för förstärkning av gränsbevakningen längs Kymmene älv. Förbandet kom till en början att bestå av tre skvadroner om vardera 50 man. Som grund i förbandet överfördes erfaret manskap från ett värvat husarregemente i Pommern. Kåren hade huvudkvarter i Borgå och dess förste chef var dåvarande chefen för Nylands dragoner, överste Jacob Magnus Sprengtporten. Då Sprengtporten var en av initiativtagarna till Gustav III:s statsvälvning 1772 kom dragonkårens ställning snabbt att ändras till en helt annan status.

Sprengtporten lyckades säkra Finland genom att ta kontrollen över Sveaborg. Därefter skulle han med sina styrkor överskeppas till Stockholm för att bistå kungen då kuppen skulle genomföras. På grund av dåligt väder hann inte styrkan fram i tid. Styrkan uppgick till omkring 1000 man, bland annat två avsuttna skvadroner från dragonkåren. Sprengtporten befordrades av Gustav III till generallöjtnant för sina insatser och lojalitet samt förlänade Finska dragonkåren rang och värdighet av kungligt garde under namnet Lätta dragonkåren av Konungens Liv- och Hustrupper eller i dagligt tal Lätta dragonerna av livgardet. Regementet utökades samtidigt med två skvadroner från Kungliga husarregementet till fen skvadroner om 50 man varav två skulle vistas i Sverige och tre i Finland. Dessa skvadroner förlades till Stockholm och till Borgå. 1777 fördes två av de tre skvadronerna i Finland över till Sverige medan det tredje införlivades tills vidare i de Kareliska dragonerna. Av de fyra skvadronerna i Sverige lades två i garnison i Enköping, ett i Sigtuna och ett i Södertälje. Chef blir nu Friherre Ewert Taube. 1793 ändrades namnet till Livhusarregementet. Detta regemente hade sin förläggning på Hantverkargatan 45 på Kungsholmen. Fyra år senare, 1797, ändrades åter namnet till Lätta livdragonregementet. Den 9 juni 1806 ändrades namnet ännu en gång till Lifgardet till häst.

Regementet deltog med utmärkelse i de svenska fälttågen i Tyskland under Napoleonkrigen. Vid slaget vid Oravais i Finland 1809 arbetade regementet som beridna jägare tillsammans med Nylands Dragoner, en stridsteknisk specialitet på modet vid den tiden. Ryttarna placerades till häst i glesa linjer i fiendens närhet med uppgift att skjuta från hästryggen och vika undan något hundratal meter för att skjuta på nytt alternativt förfölja fienden på samma sätt. Jägarstrid till häst kräver mycket skickliga ryttare.

Officer K. Livgardet till häst daglig dräkt 1880-talet.

Kongliga Lifgardet till häst var det första regementet i Stockholm som kasernerades. Regementet som haft kasern i Koppartälten i Hagaparken; i fastigheten där f:d Garnisonssjukhuset ligger vid Hantverkargatan; flyttade 1811 in i nya kaserner på Storgatan 35-49 i Stockholm, där idag Riksantikvarieämbetet och Historiska museet finns, i vilka de låg kvar till 1897 när man flyttade till de nybyggda kasernerna på Lidingövägen som då hette Sturevägen. I samband med den flytten överfördes en skvadron till regementet från Kronprinsens husarregemente. Regementet bestod vid denna tid av fem ryttarskvadroner och en regementsstab. Kongl. Lifgardet till häst tillhörde IV. Arméfördelningen som dess fördelningskavalleriregemente. Kongl. Lifgardet till häst tillhörde samtidigt den värvade armén och var ständigt tjänstgörande. Regementet finansierades genom kontant skatteuppbörd, till skillnad från de indelta som till huvuddelen finasierades genom natura skatter. Regementet sammanslogs 1928 med Livregementets dragoner (K 2), till Livregementet till häst, (K 1). Vid sammanslagningen hölls en sista parad på Ladugårds Gärde i Stockholm. K1 var klätt i blå paraduniform emedan K 2 var klätt i grå fältuniform m/23. De bägge regementena förbimarscherade Hans Majestät Konungen i trav och galopp, varefter veteranregementena gjorde detsamma till fots. Efter paraden marscherade de förenade regementena med de förenade musikkårerna i täten till f.d. K. Lifgardet till hästs kasern vid Lidingövägen. Skvadronerna klövs så att halva bestod av personal och hästar från K1 och halva från K2. Överbliven personal och hästar överfördes till respektive regemententes avvecklingsorganisationer som upphörde 1931 då avvecklingen var slutförd. Paraduniformen blev en blandning av Hästgardets silversmidda uniform kompletterad med Lifdragonernas lagerkrans på hjälmen och dess tre krönta kronor på epåletterna. Nyt standar tilldelades strax av Hans Majestät Konungen.

Fil:K1 julen 1902.jpg
K 1 julen 1902 i ett dagrum på skvadron.

Tjänstgöring

Kongl. Lifgardet till häst hade i fredtid till uppgift att eskortera kungafamiljen och högre ämbetsmän vid dagliga transporter och resor. För detta ändamål hade regementet ständigt en officer och ett tjugotal lifryttare och hästar förlagda i Oxenstiernska Gården vid Slottet, det så kallade Vaktstallet. Hovstallet låg vid denna tid där dagens Riksdagshus står. När en kunglig vagn körde fram så anslöt en styrka från regementet. Inget attentat förövades mot någon kunglig person i samband med resor. Periodvis var emellertid hotet mot de kungliga så stort att eskorten bar harnesk av stål. Då Hovstallet införde bilar i början av 1900-talet avtog denna eskortuppgift. 1906 red regementet för första gången till högvaktstjänst på Stockholms slott. Regementet hade dock redan något år tidigare svarat för högvakten, men utan beriden vaktparad. Chef för regementets första beridna högvaktsparad var ryttmästare Boltenstern och ställföreträdare var löjtnant greve Gilbert Hamilton, biträdd av sergeant Gustafsson. För denna första vakt uttogs en korpral och sju man ur Livskvadronen samt uttogs en korpral och åtta man ur vardera 3.,4. och 5. skvadron på regementet samt musikkorpralen nr 43 Carlsson på Livskvadronen. Musikkåren ledde marschen till slottet. För att återföra hästarna hem beordrades sergeant Sjödin och fem man från vardera Liv. och 3. skvadronerna samt fyra man ur vardera 4. och 5. skvadronerna. Påföljande dag fördes hästarna åter upp till Slottet av sergeant Sjödin och hans mannar varefter K 1:s vakt satte upp och red hem. Det andra kavalleriregementet i Stockholm (K 2) tog ut korpralskolan för sin första vakt.

Fil:K1 Parad 1.jpg
K 1 i parad.

Källor

Vaktpost ur K. Lifgardet till häst på Rosendals slott.
  • Regementsorderjournal Kongl. Lifgardet till häst 16. oktober 1906-17 december 1907
  • Regementsorderjournal Kongl. Lifregementets dragoner 1906
  • K1 Historia, K1:s historiekommitté 2000
  • Wennerström Thorsten, Stockholms garnison genom tiderna, Almqvist&Wiksell Uppsala 1947
  • Rosendals slott, Byggförlaget Stockhom 2003
  • Fälttåget 1808-10, Generalstaben Stockholm ca 1890

Externa länkar


Personliga verktyg