Jon 2:6
Från Rilpedia
« Vers | « Kapitel |
|
|
Kapitel » | Vers » |
1917
6: (2:7) Till bergens grund sjönk jag ned, jordens bommar slöto sig bakom mig för evigt. Men du förde min själ upp ur graven, HERRE, min Gud. |
KJV
6: I went down to the bottoms of the mountains; the earth with her bars was about me for ever: yet hast thou brought up my life from corruption, O LORD my God. |
PR33-38
6: Vedet piirittivät minut aina sieluun asti, syvyys ympäröitsi minut, kaisla kietoutui päähäni. |
| Redigera kommentar | | |