Johannesevangeliet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Johannesprologen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Johannes skrivandes sitt evangelium. Målning av Hieronymus Bosch.

Johannesevangeliet är en skrift som ingår i Nya Testamentet. Skriftens tidigaste titel var Κατά Ιωάννην (grekiska ’enligt Johannes’).

Till sitt innehåll skiljer sig Johannes markant från de tre evangelierna Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet; dessa tre kallas synoptiska evangelier, vilket innebär att de i sin struktur går att jämföra kapitel för kapitel. Johannesevangeliet ger en annorlunda bild av Jesu historiska verksamhet. Evangelisten berättar om Jesu tecken, dvs hans underfulla gärningar, samtal och tal, för att de som läser och hör hans budskap skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och genom honom få evigt liv.[1] Johannesevangeliets innehåller få liknelser. Jesus talar istället bildmässigt och med underliggande meningar. Evangeliet börjar liksom ovanifrån och ger i vida perspektiv innebörden i Jesu liv, budskap och verksamhet.[2]

Det har alltid ansetts att Johannesevangeliet skrevs sist av evangelierna. Moderna forskare daterar det till mellan 90-100 e.Kr. Författaren är okänd, men enligt kristen tradition skrevs det av lärjungen och aposteln Johannes, Sebedaios son. Johannesevangeliet förkortas Joh.

Innehåll

Innehåll

Johannesevangeliet inleds med den så kallade Johannesprologen (kap. 1:1-18), vilken enligt en utbredd tolkning behandlar Kristi preexistenta tillvaro[3] som Logos hos Gud Fadern. Från kapitel 11 (ungefär halva evangeliet) behandlas händelserna runt Jesu sista vecka, död och uppståndelse. Ett stort fokus ligger på påskveckan.

Till skillnad från Matteus och Lukas tros Johannes skriva om Jesus preexistens, och enligt denna tolkning om hur Ordet blev människa[4]. Johannes är ensam om bl a följande avsnitt i evangelieberättelsen:

Jesu preexistens (Joh 1:1-8)
Bröllopet i Kana (Joh 2:1-12)
Jesus samtal med Nikodemos (Joh 3:1-21)
Jesus och den samariska kvinnan (Joh 4:1-42)
Jesus och äktenskapsbryterskan (Joh 8:1-11)
Jesus och Abraham (Joh 8:12-59)
Lasaros uppväcks från de döda (Joh 11:1-44)
Det nya budet - älska varandra (Joh 13:31-35)
Jesu avskedstal (Joh kap. 14-17)
Tomas tvivlarens möte med Jesus (Joh 20:19-29)

Johannes återger även avsnitt som med vissa skillnader återfinns i två eller tre av de övriga evangelierna, bl a:

Johannes döparen (Joh 1:19-34, Matt 3:1-17, Mark 1:2-8, Luk 3:1-22)
De första lärjungarna (Joh 1:35-51, Matt 4:18-22, Mark 1:16-20, Luk 5:1-11, 27-32, 6:12-16)
En ämbetsmans son botas (Joh 4:43-54, Matt 8:5-13, Luk 7:1-10)
Fem bröd och två fiskar räcker till 5000 (Joh 6:1-14, Matt 14:13-21, Mark 6:30-44, Luk 9:10-17)
Jesus går på vatten (Joh 6:15-21, Matt 14:22-33, Mark 6:45-52)
Intåget i Jerusalem (Joh 12:12-19, Matt 21:1-11, Mark 11:1-11, Luk 19:28-40)
Påskmåltiden (Joh 13:1-17, Matt 26:20, Mark 14:22-25, Luk 22:7-20)
Judas pekas ut av Jesus som förrädare (Joh 13:18-30, Matt 26:21-25, Mark 14:17-21, 22:21-23)
Jesus förutsäger Petrus förnekelse (Joh 13:36-38, Matt 26:30-35, Mark 14:26-31, Luk 22:31-34)
Jesus fängslas (Joh 18:1-11, Matt 26:47-56, Mark 14:43-52, Luk 22:47-53)
Förhöret hos översteprästen Kajafas (Joh 18:12-14, Matt 26:57-68, Mark, 14:53-65)
Petrus förnekar Jesus (Joh 18:15-27, Matt 26:69-75, Mark 14:66-72, Luk 22:54-62)
Jesus inför Pontius Pilatus (Joh 18:28-38, Matt 27:1-14, Mark 15:1-15, Luk 23:1-5)
Barabbas friges (Joh 18:38-40, Matt 27:15-21, Mark 15:6-11, Luk 23:13-25)
Jesus döms (Joh 19:1-16, Matt 27:22-31, Mark 15:12-15)
Korsfästelsen (Joh 19:17-30, Matt 27:32-56, Mark 15:21-41)
Gravläggningen (Joh 19:30-42, Matt 27:57-66, Mark 15:42-47)
Uppståndelsen (Joh 20:1-18, Matt 28:1-15, Mark 16:1-8, Apg 1:3)
I Galileen efter uppståndelsen (Joh 21:1-14, Matt 28:16-17, Mark 16:9-13)
Missionsbefallningen (Joh 21:15-23, Matt 28:18-20, Mark 16:14-18, Apg 1:4-8)

Johannesevangeliets framställning bygger liksom Uppenbarelseboken på ett antal sjutal[5], även om de i evangeliet inte är lika tydligt framträdande som i Uppenbarelseboken:

Jesu sju vandringar till Judeen
1:19-51 (december år 26 - mars år 27)
2:13-3:36 (april - december år 28)
5:1-47 (troligen påsken eller purimfesten år 28)
7:2-10:21 (oktober år 29 vid lövhyddohögtiden)
10:22-39 (december år 29 vid tempelinvigningshögtiden)
11:1-53 (januari eller februari år 30)
12:1-21:25 (april - maj år 30)
Sju tecken som Jesus gjorde
2:1-11 Jesus förvandlar vatten till vin
4:46-54 Jesus botar en kunglig tjänstemans son
5:1-18 Jesus botar en lam man vid Betesda
6:1-15 Jesus mättar femtusen
6:16-21 Jesus går på vattnet
9:1-7 Jesus botar en blindfödd
11:1-44 Jesus uppväcker Lasaros från de döda
Sju "jag är"
Sju tal av Jesus
Sju likheter med Fadern
Sju som vittnar om Sonens gudomlighet
Sju gånger nämns Jesu stund

Författare och datering

Traditionen utpekar sedan 200-talet lärjungen Johannes som författare. Denne nämns i evangeliet som ”den lärjunge som Jesus älskade” (Joh. 21:20). I vers 24 står det att det är den lärjungen som vittnar om händelserna i evangeliet. Somliga har av detta dragit slutsatsen att det är någon av hans anhängare som har nedtecknat evangeliet, möjligen på uppdrag av evangelisten själv. Kritiker har menat att kapitel 21 är ett senare tillägg för att utpeka Johannes som författare. De flesta moderna forskare anser att författaren var en okänd person[källa behövs], och att det är osannolikt att han var ögonvittne[källa behövs] eftersom hans nedteckningar skedde så pass lång tid efter Jesu liv.

Datering

Evangeliet har historiskt sett alltid betraktats som det evangeliet som skrevs sist, vilket kan vara orsaken till att det placerats efter de andra evangelierna i Nya Testamentet. Å andra sidan placeras Markus inte först av Nya Testamentets evangelier, trots att dennes evangelium ofta anses vara det äldsta. En icke ovanlig åsikt bland forskare var tidigare att evangeliet skrevs mellan år 90-100. Detta måste dock handla om en kopia eftersom templet i Jerusalem beskrivs som om det existerar. Vilket det inte gjorde efter år 69 ad, då Titus romare förstörde både staden och templet. Att originalet skrevs redan kort tid efter Jesu Kristi död, innan aposteln Johannes begav sig ut i välden för att sprida det glada budskapet om Jesus Kristus, är därför numera ansett som den troligaste teorin. Troligare än att han skrev sitt evangelium på sin ålderdom.

Villospår som vill göra gällande att boken är skriven av någon, annan bygger helt och hållet på att någon bytt ut text på ett flertal ställen. Men ingen annan har tagit åt sig äran av att vara författaren, så något motiv för förfalska Johannes originalskrift saknas.

Det tidigaste papyrusfragmentet med Johannesevangeliet som hittills har hittats (Det innehåller Joh 18:31-33 och 18:37-38, och säkerställer att åtminstone dessa delar fanns vid denna tid.) dateras till någon gång mellan år 110 och 130 e.Kr. Vid denna tid fick dock böcker kopieras genom att man skrev av dem, och ansågs texten så viktig att den skrivits av, så talar detta för att originalet redan vid denna tid var gammalt. De upphittade delarna lär knappast vara en del av originalet, utan en avskrift.

Målgrupp

Johannesevangeliet skrevs enligt gammal kristen tradition av aposteln Johannes på begäran av den kristna församlingen i Efesos. De tre synoptiska evangelierna (Matteus, Markus och Lukas) skiljer från Johannesevangeliet på det viset att Johannesevangeliet anpassats till den romerska tidsuppfattningen. I Matt. 27:45 är Jesus korsfäst vid sjätte timmen men i Joh. 19:14 är Jesus hos Pilatus den sjätte timmen. Samtliga evangelier är dock överens om att Jesus är hos Pilatus till gryningen. Orsaken till denna skillnad är att Johannesevangeliet räknar med ett dygn från midnatt till midnatt, precis som vi gör idag. Judarna räknar däremot med ett dygn från aftonen, vilket är orsaken till att sabbaten börjar på fredag eftermiddag. Johannesevangeliet benämner därför dagar på annat sätt. Till exempel anger Johannesevangeliet precis som de synoptiska evangelierna att Maria kom till graven och följande kväll kom Jesus till lärjungarna. Johannesevangeliet anger dock kvällen som aftonen den första dagen (Joh. 20:19) vilket enligt judisk tideräkning skulle vara lördag kväll. Denna skillnad i tidssyn visar att Johannesevangeliet skrivits för en publik som räknar dygnet på romerskt vis och att de judiska tidsangivelserna räknats om i enlighet med det.

Se även

Litteratur

Referenser

  1. ↑ Evangeliet enligt Johannes, Bibel 2000
  2. ↑ Evangeliet enligt Johannes, Bibel 2000
  3. ↑ Bernspång, Erik, Johannes. InterSkrift 1983. ISBN 91-7336-253-0 (inb), ISBN 91-7336-269-7 (hft)
  4. ↑ Bernspång, Erik, Johannes. InterSkrift 1983. ISBN 91-7336-253-0 (inb), ISBN 91-7336-269-7 (hft)
  5. ↑ Bernspång, Erik, Johannes. InterSkrift 1983. ISBN 91-7336-253-0 (inb), ISBN 91-7336-269-7 (hft)

Externa länkar

(engelska)


v • d • r
Nya Testamentets böcker
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Johannesevangeliet"
Personliga verktyg