P52
Från Rilpedia
P52 (Papyrus Ryl. Gr. 457, i J. Rylands Library, Manchester) eller Ryland-fragmentet, är det äldsta kända fragmentet ur något av evangelierna. Fragmentet är skrivet i en handstil kännetecknande för Hadrianus regeringsperiod (117-138), men den har även använts senare. Fragmentet består av papyrus, är mindre än 9 cm högt, kommer från en bok och innehåller delar av Johannesevangeliet 18:31-33 (framsidan) och 18:37-38 (baksidan). Texten är skriven löpande och har inte de numreringar som dagens Johannesevangelium är indelat i. (Evangeliernas indelning i kapitel och verser tillkom senare.) Fragmentet offentliggjordes 1935 av C. H. Roberts vid St John's College i Oxford och ingår i en samling från Fayum och Oxyrhynchus i Egypten. Troligen har det nedtecknats av någon skriftlärd i området.
Innehåll |
Texten
Bilden visar sidan med Johannesevangeliet 18:31-33. Den grekiska texten (med bevarade bokstäver i fet stil) är:
ΟΙ ΙΟΥΔΑΙΟΙ ΗΜΙΝ ΟΥΚ ΕΞΕΣΤΙΝ ΑΠΟΚΤΕΙΝΑΙ OYΔΕΝΑ ΙΝΑ Ο ΛΟΓΟΣ ΤΟΥ ΙΗΣΟΥ ΠΛΗΡΩΘΗ ΟΝ ΕΙΠΕΝ ΣΕΜΑΙΝΩΝ ΠΟΙΩ ΘΑΝΑΤΩ ΗΜΕΛΛΕΝ ΑΠΟΘΝΕΣΚΕΙΝ ΕΙΣΗΛΘΕΝ ΟΥΝ ΠΑΛΙΝ ΕΙΣ ΤΟ ΠΡΑΙΤΩΡΙΟΝ Ο ΠΙΛΑΤΟΣ ΚΑΙ ΕΦΩΝΗΣΕΝ ΤΟΝ ΙΗΣΟΥΝ ΚΑΙ ΕΙΠΕΝ ΑΥΤΩ ΣΥ ΕΙ ΒΑΣΙΛΕΥΣ ΤΩΝ ΙΟΥΔΑΙΩN
Svensk översättning av Johannesevangeliet (Bibel2000)
- Pilatus sade: "Ta honom då själva och döm honom efter er egen lag." Men judarna svarade: "Vi har inte rätt att döda någon." Ty det ord skulle uppfyllas som Jesus hade sagt för att ange hur han skulle dö. Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och frågade: "Så du är judarnas konung?" (Joh 18:31-33)
Datering
Det är inte möjligt att datera texten med C14-metoden eftersom fragmentet är för litet. Andra radiometriska metoder är tekniskt möjliga men skulle förstöra dokumentet och därför omöjliga i praktiken. En datering av fragmentet med sådana metoder skulle bara fastställa när pergamentet tillverkades och inte när texten skrevs, så därför anses paleografiska metoder vara att föredra, även om dessa av flera skäl är vanskliga för att med någorlunda säkerhet datera en skrift. En datering med C-14-metoden skulle dock kunna sätta en bakre gräns för hur gammalt fragmentet kan vara. René Kieffer, professor emeritus i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet, anger i sin bibelkommentar över Johannesevangeliet papyrusfragmentet som tillkommet år 110-130 e.Kr och denna datering torde de flesta exegeter i dag vara eniga om.
Fragmentets betydelse
Trots sin litenhet har fragmentet stor betydelse för att avgöra kristendomens tidiga historia. När det offentliggjordes 1935 väckte det stort rabalder och kom att avgöra en del tvistefrågor om när Johannesevangeliet skrevs. Enligt det rådande paradigmet är det skrivet efter att templet förstördes av romarna år 68. Fragmentet ger kunskap om evangeliets spridning i det romerska riket. En tidig datering visar att kristendomen spreds snabbt och en senare datering visar att evangelierna tillkom senare i kristendomens historia. Konservativa kristna tenderar därför att göra en tidig datering av fragmentet medan de som hävdar att evangelierna är sena tenderar att datera fragmentet till senare.
Genom fyndet blev det svårare att hävda den riktigt sena dateringen, slutet av 100-talet, av Johannesevangeliet som vissa bibelforskare drivit. Papyrusfyndet visade att Johanesvangeliet fanns åtminstone delvis redan ett halvt århundrade tidigare än vad dessa forskare hävdat, men det är möjligt att detta gällde enbart delar av evangeliet. Tiden mellan den troliga dateringen av Johannesevangeliet och den första bevarade skriften är relativt kort (c:a 30-40 år). En jämförelse av tidsförhållandena kan göras med det apokryfa Tomasevangeliet som beräknas vara tillkommen i slutet på 100-talet, men fyndet av handskriften från Nag Hammadi dateras till 300-talet.
Johannesevangeliet anses också enligt det rådande paradigmet vara det senaste av evangelierna, eftersom det har en teologi som anses mer utvecklad med hellenistiska influenser. Man anser att det måste ha tagit ett tjugotal år att utveckla denna teologi och att evangeliet därför härstammar från tiden runt år 90. Att detta evangelium var spritt till Egypten anses av vissa forskare tyda på en snabb spridning i den kristna världen, eftersom fragmentet nedtecknats inom en generation från evangeliets tillkomst. Skeptiker menar att det lilla fragmentet inte visar något om resten av evangeliet, eller ens om den tillhör ett större evangelium, och att det därför inte säger så mycket om Johannesevangeliets tillkomst och utveckling. De menar att evengeliet i sin helhet kan ha genomgått stora redigeringar även om denna text har stora likheter med dagens översättning. Det har också hävdats att det fanns många judar i diasporan i Alexandria och att Johannesevangeliet kan härstamma därifrån.
