Republiken Jamtlands flagga
Från Rilpedia
Republiken Jamtlands flagga, i bland även benämnd Jamtflaggan (och ofta även, om än felaktigt, Republikfanan), är en flagga för Republiken Jamtland.
Innehåll |
Historik
Flaggan skapades år 1983 av Bo Oscarsson och Kent Backman. Landskapet Jämtland hade en gammal flagga redan på 1500-talet som omtalas i samband med att den danske länsherren Vincens Lunge år 1528 gick sin så kallade Eriksgata: "han looth bera j process lanzens banere" - han lät bära i procession landets banér. Någon information om hur den flaggan såg ut finns dock inte.
Flaggan hissades för första gången den 23 juli år 1983 i samband med att Storsjöyran återupplivades av bland andra Moltas Eriksson.
Utseende och symbolik
Flaggan består av tre fält som är en halv meter breda och två meter långa och deras proportion är tre till fyra. Det blåa fältet symboliserar Jämtlands himmel, det vita fältet symboliserar Härjedalens fjäll och det gröna fältet symboliserar Ragundas skogar. Flaggan avviker medvetet från de skandinaviska korsflaggorna. Färgkompositionen är identisk med Maldivernas örlogsflagga ("War flag"). [1]
I mitten av flaggan finns det jämtska sigillet som den norske kungen Magnus Lagaböter gav åt allmogen i Jämtland år 1274. I mitten av sigillet finns en okrönt sköld med ett yxbeväpnat upprättstående lejon, den norske løve (det norska lejonet). Att lejonet är okrönt visar att Jämtland hade en särställning i det norska riket, i gamla handlingar kallas Jämtland för "det östra riket, öystræ rikinu". På varje sida om skölden kan två jämtska jägare med pilbågar riktade mot ekorrar skönjas. Ekorrarnas vinterpäls, gråskinn, utgjorde den skatt jämtarna betalat till den norska kronan sedan slaget på Storsjöns is vid Andersön år 1178.
Sigillet var i bruk från år 1274 till år 1570, då Danmarks kung avskaffade sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland-Härjedalen under åren 1564 till 1570. Den danske kungen gav Jämtland år 1576 det landskapsvapen som ännu idag är gällande.
Runt sigillet står en text på latin som lyder "+SIGILLVM:COMMVNITATIS:DE:IEMThALANDIA" (sigillet för allmogen i Jämtland).
Användning
Republiken Jamtlands flagga används ofta runt om i Jämtland, bland annat året runt på torget i Östersund. Användningen i Härjedalen är dock mer sparsam då landskapet har en egen flagga, en korsflagga med ett gult kors på en svart bakgrund. Lokala varianter av flaggan har också spontant skapats i olika delar av republiken. I den nordligaste delen, Frostviken, har t ex sigillet ofta ersatts av Frostvikens gamla kommunvapen. Den absolut vanligaste vardagsanvändningen av flaggan är som mindre fasadflagga, särskilt på fritidshusen.
Republiken Jamtlands flagga är populär inom idrottsrörelsen i Jämtland, många lag använder sig av flaggan som till exempel det amerikanska fotbollslaget Jamtland Republicans.
Flaggan är även vanlig i kommersiella sammanhang, många företag i Jämtland använder sig av flaggan. Antingen används dess ursprungsutformning eller så förekommer den i diverse modifierade versioner, företag som använder sig av Republiken Jamtlands flagga är till exempel Trångsvikens Bröd (bild).
Flaggdagar
- 12 mars – dagen då det urgamla alltinget Jamtamot sammanträdde,
- 16 juni – dagen då lagtinget hölls på Sproteidet,
- 23 juli – Flaggans dag (i samband med Storsjöyran) samt
- 23 december – Sjursmäss, kristen högtid i Jämtland, Härjedalen, Tröndelag och Nordland till minne av det lokala helgonet Sigurd, tidigare ärkebiskop i Nidaros stift.
Galleri
 Republikflaggor på Frösöbron |
 S/S Thomée med republikflaggan hissad, likväl som den svenska. |
