Jammu och Kashmir
Från Rilpedia
|
||||||||||||||||||||||
|
Jammu och Kashmir, en delstat i nordligaste Indien, och i det storpolitiska blickfånget ända sedan självständigheten ur Brittiska Indien i slutet av 1940-talet, då provinsens hinduiske härskare anslutit den till Indien, trots att merparten av befolkningen är muslimsk och förmodligen hade föredragit en anslutning till grannlandet Pakistan[källa behövs].
Området är alltså omtvistat, och Indien/Pakistan har även utkämpat regelrätta krig kring Kashmirfrågan, och fredsbevarande styrkor från FN har varit på plats i många år.
Historia
Sedan 1500-talet har Jammu och Kashmir i tur och ordning styrts av stormogulerna, Afghanistan, sikherna och britterna.
Fursten Ranjit Singh slöt ett avtal med britterna 1809 vilket tillät honom vinna herravälde över delar av Punjab såväl som Kashmir. Sedan den sikhiske ledaren Gulab Singh gått över på den brittiska sidan under kriget mellan sikherna och britterna på 1840-talet, tilläts han av de segrande britterna köpa loss Kashmir för ett mindre summa pengar.
Maharaja Sir Hari Singhji 1925-1960, ättling till Gulab Singh, och hindu, försökte 1947 bibehålla den kashmiriska självständigheten, men invaderades då av Pakistan. Maharajan vädjade till Indien om hjälp, och sedan hjälp givits skrev maharajan under en ansökan om anslutning till Indien.
Samhälle
Delstaten är en av de fattigare och mer underutvecklade i Indien. Samhällsklimatet präglas också av den oro som kommer av konflikten mellan Indien å ena sidan, och Pakistan och inhemsk gerilla å den andra.
Angående politiken i delstaten, se lista över partier i Jammu och Kashmir.
Geografi
Delstaten är höglänt, med torra högslätter kallade kandi, tropiska slätter i Jammu, arktiska höga bergsmassiv samt den viktiga Kashmir Valley, dalgången. Världens näst högsta berg, K2, finns i Kashmir, och floden Indus flyter genom området.
Det sker ofta jordbävningar i området, där den starkaste, med epicentrum i Pakistan orsakade hundratusentals skadade och döda i hela området, den 8 oktober 2005.
|
||||||||||||||||||||
