Immanuel Nobel d y

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Immanuel Nobel d y, född 24 mars 1801 i Gävle, död 3 september 1872, son till Immanuel Nobel d ä. Svensk skeppsbyggare, ingenjör, arkitekt, uppfinnare, industriman. 1819. Far till Robert, Ludvig, Emil, och Alfred Nobel.

Immanuel Nobel började studera arkitektur i Stockholm, blev ledamot av Akademien för de fria konsterna och fick flera utmärkelser. Han blev sedan lärare i beskrivande geometri och maskinkonstruktioner vid Teknologiska Institutet och började söka patent för sina uppfinningar 1828. Han konstruerade en undervattensmina 1837, som bland annat visades på en utställning i Ryssland. Detta ledde till att han uppmuntrades att bosätta sig där med familjen, år 1842 öppnade han en egen verkstad med gjuteri i St Petersburg.

Han var mycket kreativ. Bland hans konstruktioner kan nämnas:

  • Snabbsskjutande gevär
  • Stationära undervattensminor med stötutlösning, initierad med tändare med svavelsyra och kaliumklorat. Dessa minor kom till användning under Krimkriget, och hindrade där engelska flottan att komma inom räckhåll från artilleri från befästningsanläggningar i land.
  • En lufttät militärränsel, som kunde blåsas upp och användas som flytelement vid byggande av färjor och pontonbroar.
  • En fanersvarv som användes vid svarvning av faner, vad man senare började tillverka plywood eller kryssfaner av.
  • Införde centralvärme i husen genom cirkulerande varmvatten från en enda central eldstad i huset. Det är inte helt klarlagt huruvida centralvarme var hans egen uppfinning, men han var i varje fall tidigt ute med metoden.

Uteblivna beställningar från tsaren, samt bristande affärskunnande, gjorde att företaget gick omkull 1859. Immanuel flyttade då tillbaka till Sverige tillsammans med de yngsta sönerna Alfred och Emil, medan Robert och Ludvig stannade i St Petersburg och tog över driften av konkursboet.

Immanuel byggde en fabrik i Heleneborg, Stockholm, där han, Alfred och Emil experimenterade med nitroglycerin. 1862 lanserade de Nobels sprängolja , d v s nitroglycerin, att användas i Sverige vid bergsprängning. 1864 inträffade en svår explosion i fabriken, där bl a sonen Emil dog. Efter explosionen förbjöds tillverkning av nitroglycerin i fabriken, men då fortsatte man på en förankrad pråm i en vik av Mälaren strax intill Heleneborg.

Immanuel drabbades av ett slaganfall 1865, som knäckte honom fysiskt, men han behöll intellektet och fortsatte att göra betydelsefulla tekniska insatser. Han dog på årsdagen åtta år efter den svåra explosionen i fabriken.

Se även


Personliga verktyg