Herpes simplex

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Herpes simplex är ett virus (betecknat HSV) som tillhör virusfamiljen Herpesviridae och sprids via kroppsvätskor, saliv och sexuellt umgänge. HSV ger typiska såkallade herpesutslag särskilt runt mun, läppar och ansikte men även på könsorganen. HSV har en hög smittsamhet och infekterade gravida kvinnor löper risk att överföra viruset till sitt barn vid förlossningen, särskilt om hon då har en förstagångsinfektion med genital herpes. Om den gravida kvinnan har ett herpesåterfall är risken mycket lägre.

Efter en förstagångsinfektion med HSV, som oftast är kraftigt symptomgivande, lägger sig viruset i latensfas i kroppens sensoriska ganglier, dvs nervknutor. Vid stress, bakteriella eller virala infektioner (t ex en förkylning), kraftig exponering för ultraviolett ljus (solljus eller solarium) kan viruset aktiveras, vilket uttrycker sig i form av blåsor på huden.

Två typer av HSV existerar, HSV-1 och HSV-2. HSV-1 angriper oftast ansiktet i form av munsår, men kan även smitta genitalt, dock med lägre risk för senare reaktivering. Det är i Sverige idag mycket vanligt med genital HSV-1 förstagångsinfektion. HSV-2 ger upphov till genital herpes (könsherpes), men har även anekdotiskt beskrivits kunna ge besvär från ansiktet. Inkubationstiden är 2 - 20 dygn för båda typer.

Kondom minskar risken för att bli smittad av genital herpes simplex, men skyddar inte helt eftersom blåsor kan sitta på ställen som inte täcks av kondomen. Smittsamheten är högst då synliga blåsor och sår föreligger, men smitta kan även ske i helt symptomfritt skede. Man kan vara smittad med både HSV-1 och HSV-2, och har man en gång blivit smittad med herpesvirus finns idag inget känt läkemedel som kan ta bort viruset från kroppen. Det går inte att bli smittad "på nytt" av viruset, så om ett par båda har infektionen kan de inte reinfektera varandra.

I Sverige är 70-80% av befolkningen smittade med HSV-1, medan 90% av befolkningen i utvecklingsländer beräknas vara infekterade med HSV-1. Smitta sker vanligen under spädbarnsåren, genom nära kontakt mellan mor och barn. Oftast sker en HSV-2 infektion senare i livet efter debut av sexuell aktivitet. I Sverige beräknas 30-40% vara smittade med HSV-2. Flera olika antivirala läkemedel existerar för att behandla herpesinfektioner, exempelvis Acyclovir som är en hämmare av ett visst virusenzym. Aciclovir kan användas i form av kräm eller tas som tabletter, och måste då tillföras var 3:e timme, helst 5 gånger/dygn. Andra varianter på samma läkemedel heter Valaciclovir (Valtrex®) och Famciclovir. Flera läkemedelsföretag arbetar på att framställa ett vaccin mot HSV men ännu existerar inget vaccin för bred användning.

Det finns ingen klar koppling mellan HSV-infektion och cancer. Däremot finns en koppling mellan HSV-1 och facialispares (Bell's pares, ansiktsförlamning). Pågående genital herpes ökar risken för smitta av HIV om den ena parten är HIV-infekterad. Nyfödda som smittats med HSV-2 får en generell infektion i kroppen och blir allvarligt sjuka. Om en kvinna har pågående herpesutbrott vid förlossning (förstagångsinfektion eller recidiv) brukar obsteriker ofta välja att förlösa med kejsarsnitt för att minska risken för smitta till barnet.

Vissa tror att all sorts munsår är av typen HSV-1 (Oral Herpes). Men dettta stämmer dock inte. Vanliga munsår kan vara ett vanligt virus. Ett munsår brukar även uppstås av torra läppar som ger sprickor i huden kring och på läpparna.

Externa länkar

Personliga verktyg