Harbo församling
Från Rilpedia
| Harbo församling | |
| Län | Uppsala län |
|---|---|
| Kommun | Heby kommun |
| Stift | Uppsala stift |
| Kontrakt | Upplands västra kontrakt |
| Folkmängd | 1 373 |
| Församlingskod | 033107 |
| Pastoratskod | 010909 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Harbo församling är en församling i Uppsala stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ingår i Östervåla-Harbo pastorat.
Församlingen ligger i Heby kommun i Uppsala län (tidigare Västmanlands län). Harbo församlings gränser sammanfaller med Harbo socken, eller rättare sagt med de gränser socknen fick 1894.
Församlingskyrkan heter Harbo kyrka. Centralort är Harbo.
Harbo församling är till stor del odlad slättbygd vid Vretaån som övergår i Harboån och Tämnaren. Den odlade bygden omges av skogsmarker. På en udde i Tämnaren ligger anrika Harbonäs gård (se nedan), som genom tiderna ägts och brukats av rikets adel. Där fanns förr bland annat ett marmorbrott.
I församlingen har man funnit 165 fornlämningar. Det rör sig bl.a. om spridda stensättningar, vilka troligen är från äldre järnåldern. De flesta fornlämningarna ligger emellertid inom gravfält från vikingatiden. Dessa ligger vid de centralt belägna byarna. I övrigt är församlingen bebyggd först under medeltiden. Det finns dock slagg efter s.k. lågteknisk järnframställning. Vidare finns en runsten.
Innehåll |
Harbonäs säteri
Herrgården ligger på en udde i Tämnaren. Hette fram till 1691 Näs. Troligen den äldsta kontinuerliga boplatsen i Harbo. Söder om säteriet finns ett större gravfält med bl. a. resta stenar, kvadratiska stensättningar jämte yngre gravtyper och stensträngar, i åkern intill gravfältet finns riktigt med skärvsten och bränd lera. Äldsta omnämnande är i markgäldsförteckningen 1312 (in Nessium eller in Nessi). Under 1500-talet var Näs en ladugård under Aspnäs i Östervåla. Huvudbyggnaden har ett årtal 1637 inhugget i taknocken, men är knappast uppfört då. Först 1668 begär Görvel Posse sätesfrihet för Näs, som 1669 beviljas, innan dess fanns inget behov av ståndsmässiga byggnader. 1674 sägs Näs ha avförts från sin sätesfrihet eftersom det saknades ståndsmässiga byggnader där; men finns året därpå åter medfört. 1684 finns där dock en trädgårdsmästare, och från 1690-talet också en fogde. Först 1707 var bönderna från den gamla byn i Harbonäs avhysta. Görel Posse dog redan 1671, och ärvde hennes son Carl Carlsson Sparre död 1672 ärde godset, vars änka Barbro Cruus omgift med Gustaf Oxenstierna därefter bebodde Harbonäs. Hennes son Axel Sparre var sedan ägare till säteriet fram till sin död 1717.
Den har reveterade fasader och en stomme av timmer. Byggnaden lär tidigare ha varit rödmålad. Taket är ett mycket högt valmtak och byggnaden är i ett och ett halvt plan. Det sägs ibland att Nicodemus Tessin d.ä. stått för ritningarna, men detta är oklart. Harbonäs säteri fredades som byggnadsminne 1965.
Viby säteri
Herrgård som ligger strax sydost om Harbo kyrka och Harbo tätort. Omtalas första gången 1346, men gården har forntida anor, söder om säteribyggnaden finns på flera ställen rester efter ett delvis förstört gravfält. Namnet Vi- betyder plats för en forntida kultplats. Gården tillbyttes 1346 av Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) av Magnus Mattiasson Griis. 1362 ägde Karl Ulfsson (Ulfåsaätten) gården. Dess historia är därefter höljd i dunkel, men 1526 tillhörde Viby med alla underliggande gårdar Kristina Gyllenstierna, och tillhörde de gårdar hon ärvt av sin man Sten Sture den yngre. Det ärvdes av Svante Stensson Sture. Efter att han mördats av Erik XIV 1567 ärvdes gården av Sigrid Sture, gift med riksrådet Ture Pedersson Bielke, död 1577, och därefter av deras son, Svante Turesson Bielke. Under hans tid uppbygdes en masugn och en hammarsmedja i ån. Enligt uppgift lär Viby ha inrättats till säteri 1603. Åtminstone tidvis från 1620-talet verkar ägarna ha bott på Viby. Svante Turesson Bielke avled 1609, och därefter gick gårde i arv till sonen Sten Svantesson Bielke, som avled barnlös 1638, och därefter till hans systers barn Elsa Beata och Nils Brahe. Elsa Beata gifter sig 1648 med Erik Oxenstierna, som avlider 1656, och gifte därefter om sig 1661 med Johan af Pfalz. Efter dessas död 1689 går gården i arv till sonen Adolf Johan af Pfalz, som dör 1701. Systrarna sålde 1703-04 sina andelar i säteriet till yngre brodern Gustaf Samuel Leopold af Pfalz. Han dras med svåra skulder och tvingas pantsätta Viby. Det förvaltas därefter av Riksens ständers bank. 1728 köper Anders Nordenflycht säteriet. Hans barn hade dock redan från 1720 vistats här under delar av åren. 1731 flyttar familjen slutligen hit, och med dem deras 13 åriga dotter Hedvig Charlotta Nordenflycht. Troligen var säteriet i mycket dåligt skick, och behövde iståndsättas innan det kunde bli en värdig bostad. Säteribyggnaden sägs i senare synesprotokoll vara uppbygd av Anders Nordenflycht. Dock har bygnaden senare genomgått flera förändringar. 1750-talets säteribyggnad hade ingen lanterninvåning, och var troligen bara i ett plan. Däremot fanns då två flyglar till den nuvarande byggningen. Anders Nordenflycht startade å nyo upp bruket, som vid den här tiden sedan länge var ödelagt. Han anlade två spikhammare, och flera kniphammar, man hade en rik tillverkning av alla slags smidesredskap: lieblad, plogbillar, yxor m.m. ett tegelbruk anlades också. Nordenflycht hade också för avsikt att inrätta ett regelrätt manufaktori här med en vid produktion av föremål - oklart vad som kom till stånd. Postelynsmakare, Stols och andra snickare, sadelmakare, korgmakare var bland de yrkeskategorier som fanns här. 1737 avled Anders Nordenflycht. Sonen, Anders d.y. var en tämligen oansvarig person, och trivdes bättre med spel och nöjen än förvaltande av sina gods (se f.ö. mer om honom i Alf Henrikssons Lodjuren och silverskatten). 1741 såldes Wiby vidare till Lorentz Jacob Alderstedt, som 1748 tvingades inteckna gården hos Riksens ständers bank. 1751 köpte fru Johanna Magareta Djurklou gården.
Huvudbyggnaden är uppförd på 1600-talet.
Ortnamnet
Namnet skrevs 1312 Harir. Det innehåller har = "stenröse", vilket syftar på den steniga marken kring kyrkan. Formen stammar från ordet Harboa = "harbornas" sokn.
Se även
|
|||||||
