Hedvig Charlotta Nordenflycht

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763), ur Svenska Familj-Journalen

Hedvig Charlotta Nordenflycht, född 28 november 1718 i Stockholm, död 29 juni 1763 därstädes, var en svensk författare. Hon var dotter till kamreraren i Kammarkollegium Anders Andersson Nordbohm (adlad under namnet Nordenflycht) och Christina Rosin. Hon anses ibland ha varit Sveriges första feminist. Hon måste betraktas som en av det svenska 1700-talets främsta poeter. Hon var också unik i det att hon var en av de första svenska kvinnorna som kunde försörja sig själv på sitt skrivande.

Nordenflycht växte upp i Stockholm, men flyttade 1731 till familjens bruksegendom Viby i Harbo socken i Uppsala län. Hon gifte sig 1734 med den unge puckelryggige mekanikern Jöns Tideman, men blev änka redan tre år därefter. Nordenflycht tog starkt intryck av Tidemans skarpa intellekt, men han var anhängare en upplysningstida rationalism och skepticism som Nordenflycht senare skulle ta avstånd ifrån. Antagligen är detta ett av skälen till att hon senare menade sig aldrig ha älskat honom. Hon gifte sig ganska snart igen med prästen Jacob Fabricius.Denne avled redan efter sju månader, vilket orsakade en livslång känslokris som skulle leda till självmordsförsök och fysiska sjukdomar.

Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743) som författades under sorgearbetet efter hennes andra makes död. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Hon följde på ett engagerat sätt sin samtids debatter och många av hennes verk har karaktären av debattinlägg i politiska, filosofiska och religiösa frågor, samt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. Förutom poesi skrev N även rokokovisor (Dorillas kväde). Av hennes verk kan särskilt Fruentimrets försvar (1761) framhållas, i vilken Nordenflycht efter ett långt och indignerat förord skäller ut Rousseau på rimmad vers för att han inte förstår att värdesätta hennes kön, samt Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741, där hon angriper kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning.

Nordenflychts mest lästa dikt, Öfver en Hyacint, 1762 är en kärleksförklaring till en mycket yngre man vid namn Johan Fischerström, fysiokrat och ekonom, som blev hennes sista kärlek. De senare dikterna handlar om triangeldramat mellan dessa två och grevinnan Cathérine Charlotte De la Gardie som utspelade sig vintern 1762-63.

Nordenflycht grundade tillsammans med Creutz och Gyllenborg år 1753 Tankebyggarorden. Hon var redan från början dess centralgestalt och kallades där herdinnan i Norden. Orden utgav årsboken Våra Försök.

Biografi

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk