Bamse

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Höga berget)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Question book-4.svg
 Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
Denna artikel behandlar seriefiguren; för luftvärnsrobotsystemet, se Robotsystem 23 BAMSE.

Bamse är en svensk, tecknad barnserie skapad av Rune Andréasson. Första serien om Bamse kom 1966 och år 1973 fick serien sin egen tidning. Utöver serien finns Bamse även som bland annat filmer och bilderböcker.

Figuren Bamse är en liten brunbjörn som blir "världens starkaste björn" när han äter Farmors dunderhonung. Övriga centralgestalter i serien är den lättskrämde kaninen Lille Skutt och den kloke sköldpaddan Skalman. De bor på tre kullar kallade kullarna, och Bamses gamla Farmor bor på ett högt smalt berg bland dessa, Höga Berget. Rune Andréasson skall ha hämtat förebilden till kullarna från Taormina på Sicilien under ett besök i mars 1963, och till Höga Berget från den närliggande byn Castel Mola.

Innehåll

Historik

Den kulliga staden Taormina på Sicilien, som inspirerade Rune Andréasson till kullarna där Bamse bor.

Föregångare

Innan Rune Andréasson skapade Bamse hade han prövat lyckan med åtskilliga andra serier. Flera av dem – Brum, Nalle ritar och berättar och Teddy – handlade om björnar. Teddy hade underrubriken "världens starkaste björn" och ett karaktärsgalleri som påminde mycket om de figurer som sedermera skulle dyka upp i Bamse, med både en tidig Skalman med lite annorlunda utseende, och en lite stöddigare, brun kanin vid namn Lasse Skutt.

Andréasson ångrade emellertid att han gjort Teddy så stark utan att ge honom någon svaghet. För att serien skulle bli spännande var han ofta tvungen att söva ned Teddy, och det blev till sist väldigt tjatigt. Så föddes idén till Bamse – en liten björn som bara är stark när han har ätit dunder-honung, som klarar det mesta, men inte allt.

De svartvita filmerna

Bamse gjorde sin debut som titelfigur i sex tecknade svartvita filmer som visades i Sveriges Television, med start den 29 oktober 1966. De sex svartvita filmerna finns sedan 2006 att köpa på en samlings-DVD med namnet Bamse: De första äventyren.

Veckotidningen

Två dagar efter att den andra filmen hade visats, den 7 november 1966 debuterade Bamse även som seriefigur - i veckotidningen Allers nummer 46. Succén var snart ett faktum, och under de följande 3,5 åren forsatte Rune Andréasson att producera en seriesida i veckan för Allers. I Allers nummer 12 1970 avslutades det fjortonde och sista Allers-äventyret.

Färgfilmerna

Efter att Bamse slutat som en serie i Allers lanserades sju nya kortfilmer, denna gången i färg, som visades i Sveriges Television vintern 1972-1973. Filmerna har sedan kommit att repriseras ett flertal gånger.

Serietidningen

Andréasson hade större planer för serien än vad som möjliggjordes av att publiceras som en sida i veckan i en veckotidning. Rune började planera en månatlig serietidning och i januari 1973 fanns tidningen Bamse - världens starkaste björn i tidningsställen. Tidningen kom sedermera att bli en av de bäst säljande serietidningarna i Sverige.

Nya tecknare kommer in i bilden

År 1975 överlät Andréasson serietecknandet till spanjoren Francisco Torá, som 1983 fick sällskap av svensken Bo Michanek. År 1990 pensionerade sig Andréasson (dock inte fullständigt; han fortsatte teckna framsidan till tidningen i ytterligare några år) och lämnade över tidningen till en serieskaparstab på nuvarande Egmont Kärnan. I dag (mars 2009) består Bamse-redaktionen av Lise Jörgensen, Joakim Gunnarsson, Mårten Melin och Charlotta Borelius.

Seriens karaktär

Serien, i grunden en komisk äventyrsserie, blev med tiden känd för att ta upp viktiga rättvisefrågor för barn, inklusive sociala frågor såsom mobbning, rasism, barnmisshandel, funktionshinder, droger och jämställdhet. Under 1970-talet ansåg många att serien hade en tydlig politisk vänsterinriktning.[källa behövs] År 1982 skaffade Bamse familj, vilket ledde till att allt fler historier började kretsa kring barnen.

Persongalleri

Se huvudartikel: Lista över figurer i Bamse

Bamses moral

Det mest säregna med Bamse som barnserie är att den, under den tid Rune Andréasson själv skrev serien, följde en tydligt uttalad, genomtänkt moral, som ofta citerades i serierna:

"Ingen blir snäll av stryk."
"Många små svaga tillsammans kan besegra den starke."
"Man ska vara snäll mot dem som är stygga, för de behöver det mest, och då blir de kanske snällare."

Att Bamse-serien med dessa moralregler ändå lyckades vara spännande, underhållande och tillgänglig också för barn under skolåldern är Rune Andréassons stora berättartekniska bedrift.

Serien har alltid haft en tydlig uppfostrande karaktär. Ämnen som:

...samt vikten av att skaffa sig kunskap har alla tagits upp med stort allvar. Tidningen har också hårt kritiserat astrologi.

Kritik

Serien har ibland kritiserats för att uttrycka en politisk vänsterinriktning, och har av moderata ungdomsförbundet anklagats för att vara kommunistisk. 1998 skrev Joakim Nilsson en studentuppsats (Bamse - en uppsats om världens starkaste björn och hans politiska värderingar) om Bamses politiska värderingar där han noterade att, i "Bamses skola", det kommunistiska Kina prisades för sina insatser för vanligt folk, till synes helt ovetande om de övergrepp och våldshandligar som ägde rum under det stora språnget och kulturrevolutionen:

"I Beijing finns världens största torg [...] Den himmelska fridens torg. Där samlades den 1 oktober 1949 miljoner människor för att höra Mao Zedong utropa Folkrepubliken Kina. Landet var befriat från de krigsherrar, affärsmän och utlänningar som tidigare styrde. Före denna befrielse svalt vissa år många miljoner människor ihjäl. Efter 1949 har man delat på maten mer rättvist och ingen svälter. Det är en av 1900-talets viktigaste händelser - var fjärde människa på jorden är ju kines."[8]

Trots den medieuppmärksamhet som väcktes tog Rune Andréasson aldrig offentligt avstånd ifrån detta uttalande.

När det här avsnittet repriserades, i nr 15/2004, efter Runes död, var det påtagligt redigerat och nedtonat. Avsnittet var nedkortat från ett uppslag till en sida, och alla kontroversiella påståenden om Mao var borttagna.

Vargen blev snäll enbart genom snällhet och den enda riktigt ohjälpliga figuren tycks vara Krösus Sork, (möjligen med undantag av räven Reinard, en figur som inte uppfunnits av Rune Andreasson) en kapitalist som gör vad som helst för pengar - fast i ett avsnitt om "Hur Krösus blev rik", visas det på att händelser i Krösus bakgrund till del kan förklara hans snikenhet och hänsynslöshet. Kritiken mot Krösus i serien har en del menat skulle göra serien fientlig mot arbetsgivare och företagare, men då har man inte tagit hänsyn till att bröderna Bäver är positivt skildrade representanter för tillverkningsindustrin. Även Bamses mormor Anna-Cilla presenteras som en positivt skildrad egenföretagare inom detaljhandeln och arbetsgivare för Brummelisa.[9][10] Rune Andréasson att Krösus Sork inte egentligen representerar en person, utan snarare ett begrepp. Han representerar girigheten och vulgärkapitalismen i Bamsevärlden. Med Runes egna ord: "Krösus blir aldrig snäll, för då kommer det bara en ny Krösus i hans ställe".[11]

Den tydliga politiska vänsterhållningen har på ett tydligt sätt tonats ner efter att Andréasson lämnade över serien i andras händer.

Manusförfattare och tecknare

Andréasson tecknade serien på egen hand fram till 1975, skrev manus till 1990 (Bamse 7/90) och var sedan konsult och omslagstecknare under två års tid (t o m Bamse 7/92). Därefter hade han ingen direkt inblanding i produktionen av serietidningen men fortsatte att hålla sitt vakande öga över innehållet fram till sin död 1999.

Francisco Tora var den ende tecknaren på serien mellan 1976 och 1982, och var tillsammans med Bo Michanek den ende som tecknade serien under Rune Andreassons tid som manusförfattare. Idag görs Bamse av en stab av tecknare och författare.

Bland alla de serieskapare som har skrivit eller tecknat "Bamse" genom tiderna kan, förutom Rune Andréasson själv, nämnas:

Rune Andréassons redaktörstid (1973-1990): Francisco Tora, Bo Michanek.

Jan Magnussons redaktörstid (1990-2002): Francisco Tora, Bo Michanek, Tony Cronstam, Thomas Holm, David Liljemark, Johan Wanloo, Olof Siverbo, Claes Reimerthi, Joakim Gunnarsson, Lars Bällsten, Andreas Qassim.

Lisbeth Wrembys redaktörstid (2002-2008): Tony Cronstam, Olof Siverbo, Joakim Gunnarsson, Lars Bällsten, Andreas Qassim, Susanne Adolfsson, Mårten Melin, Adam Blomgren.

Charlotta Borelius redaktörstid (2008-): Simon Bülow, Hedvig Häggman-Sund mfl.

Under 90-talet fortsatte Rune att skriva manus avsedda för publicering efter hans bortgång. 61 stycken hann han med. Det sextioandra påbörjades men avslutades aldrig; serien slutar tvärt mitt i en dramatisk scen på seriens fjärde sida. Det första av dessa serier publicerades i Bamse 1/01 och i dagsläget (juni 2006) har man publicerat drygt hälften av dessa serier, som i tidningen är märkta RAPM i sin första ruta - en förkortning för Rune Andréasson Post Mortem.

Filmerna

Se huvudartikel: Bamse-filmer

Svartvita filmer (1966)

  • Världens starkaste björn
  • Skalmans märkliga bil
  • Ett lejon har rymt från en cirkus (del 1 av 2)
  • Afrikaresan (del 2 av 2)
  • Resan till Badköping
  • Nu är det vinter

Färgfilmer (1972-1991)

  • Skattkartan (1972, del 1 av 2)
  • Skattsökarfärden (1972, del 2 av 2)
  • Vulkanutbrottet (1972, del 1 av 2)
  • Den hungriga draken (1972, del 2 av 2)
  • Vargen äter dunderhonung (1972)
  • Den flygande mattan (1972, del 1 av 2)
  • Trollkarlen (1972, del 2 av 2)
  • Den lilla åsnan (1981, del 1 av 2)
  • Den stora kapplöpningen (1981, del 2 av 2)
  • Bamse i trollskogen (1991)

Långfilm

I oktober 2006, 40 år efter att Bamse skapades, berättade Ola Andréasson, son till Rune Andréasson, att man kommer att göra en långfilm. Filmen beräknas ha en budget på runt 25 miljoner kronor. [1]

Serietidningarna

Bamse - världens starkaste björn

Huvudtidningen har kommit ut sedan 1973, vilket innebär att den numera ligger på Top 10 över Sveriges äldsta fortfarande publicerade serietidningar. För närvarande ges den ut med 18 nummer/år, och totalt har mer än 400 tidningar getts ut.

Åren 1984-1992 hade tidningen sin största popularitet, räknat i upplagesiffror. Under denna period låg tidningens upplaga på över 200.000 ex per nummer, därmed tidvis högre än störste konkurrenten Kalle Anka & C:o.

  • Bamse utgavs 1993 på elva språk, och hade en tryckupplaga på 1,5 miljoner exemplar världen över. Bara Norge har varit med sedan starten.

Andra Bamseutgåvor

  • Bamses Bästa

Albumserie som gavs ut med två nummer 1980; Jorden Runt med Bamse och Bamse och Billy Boy. Innehöll reprisserier. Ytterligare en tidning med titeln Bamses Bästa gavs ut 1997. 2005 och 2006 utkom två inbundna böcker med samma titel. Se nedan under Bamse-biblioteket.

  • Bamses Julalbum

Album som ges ut vi jultid varje år sedan 1991, innehållande en mix av reprisserier och nytt material. Notera att 1977 och 1978 gav respektive års tjocka julnummer av tidningen även ut i en albumliknande utgåva utan nummer på framsidan - innehållet var dock det samma.

  • Bamse-Extra

Tjockare tidning som gavs ut med 30 nummer mellan 1992 och 2005. Innehöll i huvudsak reprisserier, ofta med ett tema i varje nummer.

  • Bamses Äventyr

Ersatte 2006 Bamse-Extra. Innehållet är liknande, men en tydligare fokus mot en vuxenpublik märks, bl.a. genom artiklar och införandet av Rune Andréasson klassiska serie Lille Rikard och hans katt som biserie. Ges ut 6 ggr/år.

  • Bamses Pyssel

En pysseltidning som mestadels innehåller pyssel men även någon serie. Började ges ut i slutet av 2003 och ges för närvarande ut varannan månad. Innehållet har hittills varit pyssel och spel som konstruerats och ritats av Rune Andréasson.

  • Bamsebiblioteket

En serie av inbundna böcker som återtrycker och samlar en halv årgång Bamse per bok. Förutom serierna återfinns här även artiklar och diverse illustrationer. Dessutom finns några specialutgåvor, som till utförande och layout följer huvudseriens upplägg; Bamsebiblioteket - Så började det - två volymer som utgavs 2003 och 2004 och samlar serier som behandlar om persongalleriets ursprung - samt Bamsebiblioteket - Bamses Bästa - två volymer, utgivna 2005 och 2006, som samlar utvalda Bamseserier från 1973-1988 respektive 1988-2006.

Följande utgåvor finns i skrivande stund (man ger alltså kontinuerligt ut nya utgåvor av Bamsebiblioteket):

  • Bamsebiblioteket volym 1: nummer 1-6 1973.
  • Bamsebiblioteket volym 2:nummer 7-12 1973.
  • Bamsebiblioteket volym 3: nummer 1-6 1974.
  • Bamsebiblioteket volym 4: nummer 7-12 1974.
  • Bamsebiblioteket volym 5: nummer 1-6 1975.
  • Bamsebiblioteket volym 6: nummer 7-12 1975.
  • Bamsebiblioteket volym 7: nummer 1-5 1976.
  • Bamsebiblioteket volym 8: nummer 6-10 1976.
  • Bamsebiblioteket volym 9: nummer 1-6 1977.
  • Bamsebiblioteket volym 10: nummer 7-12 1977.
  • Bamsebiblioteket volym 11: nummer 1-6 1978.
  • Bamsebiblioteket volym 12: nummer 7-12 1978.
  • Bamsebiblioteket volym 13:
  • Bamsebiblioteket volym 14:
  • Bamsebiblioteket volym 15:
  • Bamsebiblioteket volym 16:
  • Bamsebiblioteket volym 17:
  • Bamsebiblioteket volym 18:
  • Bamsebiblioteket volym 19:
  • Bamsebiblioteket volym 20:
  • Bamsebiblioteket volym 21:
  • Bamsebiblioteket volym 22:
  • Bamsebiblioteket volym 23:
  • Bamsebiblioteket volym 24:
  • Bamsebiblioteket volym 25:
  • Bamsebiblioteket volym 26:
  • Bamsebiblioteket volym 27: nummer 1-6 1986.
  • Bamsebiblioteket volym 28: nummer 7-12 1986.
  • Bamsebiblioteket volym 29: nummer 1-6 1987.
  • Bamsebiblioteket Bamses bästa volym 1: innehåller utvalda serier från 1973-1988.
  • Bamsebiblioteket Bamses bästa volym 2: innehåller utvalda serier från 1988-2006. Utgiven 2006. ISBN 91-7134-364-4.
  • Bamse - Den kompletta veckoserien 1966-1970

Bok som samlar samtliga 176 Bamse-avsnitt som Andréasson ritade och skrev för veckotidningen Allers under 1960-talet, innan serietidningen hade lanserats. Utgiven av Egmont Kärnan i samband med Bamses 40-årsjubileum 2006. ISBN 9171343652.

  • Små sagor och Små serier

Böcker i Pixibok-format, utgivna sedan 2002 - se huvudartikeln.

Engångspublikationer

Informations- och reklampublikationer

  • Bamse och Kalle Svartskalle - gratistidning utgiven av Statens Invandrarverk vid två tillfällen, 1988 och 1993. Serien hade tidigare publicerats i Bamse i början av 1980-talet, och behandlar rasism.
  • Bamses brandskola - gratistidning utgiven av Räddningsverket 1997, och i flera nyutgåvor. Informerar barn och föräldrar om hur man förhindrar brand och agerar när det börjar brinna. Tidningen delades ut som pris i en serieteckningstävling i Bamse 1997.
  • Bamse och bråkstaken - gratistidning utgiven av Rädda Barnen 1996. Serien behandlar barn och konfliktlösning.
  • Bamse restidning - serietidning utgiven av Fritidsresor 2005.
  • Bamse - pysseltidning utgiven av SJ 2005.
  • Bamse tandskola - serietidning utgiven av GlaxoSmithKline 2005.
  • Bamse och Alfred Nobel - serietidning utgiven av Nobelmuseet 2006.

Bilderböckerna

Av Rune Andréasson

  • Bamse (ca 1968)
  • Bamse och Sjörövarna (ca 1971)
  • Bamse och Lejonet (ca 1971)
  • Bamse i Vilda Västern (ca 1971)
  • Bamse åker till månen (ca 1971)
  • Bamse och den lilla åsnan (1992)
  • Bamse i Trollskogen (1992)
  • Brum och Filiokus (1994)
  • Teddy går vilse i natten (1994)
  • Nalle-Maja och dunder-honung (1994)
  • Brumma och tigern (1994)
  • Bamse och Regnbågs-Nuttarna (1996, musiksaga)
  • Mini-Hopp på cirkus (1997)
  • Mini-Hopp i Sagolandet (1997)
  • Mini-Hopps födelsedag (1997)
  • Mini-Hopp som sjörövare (1997)
  • Bamse och Bronto (2001)
  • Bamse och Lyckans Dörr (2002)

Samlingsvolymer:

  • 4 Bamseäventyr (1983; böckerna från 70-talet)
  • Jag Bamse (1989; böckerna från 60- och 70-talet)
  • Bamse: Sagostunden (2005; fyra av böckerna från 90-talet - Bamse i Trollskogen, Brum och Filiokus, Teddy går vilse i natten och Mini-Hopp i Sagolandet)

Av andra författare

Jan Magnusson (text) och Lars Bällsten (bild):

  • Bamse och hans vänner (2001)

Jan Magnusson/Dan Andréasson (text) och Kenneth Hamberg/Kerstin Hamberg (bild):

  • Brumma: Klurerna (2004)
  • Skalman: Trollfen (2004)
  • Katten Janson: Studsbollen (2004)
  • Vargen: Det stora kalaset (2004)
  • Vad är det som prasslar? (2004, tygbok)
  • Farmor och Fumler (2005)
  • Skalman och Rabba (2005)
  • Nalle-Maja och Fnittra (2005)
  • Bamse och Stampa (2005)
  • Bamse och Skalman (2006)
  • Bamse och Lille Skutt (2006)
  • Bamse och dunder-honungen (2006)
  • Bamse och Billy Boy (2006)

Mårten Melin (text), Adam Blomgren (bild) och Kerstin Hamberg (tusch):

  • Bamse och Reinard Räv (2007)
  • Bamse och de elaka poliserna (2007)

Andra produkter

Rune Andréasson hade under lång tid bestämt sig för att inte licensera ut Bamse till alla möjliga produkter, för att inte bli alltför kommersiell. Det finns dock gosedjur och sällskapsspel samt plåster och tandhygieniska produkter:

  • Det finns olika Bamseprodukter på apoteket speciellt avsedda för att brukas av barn, som Bamses shampoo, balsam, solskydd och hudlotion. Det finns även sockerfria tuggummin och plåster med bamsefigurer på. Bamses barntandkräm är en tandkräm som fabrikeras av företaget Sensodyne, och påstås lämpa sig för barn mer än andra tandkrämer. På tubens framsida figurerar Bamse.
  • Bamse var den nu nerlagda hamburgerkedjan Clocks ansikte utåt mot barnen. Bland annat sålde företaget Bamsemeal, en liten pappersbox prydd av Bamsemotiv bestående av en hamburgare, pommes frites, liten läsk samt en leksak. Exempel på leksaker som ingick var pins föreställande Bamse, Skalman, Vargen och Lille skutt. Vid en del barnkalas klädde sig en Clockanställd i en Bamsekostym och skojade med barnen.
  • Fritidsresor använder sig av Bamse för att marknadsföra sig mot barnfamiljer. Bland annat har de en klubb för barn som heter Bamseklubben.
  • Lindex har numera en kollektion barnkläder med Bamsemotiv.

Se även

Källor

Noter

  1. ↑ "Bamse och ankan som var rädd för vatten", Bamse nr 8 1978
  2. ↑ 2,0 2,1 "Bamse och den eldsprutande draken", nr 10 1973
  3. ↑ "Tiger-jakt", Bamse nr 9 1984
  4. ↑ "Lille Valdemar Vargkusin", Bamse nr 1 1982
  5. ↑ "Bamseungarnas nya cyklar", Bamse nr 8 1986
  6. ↑ "Nalle-Maja rider farligt", nr 8 1983
  7. ↑ "Det är inte fegt att vara försiktig", Bamse nr 7 1983
  8. ↑ Bamse nr 4 1983, sida 19
  9. ↑ "Anna-Cillas leksaksaffär", Bamse nr 3 1978
  10. ↑ "Bamse och mormor Anna-Cillas jul-besvär", Bamse nr 10 1980
  11. ↑ Förordet till Bamses Bibliotek, volym 5

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bamse"
Personliga verktyg