Rune Andréasson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome, död 15 december 1999 i Viken, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.

Innehåll

Verksamhet

Ungdomstiden

År 1938 fick en tolvårig Rune Andréasson sin första publicerade teckning i Göteborgs-Tidningen och begick senare samma år scendebut på Göteborgs Stadsteater, vilket resulterade i flera teaterroller de följande åren. Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (med Äventyr bland djuren, 1944-45) i Allers Familj-journal. Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som han skrev och tecknade strippserien Brum (1945–67) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–52) för Göteborgs-Posten.

Under lumpen i Stockholm skapades Nicke Bock från Skansen (1948–50), en variant av Åsnan Kal på rimmad vers, tryckt i Stockholms-Tidningen. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varpå Rune Andréasson debuterade i genren med Teddys äventyr (1950) på Bonnierförlaget Alga. Drömmen var dock att göra karriär som filmtecknare hos Disney, vilket gick om intet efter ett personligt möte med Walt Disney i Köpenhamn 1951. Hela sin karriär såg Rune Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder. Först under tidigt 1950-tal blev Rune Andréasson vän med seriemediets bruk av pratbubblor som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i Brum bröts upp och första flerstrippsföljetongen Lille Rikard och hans katt (1951–72) inleddes i Aftonbladet.

Genombrott

För det stora genombrottet svarade Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–58) där det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum (Teddys jul, 1953–54, och Julbocken, 1954–67), utgivning av Pellefant i Gottlandet (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater (Åsnan Kal från Slottsskogen, 1955) och egen serietidning (Teddy - världens starkaste björn, 1959–60).

Inspirerad av den svenska televisionens tidiga pionjärprogram gjorde Andréasson sin första tv-serie Nalle ritar och berättar (1958–59). Äntligen fick han omsätta sina beprövade berättelser i sitt favoritmedium och mötte därtill tidningars efterfrågan på serier baserade på de tv-filmerna. I början av 1960-talet lämnade han Teddy - världens starkaste björn och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med avsikt att slå i tv. Han flyttade med sin familj till Viken och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare Kärnan) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då TV fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott.

Bamse och Pellefant

Under arbetet med första Bamse-filmerna startades serietidningen Pellefant (1965–93), vars titelserie redan tidigt spöktecknades efter Andréassons manus. Rune Andréasson såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB (1970–88). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med Bamse i Beppe Wolgers jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades Bamse som serietidning (1973–).

Från 1976 var serierna i Bamsetidningen tecknade av den spanske spöktecknaren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog utgivning, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare Bo Michanek i Malmö.

Ålderdom

År 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla bilderböcker med Bamse-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt. Sista åren av sitt liv lade han stor del av sin energi på att utveckla Bamses Värld (1998-) på Kolmårdens djurpark.

Andréasson avled till följd av cancer.

Familj

Rune Andréasson gifte sig 1959 med Majvor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973). Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och -filmernas produktion. Inte minst under åren 1982–1990 då familjeföretagen Rune A-serier/BAMSE Förlaget producerade Bamsetidningen i familjens hem i Viken.

Flera av karaktärerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Majvor åt Bamses dotter Nalle-Maja (förkortning av Nalle-Majvor) och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.

Rune har också sju barnbarn: Anna, Tom,John,Felicia,Moa,Liyah och Lukas Andreasson.

Tecknade serier

Teater

Göteborgs Stadsteater då inget annat anges.

Statist

  • 1938 – Lidelse
  • 1939 – Guldbröllop
  • 1940 – Madame Sans Gène
  • 1940 – Diana går på jakt
  • 1941 – Den ljusnande tid
  • 1944 – Mäster Olof
  • 1944 – Elddonet
  • 1945 – Piraten
  • 1945 – Son av sitt land
  • 1945 – Vår ofödde son
  • 1945 – Elevuppvisning: I krigszonen
  • 1945 – Clownen Beppo
  • 1946 – Pappa
  • 1946 – Caligula (okrediterad)
  • 1946 – Putte Pucks äventyr
  • 1946 – Don Gil med de gröna byxorna
  • 1949 – Pippi Långstrump, Cabarethallen
  • 1950 – Tolvskillingsoperan, Intiman

Manus och dekor

Filmografi

Skådespelare

Animatör

Animatör, manusförfattare och producent

Externa länkar

Personliga verktyg