Särskola
Från Rilpedia
Särskola är en skolform för begåvningsmässigt funktionshindrade barn.
Internationellt kan målgruppen för särskolan variera. I Sverige vänder sig särskolan till barn med utvecklingsstörning, autism eller autismspektrumstörning samt elever som fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grun av hjärnskada. Därutöver finns specialskolan som vänder sig till döva barn och barn med hörselskada. Särskolan och specialskolan följer den vanliga grundskolans läroplan, Lpo94 men med anpassad pedagogik; däremot har de båda egna kursplaner samt möjlighet till ett tionde skolår. [1]
Innehåll |
Särskola i världen
Sverige
I Sverige finns särskola för elever som inte klarar den vanliga skolan på grund av utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller som på grund av en förvarvad hjärnskada fått en betydande och bestående begåvningsnedsättning. Detta regleras i Skollagen (SFS1985:1100, 3 kapitlet 3§ med flera). Särskolan omfattar en obligatorisk nioårig särskola med möjlighet till ett frivilligt tionde år, gymnasiesärskola och särvux. Den obligatoriska särskolan innefattar grundsärskola för elever med en lindrig utvecklingsstörning; och träningsskola för elever som inte klarar av grundsärskolan på grund av en mer omfattande utvecklingsstörning[2]. Enligt ICD-10 definieras utvecklingsstörning som IQ under 70. För barn med utvecklingsstörning som anses som måttlig eller svår, det vill säga en intelligenskvot på under 50[3], är träningsskolan ofta det lämpligare alternativet.
Särskolan -en rättighet
Särskola är en rättighet och en möjlighet för barn med utvecklingsstörning. Det är barnet och dess föräldrar som väljer skolform; ingen kan tvingas gå i särskola. Om vårdnadshavarna tackar nej till mottagande i särskolan har eleven rätt till exakt samma stöd och hjälp i en grundskoleklass. Det har förekommit fall där föräldrar till barn med begåvningshandikapp blivit uppmuntrade att omplacera sina barn i särskolan för att få tillgång till bättre hjälpresurser och ett större ekonomiskt stöd. En stark påtryckning från skolan får inte ske, då beslutet är vårdnadshavarens och barnet enligt skollagen har rätt till erforderlig stödundervisning även i den reguljära skolan.
Kritik
I broschyren "Särskolan - en skola för mitt barn?" konstaterar Skolverket att särskolan innebär "begränsningar när det gäller elevens framtida utbildnings- och karriärmöjligheter"[1]. Elevens slutbetyg från särgrundskolas gör det endast möjligt för eleven att söka in till gymnasiesärskola, vilket har få inriktningar och mestadels estetiska, hantverks- och yrkesförberedande linjer [4]. Den svenska särskolans standard står sig bra vid en internationell jämförelse vad det gäller aspekter som omvårdnad och trivsel. Däremot har kunskapsutvecklingen blivit kritiserad. Särskilt elever med lätt utvecklingsstörning anses lätt kunna bli understimulerade eftersom förväntningarna är lågt ställda.[5] Därför skall elever i det obligatoriska skolväsendet sedan 1 januari 2006 få en individuell utvecklingsplan[6], vilket dock ännu endast delvis genomförts[källa behövs].
Tyskland
År 1778 öppnade Samuel Heinicke i Leipzig Tysklands första skola för hörselskadade barn. I Tyskland undervisas barnen i särskolor, indelade efter funktionshinder. Numera får många barn som klarar av vanlig klass gå där.
Litteratur
- Karin Axeheim/Ingrid Liljeroth: Träningsprogram för utvecklingsstörda. SÖ-förlaget 1969.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Särskolan - en skola för mitt barn?, Skolverket.
- ↑ Skolverket (2009) Särskolan -hur fungerar den?
- ↑ World Health Organization, ICD-10
- ↑ Skolverkets allmänna råd om kurser i gymnasiesärskolans nationella program
- ↑ Regeringen lyssnar på kritiken.
- ↑ http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/5375|Skolverket.se
Se även
Denna skol-, lärosätes- eller akademirelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
