Gyllensparv

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Gyllensparv
Status i världen: Missgynnad[1]
Gyllensparv. T.v: Hanne. T.h: Hona
Gyllensparv. T.v: Hanne. T.h: Hona
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Fältsparvar
Emberizidae
Släkte: Emberiza
Art: Gyllensparv
E. aureola
Vetenskapligt namn
§Emberiza aureola
Auktor: Pallas, 1773
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gyllensparv (Emberiza aureola) är en fågel i familjen fältsparvar.

Innehåll

Utbredning

Gyllensparven häckar i nordöstra Europa och norra Asien och då särskilt i Sibirien ända till Stilla havet. Den är en långflyttare som övervintrar i Sydostasien, Indien och södra Kina. En ringmärkt finsk individ återfanns i Thailand.[källa behövs]Det västligaste häckningsbeståndet finns i Finland där den ses sporadiskt i igenväxande buskmarker nära vatten. Här varierar antalet från år till år. En känd häckningslokal är i Liminkaviken, söder om Uleåborg där arten påträffas glest kolonivis. Den är en sällsynt gäst i övriga Västeuropa, 33 fynd har gjorts i Sverige (fram till 31 december 2003)[2].

Utseende och läte

Gyllensparven är 13,5-15,5 cm, det vill säga lika stor som en sävsparv, men med längre näbb än denna. Undre näbbhalvan är skär medan näbbryggen är gråaktig. En adult hane har svart ansikte och kastanjebrun hjässa, rygg och övergump. Undersidan är klargul med ett tvärgående brunt band runt bröstet. Den har ett kraftigt vitt vingband och de två yttersta stjärtpennorna är vita. Honan påminner om en blek gulsparvshona med ett ljust tydligt ögonbrynsstreck och vingband. Dessutom har honan av gyllensparv en nästan enfärgat gulvit undersida, med en längdstreckning endast på sidorna. Juvenilerna liknar honan. [[fågelläte[Sången]] liknar en sävlig ortolansparv med en stigande tonhöjd mot slutet.

Häckning, biotop och föda

Den anländer till häckplatserna mest under juni, flyttar bort i juli-augusti. Häckningen sker i öppna buskområden, ofta nära vatten. Boet ligger lågt i buskar eller i tät vegetation, vanligen 1/2-1 meter över marken. De 4-6 stycken Äggen läggs i boet som är byggt av torrt gräs och hästtagel. Ungarna matas med insekter, en fullvuxen fågel livnär sig av både insekter och frön.

Referenser

Noter

  1. BirdLife International 2004. Emberiza aureola. I: IUCN 2004. 2004 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 30 maj 2007.
  2. http://kryss.club300.se/svelist/

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar


Personliga verktyg