Ortolansparv
Från Rilpedia
| ?Ortolansparv Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Sårbar |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte: | Emberiza |
| Art: | Ortolansparv E. hortulana |
|
|
|
| §Emberiza hortulana Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ortolansparv (Emberiza hortulana) är en fågel i familjen fältsparvar. Namnet Ortolan kommer från franskan som i sin tur kommer från latinska Hortulus, vilket betyder "liten trädgård", trädgårdsfågeln.
Innehåll |
Utseende och läte
Ortolansparven är runt 15 - 16,5 lång och väger 17-28 gram.[1]. Hanens huvud ,hals och bröst är askgrå med olivgrön anstrykning, på buken brunröd samt på ryggen gråaktigt rödbrun med svartaktiga streck.[2] Honan har fint mörkfläckade strupsidstreck på hjässan och på bröstet (som är ljusare än hanen). Det olivgrå bröstbandet är smalt eller otydligt.
Sången liknar gulsparvens, men är mera avrundad, ren och djup. Den har en typiskt ringande ton och kan låta som ett eko. [2] En strof kan skrivas sry-sry-sry-sry, dry dry dry. De ekande tonerna är ofta lägre.
Utbredning och biotop
Den finns över större delen av Europa och i Asien till Mongoliet. Ortolansparven häckar också i Mindre Asien och österut till Iran. Den förekom tidigare över hela Sverige, ungefär på samma ställen som gulsparven, men inte lika allmänt.
I Sverige är den en flyttfågel (nattflyttare) och anländer under första hälften av maj. Hanarna kommer i genomsnitt 5-6 dagar före honorna. Fåglarna flyttar relativt tidigt, mellan augusti/september i mindre flockar.[2] De nordiska fåglarna har sina övervintringsområden i västra Afrika söder om sahara.
Ortolansparven lever i öppna jordbruksbygder och drabbades under 1950- och 1960-talen av jordbrukets miljögifter med bland annat kvicksilver. Även på senare år har beståndet minskat i Sverige och övriga Europa, bland annat av det moderniserade jordbruket. Den häckar idag fläckvis i mellansverige.
Häckning
Det finns ofta flera sjungande hanar inom hörhåll från varandra, där det finns antydan till en kolonibildning. Honan bygger boet som är placerat i en buske eller vid en dikesren. Boet består av torra strån och är ofta fodrat med rottrådar, hår och tagel. Kullen består av 4 till 6 ägg som är 20 millimeter stora, av varierande färg med mörkare fläckar. Äggen ruvas av honan i 11 till 14 dagar.[1] Under tiden hjälper hanen till med matningen. Ungarna matas med insekter av båda föräldrarna och lämnar boet efter 10-12 dagar. I Sverige brukar endast en kull förekomma.
Föda
Den lever mest av frön som den gärna söker på torra marker, [2][1] men skalbaggar och andra insekter går också bra när de matar sina ungar.
Övrigt
Ortolansparvens kött har ansetts i södra Europa som en delikatess och den jagades tidigare i stor utsträckning under sin vinterflyttning.[2] Det sägs att de gamla romarna gödde ortolansparvar i burar som upplystes nattetid.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough: Fågelliv i Europa, Bonnier Fakta, Stockholm 1986, Juhani Vuorinen (övers.), sid. 202. ISBN 91-34-50909-7.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Artikeln Emberiza i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 7, sid 469, 1907
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ortolansparv
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
