Gustaviansk stil

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Gustavianska)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Korsholms kyrka, f.d. hovrättsbyggnad, är byggd i gustaviansk stil.

Så kallas den ledande stilen inom svensk arkitektur, inredning och konsthantverk under Gustav III:s tid.Gustaviansk stil är egentligen två på vandra följande stilar, ganska närbesläktade. Den äldre - höggustavianska är en Svensk variant på den franska louis seize-stilen och bär vissa kvardröjande drag av rokoko. I Sverige sägs dess tid infalla ca 1772-1785. Den yngre sengustavianska och rådande ca 1785-1810 är mer av en försvenskad variant av nyklassicismen, i Frankrike kallad pompejansk stil - även directoirdrag kan skönjas emellanåt. En av de mest berömda formgivarna var Georg Haupt.

Innehåll

Arkitektur

Exempel på byggnader i Gustaviansk stil är bland annat Svartå slott i Karis,Finland.

Inredning

Den Gustavianska stilen innebar att man sökte sig tillbaka till antika stilideal. Rokokons assymetriska ornamnent försvann, och man plockade in antika dekorelement som festonger, lagerkransar, ymnighetshorn, löpande hund-bårder osv. De rokokomässigt S-formade möbelbenen ersattes med raka runda och kannelerade. Rokokons skala av pastellfärger ersätts av olika vita nyanser inspirerade av marmor. Under sengustaviansktid blir stilen mer sparsmakad. Ben och fötter får ett fyrkantigt genomsnitt och är ofta helt odekorerade. Över huvud taget blir släta ytor, ibland med enkla klassicerande element moderna. Runt 1790 sker också en förändring i influenserna för det svenska modet. Från att tidigare ha varit väldigt franskorenterat vände man sig nu efter revolutionen mer till england, och mahygnymöbler, som tidigare inte alls hade varit moderna börjar nu göra sitt intåg. Empirestilen kom att ha ganska svårt att vinna insteg i Sverige. Gustav IV Adolf och de flesta inflytelserika svenska politiker vid den här tiden var vid den här tiden påfallande franskfientliga, och det var först efter revolutionen 1809 och Karl Johans utnämning till Svensk tronföljare som det franska inflytandet i konsten börjar återvända.

Konsthantverk

Se även

Litteratur

Många verk som nu anses klassika inom den svenska litteraturen skrevs under den gustavuanska tiden.

Se även

Musik

Som en del i Gustav III:s nationella kulturprojekt var många utländska och inhemska tonsättare verksamma i Sverige under den gustavianska tiden; många medverkade som en del i att tonsätta den stora pjäsproduktionen. Offentliga konserter hölls på Riddarhuset, dit även utländska sångare uppträdde.

Se även

Teater och opera

Den svenska teatern och operan grundades av Gustav III 1773. Före 1773 hade teatern i Sverige, förutom under tiden 1737-1753, bestått av inhyrda utländska teatertrupper, för det mesta från Frankrike, och de var därför snarast hovteater eftersom folk inte förstod franska. Det var hans ambition att skapa en inhemsk yrkesgrupp inom dans, sång och teater, där tillfälligt anställda utlänningar hittills dominerat.

Gustav III grundade en svensktalande teater och gjorde därmed teatern tillgänglig för allmänheten; han utbildade de svenska skådespelarna i tidens skådespelarkonst genom att 1781 hyra in ett fransk teatersällskap som fick undervisa de svenska skådespelarna genom att spela tillsammans med dem på Bollhuset. Han skrev själv pjäser och under stödde många av den "första generationen" svenska operasångare och skådespelare, som Elisabeth Olin.

Operan, (1773) Dramaten (1788), Kungliga Baletten, (1773) och Dramatens elevskola (1787) grundades alla som ett led i Gustav III:s nationella kulturprojekt.

Hans ansträngningar ver mest koncentrerade på Stockholm, där även Stenborgs Teater grundades under dena tid, men även övriga landet upplevde en kulturell blomstringstid, och de första fasta teatrarna grundades i Göteborg år 1779 och i Karlskrona 1784.

Se även


Personliga verktyg
På andra språk