Pompeji
Från Rilpedia
Pompeji (latin Pompeii, it. Pompei) är en stad i Kampanien, Italien sydost om vulkanen Vesuvius, känd för att tillsammans med staden Herculaneum ha blivit förstörd av ett vulkanutbrott 79 e.Kr. Pompeji har med början 1748 till stora delar grävts ut, vilket då gav upphov till den så kallade nyklassicistiska inredningsstilen. 1997 upptogs arkeologiska områden i Pompeji, Herculaneum och Torre Annunziata på UNESCO:s världsarvslista.
Innehåll |
Tidig historia
Staden grundades på 500-talet f.Kr. av osker, ett folk från mellersta Italien, på en kulle nära Sarnos mynning. Platsen användes redan som en säker hamn för greker och feniciska fartyg. När etruskerna hotade med en attack, allierade sig Pompeji med grekerna, som då dominerade Neapelbukten. I Kampanien, införde de nya ledarna sin arkitektur och utökade stadens gränser. Det har föreslagits att när samniterna dominerade erövrade Rom staden Pompeji för en tid, men dessa teorier har inte kunnat bekräftas.
Pompeji deltog i kriget som städerna i Kampanien startade mot Rom, men år 89 f.Kr. besegrades de av Lucius Cornelius Sullas styrkor. Trots att trupperna i stadsförbundet, ledd av Lucius Cluentius, hjälpte till att kämpa mot romarna, tvingades Pompeji kapitulera efter Nolas erövring. Från denna tid blev Pompeji en romersk koloni med namnet Colonia Cornelia Veneria Pompeianorum. Staden blev en viktig hamn för handeln, här togs gods emot som kom från havet och som sändes vidare till Rom eller andra delar av södra Italien längs Via Appia.
År 62 skadade en kraftig jordbävning Pompeji och ett antal andra städer i Kampanien. Tiden mellan år 62 och 79 återuppbyggdes staden, kanske än rikare på ståtliga hus och konstverk.
Vesuvius begraver staden
Invånarna i Pompeji, då som nu, har vant sig vid mindre skalv och gasutsläpp från berget Vesuvius. År 79 torkade alla stadens brunnar, men varningarna var inte tillräckligt skarpa, och den romerska världen slogs med häpnad när det katastrofala vulkanutbrottet skedde den 24 augusti samma år. Vulkanutbrottet begravde staden och förmörkade solen en ljum kväll. Märkligt nog råkade datumet vara detsamma som när staden firade Vulcania, festivalen för den romerska eldguden.
Det enda pålitliga ögonvittne som såg och dokumenterade händelsen var Plinius den yngre, i ett brev till historikern Gaius Cornelius Tacitus. Plinius såg ett konstigt fenomen växa fram över Vesuvius, ett jättelikt mörkt moln format likt en tall kom upp från bergets mun. Efter en tid rusade molnet ner längs sidorna på berget och täckte allt omkring sig, inklusive den omkringliggande sjön.
"Molnet" som Plinius den yngre skrev om är idag känt som ett pyroklastiskt flöde, vilket är ett moln med superupphettad gas, aska och berg som kastas upp från en vulkan. Plinius fastslog att flera jordskalv kändes och att tiden för utbrottet följdes av en mycket kraftig skakning av marken. Han noterade också att askan föll i mycket tjocka lager och att byn han befann sig i evakuerades. Även sjön sögs iväg och rusade tillbaka efter en jordbävning, ett fenomen moderna geologer kallar för en tsunami.
Hans beskrivning vände sedan till att solen förmörkades av eruptionen och att dagen förvandlades till natt. Hans farbror Plinius den äldre hade gett sig iväg med ett par skepp för att undersöka fenomenet. Väl framme dog Plinius den äldre av koldioxidkvävning efter att ha legat på marken.
Förlorat i 16 århundraden
Tjocka lager av aska täckte två städer vid bergets fot. Städernas namn och plats glömdes med tiden. Sedan återupptäcktes Herculaneum 1738, och Pompeji 1748. Dessa städer har sedan blivit utgrävda och avslöjat många intakta byggnader och väggmålningar. Staden hittades faktiskt redan 1599 av en arkitekt som hette Fontana, som grävde en ny kurs för floden Sarno, men det tog drygt 150 år innan en seriös kampanj startades för att gräva fram dem. Giuseppe Fiorelli tog ledningen för utgrävningarna 1860. Det var han som införde tekniken att injicera gips i utrymmet som lämnats av upplösta kroppar, för att perfekt återskapa formerna av Vesuvius offer. Fram till denna tid antogs Pompeji och Herculaneum vara förlorade för alltid.
Några har lagt fram teorin, att Fontana initialt hittade några av de berömda erotiska freskerna och, på grund av anständighetstänkandet som rådde under hans tid, begravde han dem igen i ett försök att stoppa arkeologisk censur. Denna bild kompletteras av rapporter från senare utgrävare som kände att platsen de arbetade på hade redan blivit besökt och åter nedgrävd.
Forum, de romerska baden, ett antal hus och några villor förblev anmärkningsvärt väl bevarade. Ett hotell på 1 000 m² hittades inte långt från staden; det kallas nu "Grand Hotel Murecine"
Pompeji är, faktiskt, den enda antika staden där hela topografiska strukturen är kvar exakt som den var, utan senare ändringar eller tillägg. På grund av terrängen var den inte genomförd på det sätt vi är vana att se i romerska städer. Dess gator är dock raka och lagda i ett rutnät, helt enligt de romerska traditionerna. De är lagda med polygonala stenar och har hus och affärer på båda sidor av gatan. Den följde sin decumanus och sin cardo.
Förstörelse från jordbävningar och vulkanutbrott
Ett viktigt aktuellt forskningsområde gäller strukturerna som var återställda vid tiden för utbrottet (förmodat skadade under jordbävningen år 62). Några av de äldre, skadade, målningarna kan ha blivit täckta med nyare, och moderna instrument försökte få en glimt av de sedan länge gömda freskerna. Den sannolika orsaken till varför strukturerna fortfarande reparerades 10 år efter jordbävningen, var det ökade antalet mindre skalv som ledde fram till utbrottet.
Under tidiga utgrävningar av platsen, dök hålrum upp i asklagren som innehöll mänskliga rester. 1860 fick Giuseppe Fiorelli idén att fylla hålrummen med gips. Detta resulterade i mycket tydliga och kusliga former av det dömda Pompeiani som misslyckades fly, i deras sista rörelse i livet (se [1], [2], [3]). På några av dem syns ganska tydligt skräck i deras kroppsspråk.
Unik ögonblicksbild
Icke desto mindre, staden erbjuder en ögonblicksbild av romerska livet under första århundradet. Detta ögonblick i tiden visar att Pompeji var en levande plats före utbrottet och ett överflöd av bevis visar de minsta detaljerna i vardagslivet. Exempelvis så finns på golvet i ett av husen (Siricos) en berömd inskription Salve, lucru (Välkommen, pengar), kanske humoristiskt menat, men det visar oss ett handelsföretag ägd av två delägare, Sirico och Nummianus (kanske ett smeknamn, då nummus betyder mynt/pengar). I andra hus, finns detaljer i mängder om yrken och kategorier, såsom de om tvätteriarbetarna (Fullones). Vinglas som hittats bär på vad som antagligen är världens först kända varumärke, Vesuvinum. Graffiti ristade på väggarna visar oss dåtidens gatu-latin.
Vid tiden för utbrottet, kan staden ha haft omkring 20 000 invånare och låg i ett område där Romare hade sina semestervillor. Olika typer av samhällsservice kan hittas: Macellum (stora matmarknaden), Pistrinum (kvarnen), Thermopolia (en sorts bar som serverade både varma och kalla drycker), Cauporioe (smårestauranger), och en amfiteater.
2002 gjordes en annan viktig upptäckt vid Sarnos mynning. Den avslöjade att hamnen även varit bebodd och att folk bodde i hus byggda på pålar (palafittes) inom ett system av kanaler som liknar Venedig för några forskare. Dessa studier har just börjat ge resultat.
Pompeji i populär underhållning
Pompeji utgjorde bakgrund för den historiska romanen Pompejis sista dagar av Edward Bulwer-Lytton och BBC:s series Up Pompeii, Robert Harris nyligen utgivna roman, Pompeji, en fiktion som fokuserar på aquarius-ingenjör Marcus Attilius som är tvungen att reparera ett fel i världens största akvedukt, Aqua Augusta, vilken har felat någonstans kring Vesuvius. Pompeji är även titeln på en bok av Maja Lundgren. I den visuella konsten är Pompejis sista dag en berömd målning av den ryskfödde Carlo Brullo.
I oktober 1971, framträdde det berömda bandet Pink Floyd vid den lediga 2000 år gamla amfiteatern i Pompeji, för en publik bestående av några kameramän. Deras uppträdande släpptes senare på video.
Pompejis sista dagar är en dessutom en rockopera från 1991 av alternativrockbandet Nova Mob.
Under hösten 2008 ställdes ett hundratal föremål från Pompeji ut i Hässleholm i samband med projektet Pompeji Panem Gustas.
Externa länkar
(engelska)
(italienska)
- Pompeis Panem Gustas - Om utställningen av föremål från Pompeji i Hässleholm
- Wikimedia Commons har media som rör Pompeji
