Gustaf Adolfs torg, Göteborg
Från Rilpedia
Gustaf Adolfs torg är ett torg i centrala Göteborg, även Stora Torget eller Stortorget fram till 18 november 1854 då bildhuggaren Bengt E. Fogelbergs staty av stadens grundare, kung Gustav II Adolf, restes på torget. Något formellt beslut om namnbytet vid den tidpunkten har ej kunnat hittas, men en utredning påvisade att Gustav Adolfs torg är den äldsta namnformen, varför stadsfullmäktige 1959 fastslog namnet.
Torget är Göteborgs administrativa centrum med Rådhuset (1672), Börsen (1849) och Stadshuset (1749).
Fyra gator löper längs dess sidor;
- Köpmansgatan på norra sidan längs med Börsen
- Torggatan på västra sidan längs med Rådhuset
- Norra Hamngatan på södra sidan av torget längs med Stora Hamnkanalen
- Östra Hamngatan på östra sidan längs med Nordstan
I Östra Hamngatan gick Östra Hamnkanalen och där den mötte Stora Hamnkanalen fanns flera broar. Sedan kanalen lades igen 1936[1] är Stora Hamnkanalen överbyggd med Lejonbron (även "Röda Bron" från 1638, då den rödmålades samt försågs med fyra järnlejon av bildhuggaren Hans Swant)[2] som knyter ihop torget och Hamngatorna med Brunnsparken.
Ett vattenhämtningsställe för torget, kallad "Gustaf Adolfsfontänen", ritades den 8 november 1817 av stadsarkitekten J Hagberg. Den uppfördes åren 1817-1818 och revs 1865 då den hotade att störta ner i Östra Hamnkanalen, där den stod placerad. Dricksvattnet var självrinnande och leddes dit från Kallebäcks källa i urholkade ekstockar. Detta vattenhämtningsställe ersattes av en "med en i sockel till en gaslykta anbringad modern vattenkastare af järn".[3]
Engborgs källare var namnet på en krog i källaren på det så kallade Kaulbarska huset (efter landshövdingen Johan von Kaulbars, beläget på Börsens nuvarande plats, rivet 1844)[4][5] som etablerades i början av 1800-talet och drevs av Johan Engborg och "fru Winberg". Under 1800-talets första hälft var denna stadens gästgiverigård, men i takt med att supandet ökade degraderades verksamheten.[6] [7]
Gamla Brandstationen låg vid Gustaf Adolfs torg fram till mitten av 1800-talet.[8]
Torget var en gång övningsplats för garnisonens trupper och borgerskapets militärkorps. Vaktombytena var då populära attraktioner, men 1889 drogs stadsvakten in och högvakten 1895.[9]
Offentliga bestraffningar utfördes länge vid torget. I början av 1700-talet kunde den skyldige bli dömd till kåkstrykning (spöstraff) vid kåken (spö- eller skampålen) som var placerad utanför Länshäktet vid Sillgatans (nuvarande Postgatans) möte med torget.[10][11] Spöpålen togs bort 1850 i samband med att det gamla Länshäktet revs.[12]
Torget stensattes 1629, och mellan 1624-1631 byggdes stenbryggor som tillägsplatser för båtar, allt till en kostnad av 786 riksdaler.[13]
Externa länkar
Se även
Källor och fotnoter
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander m.fl 1982
- Göteborg, STF-landskapsserie 1978
- Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001
- ↑ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.12
- ↑ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.79
- ↑ Källorna i Kallebäck, Pripps bryggerier 1976 s.10
- ↑ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg 2003 ISBN 91-89088-12-3 ISSN 1404-9546 s.37
- ↑ Göteborg, III:e uppl. red. Richard Holmström & Stig Roth & Arvid Flygare, Allhems Förlag, Malmö 1960 s.45
- ↑ Det gamla Göteborg del II, C R A Fredberg 1921 s.471
- ↑ Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding 1922 s.102
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 109
- ↑ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.12
- ↑ Det gamla Göteborg del II, C R A Fredberg 1921 s.466
- ↑ Den sanna historien om Tegelbruksmorden i Göteborg 1715-16, Olga Dahl, Göteborg 1989 s.24
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898
- ↑ Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680, Hugo Fröding 1908 s.98
